Humboldt-Universität zu Berlin - Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät - Nordeuropa-Institut

Max Andersson versucht mit seinem Vortrag Wie kranke Ideen entstehen eine Frage zu beantworten, die ihm offenbar häufiger gestellt wird. An unmissverständlichen Dokumenten soll gezeigt werden, dass die Wirklichkeit wesentlich kranker ist als seine Bildergeschichten.
Aber auch das eigene Schaffen wird vor dem Hintergrund kranker Ideen reflektiert. Einflüsse aus Comics, Kino, Kunst, Literatur und der so verderblichen Bibellektüre: kranker als die daraus entstehenden Bildergeschichten?
Max Andersons kantige Schwarzweiß-Zeichnungen erinnern an expressionistische Grafiken und die Bilderromane von Frans Masereel und Lynd Ward. Wie sie, nimmt auch er gesellschaftliche Zustände und Konstellationen als Koordinaten für seine traumhaften und assoziativen Geschichten.
Die Realität wird zum Bezugssystem, in dem mit einzelnen Versatzstücken frei hantiert wird – erst durch die Verdrehung wird der Blick frei und das Ergebnis schafft den nötigen Raum für die Gefühle des Betrachters.

Der Filmwissenschaftler und derzeitige Forschungschef der Königlichen Bibliothek Schwedens, Pelle Snickars, wird sich nächste Woche Montag, 29.10., mit dem Thema Internet auseinandersetzen. Vor allem die Auswirkungen des "freien Internets" auf die Gesellschaft werden im Fokus des Vortrags stehen.

Vilken funktion hade egentligen sociala medier under den arabiska våren?
Vilka är den digitala underklassen? Och hur har en handfull teknikföretag i Silicon Valley lyckats sprida ryktet om sig säjlva som det fria ordet och kunskapens främsta förespråkare? När internet ska diskuteras används ofta begrepp som frihet, demokrati och delaktighet. Att internet har haft en otrolig betydelse tvivlar ingen på, men samtidigt finns en mängd löst grundade frågeställningar att internet kommer infria alla förhoppningar, en sorts tekno-utopi. Internet är på ett plan öppet och fritt, men lika mycket är det skapat av offentliga regleringar, teknik och affärsintressen.
85 procent av de så kallade stadsnäten gs av kommunala bolag. Den grundläggande infrastrukturen för nätet i Sverige är alltså i allmän god, tvärtemot den gängse bilden att internet drivs av marknadskrafterna.

Vilken funktion hade egentligen sociala medier under den arabiska våren? Vilka är den digitala underklassen? Och hur har en handfull teknikföretag i Silicon Valley lyckats sprida ryktet om sig säjlva som det fria ordet och kunskapens främsta förespråkare? När internet ska diskuteras används ofta begrepp som frihet, demokrati och delaktighet. Att internet har haft en otrolig betydelse tvivlar ingen på, men samtidigt finns en mängd löst grundade frågeställningar att internet kommer infria alla förhoppningar, en sorts tekno-utopi. Internet är på ett plan öppet och fritt, men lika mycket är det skapat av offentliga regleringar, teknik och affärsintressen.

85 procent av de så kallade stadsnäten gs av kommunala bolag. Den grundläggande infrastrukturen för nätet i Sverige är alltså i allmän god, tvärtemot den gängse bilden att internet drivs av marknadskrafterna.

Genom Norra ishavet och strax förbi Nordpolen sträcker sig djupt under istäcket en bergskedja, Lomonosovryggen, uppkallad efter den ryske forskaren och poeten Michail Lomonosov. Under sex veckor deltog Gunnar D Hansson i en expedition med isbrytaren Oden som hade till främsta uppgift att undersöka Lomonosovryggens geologiska formationer. Under denna Nordpolsfärd tillkom boken Lomonosovryggen (som nu översattas till tyska, Der Lomonossow-Rücken). I boken möter äldre tiders spekulativa uppfattningar om Arktis dagens vetenskapliga och klimatpolitiska frågeställningar. Boken rymmer också en diskussion om litteraturens villkor, om det arktiskt sublima och söker formulera vad som skulle kunna kallas en arktisk poetik.

Es gibt nicht 'das' Schweigen, es gibt viele verschiedene Stile, sozusagen Redefiguren des Schweigens. Denn es kommt ganz darauf an, von was das Schweigen umgeben ist, von woher und woraufhin geschwiegen wird. Schweigen ist Teil, man könnte sagen: innerer Rand der Sprache. Und es bietet Gelegenheit die Sprache nach ihren Rändern zu befragen: dem Unbewussten, dem Körper... Mai Wegener tut dies von der Lacanschen Psychoanalyse her, von der sie kommt, und wendet sich in ihrem Vortrag außerdem der Literatur und dem Film zu.

Mormor Mukkades började varje saga med orden i begynnelsen var berättelsen och långt senare lärde jag mig att Johannesevangeliet inleds med ”I början var ordet”. I ingetdera fallet nämns människan, vilket har sin betydelse för synen på livet och världen. Vad kommer egentligen först, människan eller berättelsen?
Det var mormor som fick mig att känna mig sedd och älskad, mina föräldrar arbetade hårt och var borta mest hela dagarna. Då fanns mormor där med sina sagor om kurdiska prinsessor och modiga hjältar. Genom sina berättelser gav hon mig ett band att knyta till min historia och ett språk att hantera nuet med, men också en idé om hur framtiden skulle kunna se ut. Så vad kommer då först, berättaren eller ordet?
Min älskade mormor hade fel när hon började sina sagor med orden i begynnelsen var berättelsen. Det hade ju inte funnits några sagor för mig att lyssna på om inte hon hade funnits där med sin muntliga berättarförmåga. I begynnelsen fanns berättaren en människa.

Den svenska litteraturen har de senaste tjugo åren genomgått en förvandling som gett eko över hela världen. Från att kriminallitteraturen med några få undantag närmast har varit en kommersiell subkultur med skamfilat rykte, har den blivit förlagens största inkomstkälla och vunnit respekt och nyfikenhet utomlands för den bild den ger av ett välfärdssamhälle i sönderfall. Subkultur har blivit kultur, litteraturen i marginalen har blivit den alla pratar om och läser. Men vad gör det med den vanliga skönlitteraturen? Håller den på att tryckas ned till subkultur under trycket av alla framgångsrika deckarförfattare? Och vad händer med alla andra Sverigebilder då?

The concept of metropolitan pedagogy got foothold in larger industrial urban areas in Central Europe the years before World War I. The advocates of this loosely organized reform movement progressive primary school teachers in rapidly growing German speaking cities emphasized urban space as a learning environment of outmost importance. They experimented with excursions and new textbooks to adjust the official school curriculum to real life situations and demands. They also sought to practice the conviction that the city could serve as a vehicle for democratic culture, community awareness and economic realism, and function as a negotiation platform to tackle the knowledge inflation of modern society. In focus of the educators practice stood pragmatism and work ethics. At the same time they addressed questions that have not lost their topicality: What is the relationship between school as a static institution and the city as a constant transformer?

In vorweihnachtlicher Stimmung können wir am kommenden Montag (10.12., 18 Uhr c.t.) den preisgekrönten Buchkunstverleger Josef Kleinheinrich bei uns am NI begrüßen.
Deutschlandweite Aufmerksamkeit erlangten Josef Kleinheinrich und sein Verlag beispielsweise mit künstlerisch anspruchsvollen Ausgaben der Jugendgedichte Tomas Tranströmers.

In seinem Vortrag wird Josef Kleinheinrich über die Besonderheiten beim Verlegen skandinavischer Literatur sprechen.

Ein Schwerpunkt des Verlags Kleinheinrich sind die Literaturen und Künste Skandinaviens. Seit 25 Jahren erscheinen in vier Reihen dänische, schwedische, norwegische und isländische Texte.
Die Lyrikausgaben sind zweisprachig. Oft kommunizieren Wort und Bild in den bibliophil gestalteten Büchern.
In seinem Vortrag wird Josef Kleinheinrich aus dem Alltag des Verlagslebens erzählen und uns die Besonderheiten beim Verlegen skandinavischer Literatur näherbringen.

In ihrer Vorlesung geht es Marika Lagercrantz um ihr Verhältnis zum geschriebenen Wort, was zugleich eine Diskussion ihrer eigenen Herkunft mit sich bringen wird.

Hon är en av Sveriges mest kända skdepelare och regissörer. Hon har medverkat i ett trettiotal filmer samt arbetat på Kungliga Dramatiska teatern, Stockholms stadsteater, Göteborgs stadsteater och många fler.
Hon debuterade nr hon var 6 år gammal. Själv säger hon att det hela är ett fantastiskt yrke. För henne är teatern som för så många skådepelare en stor kärlek.
Nu har hon bytt scenen till diplomatdräkten. I hennes föreläsning kommer hon att reflektera kring det skrivna ordets ställning idag med utgångspunkt i poesin. Hon kommer att framföra dikter av bl.a. August Strindberg, Olof Lagercrantz, Gunnar Ekelöf m fl samt berätta skrönor ur teaterns och filmens värld.

Unter dem Titel "Zentrale Mythen – marginale Mythen. Bemerkungen zur Struktur des eddischen Traditionsbestands" wird sich der bekannte Mediävist in seinem Vortrag mit dem Reichtum der Edda auseinandersetzen. Neben den bekannten Göttergeschichten hat die eddische Überlieferung auch eine große Anzahl von Mythen in stark verkürzter und oft nur dunkel andeutender Gestalt bewahrt. Ausgehend von der Annahme, dass die uns vertraute Ordnung und Hierarchisierung der Mythen im Wesentlichen im Zuge ihrer hochmittelalterlichen Verschriftlichung entstanden sein wird, soll anhand einer Reihe von Beispielen der Frage nach den Möglichkeiten der Auflösung bzw. Kontextualisierung solcher Mythenabbreviaturen nachgegangen werden. In einzelnen Fällen vermögen gerade die marginalisierten, halb verdrängten Mythen der Edda Schlaglichter zu werfen auf die Genese der nordischen Mythologie, aber auch die religiöse Praxis des wikingerzeitlichen Skandinavien.

Sara Mannheimer, Schriftstellerin und Glaskünstlerin . Die Preisträgerin des Literaturpreises der Europäischen Union 2012 (für ihren Roman Handlingen) wird über den Gebrauch und die Eigenarten idiomatischer Ausdrücke sprechen.Eine kleine Zusammenfassung des Vortrags unter dem Titel Den springande punkten att laborera med idiomatiska uttryck. Författaren Sara Mannheimer talar om och läser ur sitt författarskap under rubriken Språket, livet, boken. Hon kommer bland annat att tala om idiomatiska uttryck som ingång till och utgång ur det litterära skrivandet. Om biografi och form, om att fortsätta och att avsluta.

I en monter på Etnografiska museet i Stockholm ligger en tomahawk, tillverkad på 1600-talet i östra Nordamerika. Med spår av snäckskalsinläggningar på skaftet utgör den ett ovanligt konstfullt exempel från sin tid på den nordamerikanska ursprungsbefolkningens materiella kultur. Men den är ocks infogad i en berättelse om kulturella möten och transaktioner, och om Sveriges koloniala förflutna. Redan på 1680-talet fanns tomahawken i Stockholm, då i Karl XI:s rustkammare på Stockholms slott. Därmed vittnar den om hur den unga nationen och stormakten Sverige formade sin självbild i relation inte bara till andra europeiska länder utan också till världen utanför Europa. Tomahawkens fysiska, institutionella och konceptuella förflyttningar från 1600-talet till idag kan förstås som en historia om hur Sverige omförhandlat sin självbild och sin plats i världen. Idag, efter avkolonialiseringen och den postkoloniala vändningen, har föremål av det här slaget blivit ett problem. Med vad rätt visas de upp i västerländska museer? Vilka berättelser skrivs de in i?

Am Montag, dem 4.2., dürfen wir die Literaturwissenschaftlerin Åsa Arketeg bei uns am Nordeuropa-Institut begrüßen. Um 18 Uhr c.t. geht es los mit dem Vortrag zur Poetic of Openness, wie die Stockholmerin es selbst umschreibt. In ihrer Vorlesung wird sich Arketeg mit der Rolle der zeitgenössischen Poetik auseinandersetzen.

Ämnet för detta föredrag är ett av de viktigaste estetiska grundbegreppen, nämligen poetik och närmare bestämt en samtida poetik.
Estetikforskningen har under ett flertal år ägnat aisthesis (varseblivning) en hel del uppmärksamhet, framförallt i syfte att ge estetik ett mer utvidgat användningsområde än det konstnärliga (miljö, sport, hem, etc.). Poetik har existerat parallellt med aisthesis, såväl i dess mer traditionella funktion (att inringa någonting specifikt i ett litterärt verk eller författarskap) som i en något otydligare mening. Här begränsas dess funktion främst till titlar inom olika fält, Poetics of.
Det finns även en tredje användning, vilket är temat för detta fredrag, nämligen en samtida poetik. En samtida poetik är ngonting helt annat än Horatios regler för diktkonsten i Ars Poetica och det skiljer sig milsvida från Roman Jakobsons eller Jonathan Cullers lingvistiska och strukturalistiska användning av ordet poetik. I den samtida poetiken är det inte nödvändigtvis litteratur som är det estetiska objektet. Det är möjligt att säga, att målet för den samtida poetiken är att utsätta gränsen mellan teori och praktik för en noggrann granskning. Poetik i en samtida bemärkelse blir ett slags kunskapsform, det vill säga, en ram för tänkande som är utvidgad och rörlig, tillfällig, kontextuell, relationell och performativ. I syfte att inringa vad detta slags poetik är kommer jag under detta föredrag att beröra ett antal olika nedslagsfält och perspektiv där poetik i en samtida mening aktualiseras, såväl inom teori som konstnärlig praktik.

Björn Wiman wird über die Zukunft der klassischen Berichterstattung und Debatten in den Print-Medien in Zeiten der zunehmenden Digitalisierung sprechen.

Mit Björn Wiman kommt der derzeitige Redaktionsleiter im Kulturressorts in einer der größten Tageszeitungen Schwedens – Dagens Nyheter – ans Nordeuropa-Institut.

Den fria kulturjournalistiken befinner sig under hård press när den traditionella papperstidningen får allt svårare att klara sig ekonomiskt.
Vad betyder kritiken och kulturdebatten för ett samhälles själsliv och vilka möjligheter har de att överleva i en digital framtid?