Humboldt-Universität zu Berlin - Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät - Nordeuropa-Institut

Peter Handberg talar om sin romantrilogi där två delar har kommit ut: „Skuggor“ och „Klubb Ibsen“. Den tredje, „Den vita fläcken. Ett kvinnoöde“, kommer nästa år. Romanerna rör sig fritt kring olika händelser i släkten och sträcker sig över hela förra århundradet. Handberg gör även en del återblickar på tidigare verk och översättningar. För hans del är skrivande och översättande integrerat.

Maciej Zaremba emigrerade till Sverige 1969. Han är reporter på Dagens Nyheter och författare, och har gett ut ett antal uppmärksammade reportage om svensk verklighet (sjukvård, skola, mobbing, skogindustri m m). Agneta Pleijel är född i Sverige och skönlitterär författare. Två av hennes romaner är utgivna i Tyskland (Der Weg des Windes, 1992, och Lord Nevermore, 2003, Piper).

Anna Hallberg kommer att läsa ur sin nyutkomna diktsamling, Ljusgrönt och aska, och presentera en del idéer och tankar som arbetet med den boken har fört med sig. Om hur det var att „skriva mot ljuset“ efter det långa arbetet med galenskap och mörker som sysselsatte mig i „Colosseum, Kolosseum“. Om längtan bort från utsagorna och i rörelse mot det bokstavliga. Om Björling och Thomas Kling och munnen som språkplats och blodig lycka. Om det både lockande och problematiska med dikter som nyttjar en vertikal struktur. Kanske säger jag också något om diktens spatialitet, koreografi och grafiska kroppslighet.

Ulf Eriksson har alltid varit verksam inom tre fält: poesin, konstprosan och kritiken/essäistiken. Han kommer att berätta om arbetet med sina senaste böcker, läsa litet ur några av böckerna och ge en glimt ur novellsamlingen Okeanos som utkommer hösten 2014, samt berätta om en större kommande roman.

Christina Ouzounidis‘ föredrag kretsar kring den polyfona frasen eller något som hon valt att betrakta som den dramatiska replikens tendens att posera, att avslöja något genom att försöka dölja det. Hennes tankar om att den dramatiska texten ljuger är kopplad till ordets performativitet eller mytiska kvaliteter. I Ouzounidis‘ arbete som dramatiker är texten som handling (eller handlande) grundläggande. De talade orden – texten som skrivs för att gå vägen via rösten – får i detta hänseende en särskild förmåga att genom att uttalas också klyvas, som för att betrakta sin egen förmåga, sitt eget innehåll och sin egen menings utbytbarhet.

Torbjörn Schmidt, doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, berättar om Nobelpristagaren Tomas Tranströmers poesi. I sin forskning har Schmidt haft tillgång till författarens arkiv med mängder av utkast, skisser och anteckningar.

Anja Hirdman tar i sin föreläsning „Med känsla för kön“ upp mediernas roll kring våra attityder till femininitet och maskulinitet. Vilka förväntningar möter vi från allt yngre år i medier; vilka idéer fylls kön med? Vilka känslor kopplas till vilka kroppar, och påverkar media och i så fall hur?

In this presentation, Dr. Anna Westerstahl Stenport (University of Illinois) discusses recent documentary films made in, about, and for the global circumpolar north. Films in focus range from James Balog's Chasing Ice (2012) and Daniel Dencik's Expedition to the End of the World (2013) to Zacharias Kunuk's Inuit Knowledge and Climate Change (2010). These films position the Arctic within a paradigm of digital globalization and as a networked biosphere. Through the concept of the Networked Biosphere, Stenport investigates the methods, means, and modes of Arctic mediatization when framed through global warming discourses. The Arctic is increasingly portrayed as subject to accelerated timescales, by which a human, digitally mediated understanding of time in microseconds, generations or centuries comes to starkly contrast with a seemingly primordial landscape and its geological and glacial features. This tension in time scale is influencing our perception of the Arctic, and its recent, current, and future impact on human lives and ecologies all over the globe.

Anna Westerstahl Stenport (PhD UC Berkeley; M.A. Uppsala University) is Associate Professor of Scandinavian Studies and Media and Cinema Studies at the University of Illinois, where she also directs the European Union Center. She researches and teaches about Nordic and Arctic cinema, literature, and culture, including a graduate seminar at Illinois on 'Imagining the Arctic' and in an interdisciplinary field-site course taught in Stockholm, Kiruna, and Svalbard called 'Society and Environment in a Changing Arctic.' Her books include Films on Ice: Cinemas of the Arctic (co-edited with Scott MacKenzie; forthcoming Edinburgh University Press 2014); The Arctic Imagined and Ecotheory (co-edited with Lill-Ann Körber and Scott MacKenzie, 2015); Nordic Film Classics: Lukas Moodysson's 'Show Me Love' (University of Washington Press, 2012); Locating August Strindberg's Prose: Modernism, Transnationalism, Setting (University of Toronto Press, 2010) and The International Strindberg: New Critical Essays (Northwestern University Press, 2012).

Författaren Elisabeth Åsbrink talar utifrån sin prisade bok Och i Wienerwald står träden kvar.

Författaren Fredrik Sjöberg berättar om och läser ur sin nya bok Ge upp i dag – i morgon kan det vara för sent (Bonniers 2013), en historia om två konstnärer, varav den ena, Lotte Laserstein (1898–1993), växte upp i Berlin och spåddes en lysande framtid, innan hon på 30-talet tvingades fly till Sverige.

Digitaliseringens epok (ca 1995-2008) lärde oss uppmärksamhetsformer som att „surfa“, att „scanna“, att „lika“ (eng. uttal). Poesin som är „språket i dess högsta potens“ (Joseph Brodsky) har försökt anpassa sig. Nu, i början av den postdigitala eran, står dikten inför helt nya, återfödda och transformerade uppmärksamhetsformer. Relationer som de mellan skrift och röst, förståelse och bildning, minne och information, tyda och göra definieras om i vår tids poesi. Poeter, kritikern och översättaren MW-O talar om och läser ur sina senaste böcker.