Schweden, Europa und die Welt (Dag-Hammarskjöld-Vorlesung) | Sten Berglund | ||
VG 52 234 | Mo 18-20 | DOR 24, 3.134 |
Mit seiner Geschichte als Großmacht im Europa des 17. und 18. Jahrhunderts und seiner führenden Position im nordischen Kontext bis weit in das vergangene Jahrhundert hinein hat Schweden heutzutage ein Selbstbild, das - so scheint es auf jeden Fall manchen ausländischen Beobachtern - seiner wirklichen Lage als Kleinstaat in der Peripherie Europas nicht entspricht. Die Schweden neigen dazu, ihre Rolle im Norden, in Europa und der Welt zu übertreiben und machen sich gerne die Aufassung zu eigen, dass Schweden für andere Länder als Modell besonders gut geeignet sei. Zum Ausland und zur Einfuhr fremden Gedankenguts verhalten sie sich eher skeptisch und bestehen auf dem schwedischen Sonderweg. Ziel dieses Seminars ist es, aus verschiedenen Perspektiven diesen Sonderweg zu schildern und analysieren.
Finland, finlandssvenskarna och det nya Europa | Sten Berglund | ||
UE 53 235 | Mo 14-16 | DOR 24, 3.134 |
Finlandssvenskarna är en priviligerad minoritetsgrupp, vars särställning åtminstone delvis hänger samman med finlandssvenskarnas dominerande ställning långt in på 1900-talet. Särskild tyngdpunkt kommer att läggas på de faktorer, som åtminstone hittills har gjort finlandssvenskheten hållbar också i tider av numerär tillbakagång. Hit hör de offentliga institutioner, som den svenskspråkiga befolkningsgruppen förfogar över inom utbildningsväsendet, försvaret och den evangelisk-lutherska kyrkan, svenska folkpartiet, den finlandssvenska pressen, radion och televisionen, de finlandssvenska kulturinstitutionerna, fonderna och stiftelserna och sist men inte minst det finlandssvenska föreningslivet. Det stora paradigmskiftet i finländsk utrikespolitik efter det kalla kriget, med aktivt medlemskap i EU och beredskap för medlemskap i NATO som fundament, kan med fördel också uppmärksammas ur ett språkpolitiskt perspektiv.
Exkursionen till Finland i juni erbjuder slutligen också ett regionalt perspektiv med goda möjligheter till jämförelser mellan finlandssvenskheten i Österbotten (Vasa) och Nyland (Helsingfors och huvudstadsregionen).
Demokratins problem | Sten Berglund | ||
HS 52 236 | Di 16-18 | DOR 24, 3.135 |
Seminariet behandlar grundläggande, fundamentala spörsmål i aktuell svensk debatt. Vad som uppfattas som grundläggande är i viss mening upp till den enskilda. Här görs ett medvetet försök att enbart belysa sådana spörsmål, som har uppenbar relevans för hur svensk demokrati fungerar i praktiken eller eventuellt utgör ett direkt hot mot demokratin. Hit hör allehanda frågor av konstitutionell karaktär såsom monarkins vara eller icke vara, olika former för medborgarinflytande (direkt versus indirekt demokrati) och valsystemets utformning (proportionella val kontra pluralitetsval). Hit hör även den sedan andra världskriget ständigt återkommande frågan om demokratins förhållningssätt till sina fiender, förbud eller avvaktande tolerans. På senare tid har debatten kommit att rätt långt kretsa kring ett par spörsmål av kvasi-konstitutionell karaktär: neutralitetspolitiken, välfärdsstaten och, sist men inte minst, Sveriges förhållande till EU.
Leistungsnachweis: Aktive Teilnahme Referat und schriftliche Hausarbeit.