Humboldt-Universität zu Berlin - Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät - Nordeuropa-Institut

Dag-Hammarskjöld-Vorlesungen Sommersemester 2015

Vom 1. Oktober 2014 bis zum 30. September 2017 war Herr Prof. Otto Fischer Inhaberin der Dag-Hammarskjöld-Professur. Studentische Mitarbeiterin war Therese Korritter.

Die Vorlesungsreihe wird von der vom Jubiläumsfond der schwedischen Reichsbank finanzierten Dag-Hammarskjöld-Stiftungsprofessur veranstaltet. Am 28.4.2015 fanden die Antrittsvorlesungen von Herrn Professor Otto Fischer und von Frau Professor Janke Klok im Senatssaal der Humboldt-Universität zu Berlin statt. In dieser Vorlesungsreihe wird der Dag-Hammarskjöld-Professor sowie Wissenschaftlerinnen und Wissenschaftler aus Schweden (aber auch Dänemark, Finnland und Norwegen) unter dem übergreifende Thema Austausche über letzte Dinge, und andere unterschiedlichste Inhalte präsentieren (in Deutsch, Englisch, Schwedisch und anderen skandinavischen Sprachen).

Die Vorlesungen werden auch auf Plakaten und über E-Mail angekündigt.

Die Veranstaltungen finden, falls nicht anders angekündigt, am Nordeuropa-Institut, Dorotheenstr. 24, 10117 Berlin, Haus 3, 1. Etage, Raum 3.134 (Georg Brandes), alle 14 Tage, jeweils dienstags von 18-20 Uhr c.t. statt.

 

Mo
13.
Apr. 2015

"Fiktion gör mig spyfärdig” – Reflektioner kring Zlatan, Knausgård och konsten att berätta sig själv

Annika Olsson

ist Dozentin und Lektorin am Institut für Gender Studies an der Universität Stockholm.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.

En återkommande fråga kring litterära texter på 2000-talet är om texten läsaren möter har självbiografisk grund, är baserad på fakta eller är fiktion. Vissa forskare talar om en självbiografisk vändning inom berättandet och menar att den jagcentrerade litteraturen har förnyat litteraturen allra mest under de senare åren. Helt klart är att utnyttjandet och iscensättandet av det egna jaget fått en allt betydelsefullare position under perioden, inte minst genom de sociala mediernas genomslag. Föredraget tar avstamp i två omskrivna och bästsäljande självbiografier: Jag är Zlatan Ibrahimović (2011) och Karl Ove Knausgårds Min kamp (2009–2011) och resonerar kring vilken betydelse kön, ras, klass har för våra möjligheter att berätta oss själva.

Di
28.
Apr. 2015

A Perspective of Incongruity. Eine theoretische Annäherung an die Skandinavistik.

Prof. Dr. Otto Fischer

hat seit Oktober 2014 die Dag-Hammarskjöld-Gastprofessur inne.
Der Vortrag wird auf Deutsch gehalten.
Di
12.
Mai 2015

Att övervaka sig själv. Emanuel Swedenborg och disciplinens smärre tekniska hjälpmedel

Thomas Götselius

ist Dozent für Literaturwissenschaft an der Universität Stockholm.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.

”Vårt samhälle är inte skådespelets samhälle utan övervakningens”. Så sammanfattade Michel Foucault sin analys av en av den tidigmoderna epokens största uppfinningar: den disciplinära maktformen. En viktig poäng i Övervakning och straffär emellertid att det inte bara är i det yttre vi kontrolleras. Tvärtom byggs den övervakande mekanismen in i individerna genom att den aktualiseras i själva framställningen av subjektet. Den disciplinära makten är produktiv: med hjälp av ”smärre tekniska hjälpmedel” (anteckningar, register, protokoll etc.) producerar den inte bara en verklighet utan också den individualitet som den utger sig för att dokumentera. I min föreläsning vill jag pröva detta antagande visavi en tidigmodern självframställning. Det rör sig om den svenske naturalhistorikern Emanuel Swedenborgs så kallade drömbok. Under åren 1743–44 antecknar Swedenborg andliga syner och nattliga hemsökelser i en journal. I stället för att diskutera journalen som religiös krisskrift vill jag resa frågan huruvida inte den misstänksamma blick som Swedenborg i den riktar mot sitt eget inre kan förstås som ett utslag av en disciplinär logik. Swedenborg använder sig av disciplinens smärre tekniska hjälpmedel (journalformen, det flitiga antecknandet, den oförställda dokumentationen…), men vänder dem emot sig själv, med följden att det egna självet tycks framträda som en produkt av en ständigt pågående examination.

Di
26.
Mai 2015

Den Nya kvinnans skugga

Kristina Fjelkestam

ist Dozentin für Gender Studies an der Universität Stockholm.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.

Föreläsningen kommer handla om hur kvinnlig homosexualitet konstruerades i musik, film och skönlitteratur under svensk mellankrigstid. De moderna och emanciperade kvinnor som gick under epitetet Ny kvinna fick då sällskap av den kulturella representation som benämndes som "den manhaftiga lesbianen".

Di
16.
Jun. 2015

Från sovstad till betongdjungel. Höghusförorten i svensk ungdomslitteratur och kultur

Lydia Wistisen

ist Doktorandin an der literaturwissenschaftlichen Fakultät an der Universität Stockholm.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.

De höghusförorter som byggdes i utkanten av Sveriges större städer från 1950-talet och framåt saknade såväl en etablerad historia som traditioner. Precis som tonåringen framställdes de nya urbana landskapen som avvikande, okultiverade och omogna. Kanske är det också därför som områdena redan på ett tidigt stadium kom att förknippas med ungdomar och ungdomskultur? För faktum är att de från början hårt kritiserade storstadsområdena har utgjort en grogrund för en mängd nya ungdomskulturella berättelser, aktiviteter och identiteter samt utgör en betydelsefull del i den svenska ungdomslitteraturens storstadsskildring.

Di
23.
Jun. 2015

Fru Fortuna, lyckan och ödet – idéer om kausalitet i stormaktstidens litteratur

Kristiina Savin

ist Forscherin an der literaturwissenschaftlichen Fakultät an der Universität in Uppsala.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.

För äldre tiders svenskar var fru Fortuna en välkänd gestalt. Hon stod för växlingen av lycka och olycka – människolivets oväntade och svårbegripliga vändningar. Men fortuna var också ett viktigt begrepp i 1600-talets fysik, etik och retorik – ett begrepp djupt förankrat i samtidens lärda och litterära konventioner. Hur formade föreställningar kring fortuna gestaltningen av människoöden, både verkliga och fiktiva, i stormaktstidens Sverige? Hur tänkte och skrev man om sitt eget liv och andras? Och hur samspelade idén om den ständigt föränderliga lyckan med de religiösa idéerna som präglade livet vid denna tid? Föreläsningen utgår från Kristiina Savins doktorsavhandling i idé- och lärdomshistoria Fortunas klädnader: Lycka, olycka och risk i det tidigmoderna Sverige (Lund, 2011).

Di
7.
Jul. 2015

Folkloristik och norrönfilologi – nya perspektiv på det övernaturliga i sagalitteraturen

Daniel Sävborg

ist Dozent der Skandinavistik an der Universität in Tartu, Estland.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.

Bilden av den norröna sagalitterauren har ofta byggt på den klassiska islänningasagan och dess påstått realistiska karaktär, med skildring av bönders socialt grundade konflikter i centrum. De övernaturliga motiv som trots allt förekommer har uppfattats som anomalier och de har förklarats som en senare urartning av genren. Sådana inslag har oftast inte uppmärksammats i större utsträckning. Men möten med det övernaturliga är vanliga motiv i sagalitteraturen, även i många av de klassiska sagorna och bör inte ses som undantag eller brott mot normen. Forskningen kring norrön litteratur har under större delen av det senaste århundradet varit starkt textuellt inriktad. Texter har analyserats i jämförelse med andra texter, det gäller både litteraturforskningen och den mer traditionellt filologiska forskningen. När det gäller skildringen av mötet med det övernaturliga har dessa inslag vanligen setts som rent litterära motiv som kan förklaras utifrån jämförande studier av annan samtida litteratur. Men under de senaste åren har en alternativ syn växt fram, där mötena med det övernaturliga inte bara tolkas i en samtida litterär kontext, utan också i ljuset av folktro. Härvid blir såväl folkloristisk teori och metod som jämförelser med senare uppteckningar av sägner, memorat och annan folktro viktiga. I detta ljus torde åtskilliga episoder i sagalitteraturen framstå på ett annat sätt än tidigare, och mötena med det övernaturliga kan få sin naturliga plats i denna litteratur.