Direkt zum InhaltDirekt zur SucheDirekt zur Navigation
▼ Zielgruppen ▼

Humboldt-Universität zu Berlin - Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät - Nordeuropa-Institut

Charlotte Tornbjer: Den goda modern. Nationell gemenskap i texter kring Mors dag i Sverige 1919-1950

Arbetshäfte "Gemenskaper" Häfte 20
Tryckt med bidrag från Riksbankens Jubileumsfond
Innehåll:
Inledning
Nationen som en gemenskap
Modernisering
Moderskapet i det privata och moderskapet som symbol för gemenskaper
Material, metod och teoretiska utgångspunkter
Skapandet av Mors dag
Kritiken av Mors dag
Hem och miljö i texterna
Socialt engagemang i samband med Mors dag
Moderskapets betydelse för nation och samhälle, Guds kärlek och moderskärlek
Uppfostran
Moderskap i krig och moderskap för fred
Vad händer sedan med Mors dag?
Sammanfattning och analys
Käll- och litteraturförteckning
Inledning
Mors dag i Sverige skapas 1919 på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg efter mönster i USA och England.(1) I uppropet, som publiceras samma år, betonas moderns enande kraft för en nationell samling. "Mer än någonsin behöfva vi samlas omkring något gemensamt något som värmer alla och lyser för alla. Ett lifsvärde finns som, i alltings växling står fast och orubbadt samt bevarar utan förminskning och nötning sin makt och skönhet: vår moders vård och kärlek." Inför moderskapets kärlek kan alla oberoende av politisk, religiös åskådning samt ålder och civilstånd enas. Må "hon som eljest sträfvar för de sina och hvars omsorger aldrig tröttna; den dagen må hon känna sig särskildt omsluten af barnens kärlek och tacksamhet, hedras och hyllas med blommor och sång och de små festämnen, ett hem kan bjuda" skriver kommittén för mors dag. Om modern är död ska hon hedras på sin grav. Kommittén föreslår att den sista söndagen i maj ska bli Mors dag och manar präster, lärare och ungdomsföreningar att delta i utförandet. Uppropet är undertecknat av Cecilia Bååth-Holmberg, Ebba von Eckermann, Amanda Hammarlund, Ernst Klefbeck, Teodor Lindhagen, Gustav Mosesson, Stina Qvint, Per Jonson Rösiö, Elin Silén, Calla Curman, Ruth Gustafsson, Lilly Hellström, Josef Källander, Cecilia Milow, Jeanna Oterdahl, Stina Rodenstam, Frans von Schéele och Ellen Widén.(2)

 

Moderskapet kan alltså spela en roll i skapandet och upprätthållandet av den nationella gemenskap vi kallar Sverige. I försöken att skapa Mors dag och i texter som har producerats i samband med Mors dag kan man se exempel på detta. Perioden jag undersöker är 1919-1950 med vissa ut-blickar fram till 70-talet.

En av mina utgångspunkter är att när ett samhälle organiseras som en kulturell gemenskap är samhällets återväxt något som är viktigt. Främlingsfientliga strömningar vill inte att samhället ska fortleva genom kontinuerlig invandring, och om dessa, på det ena eller andra viset, är betydande i samhället, blir barnafödandet något centralt och moderskapet blir intressant att studera. I synnerhet om man som jag är intresserad av relationen mellan män och kvinnor och synen på deras roller i samhället. Denna organiserade gemenskap kan vara både av nationell, internationell eller av någon annan karaktär.

Familj och moderskap är starka metaforer, som ofta används i nationella projekt, vilket ett flertal forskare har påpekat. Nationen framställs som ett hem och man spelar på människors längtan efter trygghet och värme.(3) Anne McClintock menar att dessa metaforer är viktiga ur minst två aspekter. För det första accepterar och sanktionerar de en social hierarki. Dessutom rymmer familjemetaforen både en ahistorisk och en revolutionär dimension. Familjen ses som en evig kategori som inte förändras, men samtidigt sker det en konstant utveckling som kan ges en revolutionär potential; barnen blir vuxna och flyttar hemifrån.(4) Detta anser jag vara goda skäl för att studera just moderskapets roll i den nationella gemenskapen. Hur ser sambanden mellan familj, moderskap och nation ut i en svensk kontext? Hur formeras bilderna av moderskapet och familjen och vad lägger man egentligen in i begrepp som moderskap, faderskap och familj? Vilka maktstrukturer finns inbyggda i begreppen? Min studie rör sig framför allt på en diskursiv nivå. Hur använder kvinnor och män olika symboler och metaforer för att göra sitt budskap så attraktivt som möjligt? Försöker olika grupper ändra innehållet i symbolerna? Jag exemplifierar detta med texter som producerats i samband med Mors dag.

Kvinnor och män har oftast inte samma funktion och roller i olika gemenskaper. Konstruktionen av genus är alltså viktig när man diskuterar olika typer av gemenskaper - både nationella och internationella. Monika Edgren visar i en artikel i Historisk Tidskrift att genus är viktigt när man studerar nationalism, oberoende av vilken typ av nationalism det handlar om. Moderskapet (både det faktiska, presumtiva och det symboliska) blir viktigt i diskussionen.(5) Det är alltså troligt att förväntningarna inte är likadana för kvinnor och män även när det svenska folket åberopas och den svenska nationella gemenskapen mobiliseras. Det är dock viktigt att påpeka att kvinnor inte är en enhetlig kategori, utan att skilda beteenden mycket väl kan förväntas av olika kvinnor i nationen. Kvinnor medverkar dessutom själva även i hög grad aktivt i dessa sätt att se på kvinnor - de deltar i den nationella gemenskapen och i olika nationella projekt på ett flertal olika sätt och nivåer.(6) Moderskapet kan vara en viktig del i kvinnors deltagande i etniska och nationella processer i alla dessa skeenden, men det är viktigt att påpeka att det inte behöver vara den dominerande faktorn i konstruktionen av kvinnlighet.

Nationen som en gemenskap
Vad är egentligen en nation? En ofta citerad definition är antropologen Benedict Andersons, i vilken nationer ses som föreställda gemenskaper -

 

eftersom medlemmarna av även den minsta nationen aldrig kommer att känna, träffa eller ens höra talas om mer än en minoritet av övriga medlemmar, och ändå lever i vars och ens medvetande bilden av deras gemenskap.

Dessa gemenskaper gäller också människor i det förflutna och människor i framtiden. De har konstruerats i olika historiska kontexter och Anderson betonar både kulturella och politiska faktorer.(7) Mycket av forskningen kring relationen nationer, nationalism och genus tar sin utgångspunkt i hans definition, men trots att han inspirerar har han också fått kritik för sitt bristande genusperspektiv. I introduktionsartikeln till ett temanummer om nationalism och sexualitet i tidskriften Gender & History (1993) kritiseras han för att han inte tar hänsyn till att män och kvinnor föreställer sig både gemenskapen och sina respektive platser däri på olika vis.(8)

Nationell identitet är även det ett mångtydigt begrepp. Olika individer lägger inte in samma betydelse i begreppet, som i sig är komplext. Dessutom kompliceras det ytterligare genom att människor ofta har en mängd olika identiteter, ofta hierarkiska, som de kan skifta mellan. Identiteten är alltså flertydig och det är när den nationella identiteten blir betydelsebärande politiskt, som många forskare menar att den övergår i nationalism.(9) Michael Billig vidgar dock i sin bok Banal nationalism (1995) begreppet nationalism även till den vardagliga reproduktionen av nationen-staten. Denna vardagliga reproduktion av nationen är ofta så självklar att vi inte ser den. För att skilja denna nationalism från den aggressiva nationalistiska retorik som förs i bl. a. Serbien kallar Billig den vardagliga, mer försynta, formen av nationalism för banal nationalism.(10) Denna vardagliga reproduktion gör det möjligt att mobilisera den nationella identiteten (eller vad man nu ska kalla det) till nationalism på en mycket kort tid. Nationalism behöver i detta perspektiv alltså inte bara vara statsupplösande och statsbildande, den kan också vara statsuppehållande.

Nationalismen kopplades på 1800-talet ofta till liberalismen, även om t. ex. Benedict Anderson menar att nationalism är något mer än en vanlig politisk ideologi. Han likställer nationalismen med kulturella system som religionen och sätter nationalismens uppgång på 1800-talet i ett inte närmare preciserat samband med den ökande sekulariseringen. Han motiverar detta med nationalismens anknytning till existentiella frågor, att man som människa sätts in i en evighet, nationens liv, och det faktum att många människor faktiskt är beredda att dö för sitt fosterland.(11) Om fosterlandet då framställs som en familj, ett hem, blir det intressant vem det egentligen man är beredd att dö för?

I de redan existerande territorialstaterna i Västeuropa skapades runt sekelskiftet 1900 en officiell nationalism baserad på staten. Denna nationalism var till skillnad från 1800-talets nationalism i stor utsträckning konservativ. Man kan säga att nationalismen, medvetet eller omedvetet, i de flesta västeuropeiska länderna blev ett sätt för olika makteliter att försöka homogenisera landet.(12) Detta händer också i Sverige, och mycket av den svenska politiken att sortera ut avvikare (t. ex. rashygien och sterilisering) kan ses i detta sammanhang. Problem kan det då bli i länder med olika minoriteter. Det problemet får dock inte Sverige förrän på 60-talet då invandringen ökar.(13) Orvar Löfgren menar att den uppblossande nationella retoriken vid sekelskiftet i Sverige ska ses just som ett försök att hålla samman en splittrad nation. Den officiella nationalismen där kyrkan, kungahuset och armén betonades hade dock inte den fostrande verkan som man hoppades. I stället tar sig nationalkänslan i Sverige ett innerligare uttryck. Den svenska naturen blir något att hylla. När sedan socialdemokraterna kom till makten i början av 30-talet inleddes en ny fas i 'försvenskningen'. Nu "nationaliserades moderniteten" och folkhemsbygget blev en viktig beståndsdel i den svenska identiteten.(14) Bilden av det svenska folkhemmet och de som bor där är med och skapar en nationell identitet - en delaktighet i det vi kallar för Sverige. Här är hem-metaforen mycket central. Per Albin Hanssons folkhemstal är här belysande där just hemmet görs till symbol för det goda samhället. I detta hem är det jämlikhet, omtanke, samarbete och hjälpsamhet som betonas.(15) Trots talet om jämlikhet är dock enligt t. ex. Yvonne Hirdman konstruktionen av genus tydlig i diskussionen om hemmet i socialdemokraternas vision av det goda samhället. Det är fortfarande kvinnan som har ansvar för hem och familj även om hennes arbete där, bland annat av de socialdemokratiska kvinnorna, försöker uppvärderas genom ett förvetenskapligande av kvinnans arbete i hemmet.(16) Tanken att moderskapet inte bara är en privat angelägenhet finns under hela den period jag undersöker. Den syns särskilt tydligt i diskussionen om befolkningsfrågan som är en mycket het fråga på 30- och 40-talen. I och med att fortplantningen fokuserades blev också sexualiteten något som inte bara var av privat intresse. Detta förändras dock så småningom när individen alltmer blir den centrala kategorin i samhället.(17) Detta kommer vi också att se i texterna om moderskapet och familjen kring Mors dag.

Modernisering
Skapandet av Mors dag och den förändring (och kontinuitet) i synen på moderskap och familj i relation till nation och samhälle som syns i texterna kring Mors dag måste också sättas in i de stora samhällsomvälvningar som har skett på 1900-talet. Mot slutet av 1800-talet börjar en stor samhällsomvandling i Sverige att bli alltmer tydlig. Det agrara samhället förändras, städerna växer och industrialiseringen gör sig märkbar för allt fler människor. Det traditionella bondesamhället bryts mer och mer upp och med det förändras normer och värderingar. Denna moderniseringsprocess, som både rymmer ekonomiska, politiska och sociala förändringar, är inte någon enkel och förutsägbar utveckling. Den rymmer, ur vår synvinkel sett, både kontinuitet och förändring, framsteg och bakslag. Moderniseringen sker inte heller i samma takt på olika nivåer och i olika delar av samhället. Människor som arbetar för en politisk moderniseringen med det demokratiska genombrottet behöver t. ex. inte alls vara några förespråkare för en mer ekonomisk modernisering med en ökad industrialisering. Kanske man i detta sammanhang också skulle behöva en term för den delen av moderniseringen som berör sättet att tänka, t. ex. den ökade sekulariseringen och uppkomsten av ett instrumentellt rationellt tänkande?(18) Vid studerandet av dessa processer är det också viktigt att ha någon form av genusperspektiv. Man kan t. ex. vara för en demokratisering av samhället men ändå mena att kvinnor bör ställas utanför. Det är också viktigt att hålla i minnet att ett begrepp som modernitet är historiskt, av de forskare som har myntat begreppet, könskodat, där den per definition manlige individen är skapad i en samhällelig kontext men där kvinnan och hemsfären ses som pre-social, närmare naturen eller som samhällets embryo. Därmed skrivs genus ut från det som är socialt skapat.(19) Genom att studera hur moderskapet förhåller sig till nation och samhälle och se hur det konstrueras är min förhoppning att även förändring i genus kan synliggöras i det man kallar modernisering. Moderniseringen ser jag inte som något entydigt, som kan sättas mot det traditionella samhället. Det är mycket få grupper/ människor som helt avvisar allt vad det moderna samhället för med sig - dessa grupper skulle agera som isolerade sekter. Olika grupper och personer tar helt enkelt till sig olika fenomen av det moderna och skapar sin form av modernitet, och vilken det är som kommer att segra i slutändan är inte självklart från början. Jag vill placera begreppen moderskap och familj i detta sammanhang. Ett sätt att hantera den ökande förändringstakten i samhället är att försöka omformulera moderskapet och familjen och dess relation till nation och samhälle. Moder och moderlighet har för de flesta människor positiva konnotationer och de grupper och politiker som kan väva in detta i sin ideologi kan, om de sköter sina kort väl, utnyttja detta faktum. Vid sekelskiftet diskuterades moderskapet flitigt i många olika sammanhang. Det faktum att modern ofta var den person som först vårdade och undervisade barnet i konsten att leva gjorde att moderskapet kunde få en stor betydelse ideologiskt.

 

Runt sekelskiftet var också sedligheten och mäns och kvinnors förhållande till sexualiteten något som diskuterades livligt.(20) Familjen förändrades, de så kallade Stockholmsäktenskapen ökade och de utom-äktenskapliga barnen blev fler och fler. Nymalthusianerna propagerade för preventivmedel och fria sexuella förbindelser. De sedlighetsföreningar som bildades för att motarbeta detta skulle kunna tolkas som ett försök att hantera moderniteten. Genom att inkorporera vissa delar av det moderna kunde man tillåta att kvinnan talade offentligt om sexualitet och engagerade sig i olika filantropiska verksamheter samtidigt som fri sexualitet och den nya moralen fördömdes. Moderskapet blir viktigt i dessa diskussioner om sexualitet och sedlighet. Även här kan man se hur vissa delar av det moderna inkorporeras t. ex. att mödrar bör utbildas, medan andra, t. ex. rätten till preventivmedel, avvisas.(21)

Moderskapet i det privata och moderskapet som symbol för gemenskaper
Moderskapet är alltså ett begrepp som kan tolkas på många olika sätt och på många olika nivåer. För att kunna hantera moderskapet och de tankar om nationell gemenskap som finns i de texter kring Mors dag jag har studerat har jag valt att skilja mellan det privata och det offentliga moderskapet, där det privata moderskapet kan sägas tillhöra familjen, medan det offentliga moderskapet gör moderskapet till en symbol för en större gemenskap.

 

Det privata moderskapet har sina rötter i en familjesyn där den privata sfären ses som motpol till det offentliga sfären. Denna syn på familjen omformuleras och intensifieras under 1800-talet. Nils Edling beskriver i sin avhandling om egnahemspolitiken den hemideologi som han menar fanns vid sekelskiftet och som var en av de faktorer som låg bakom egnahemspolitiken. Det är den röda stugan med de vita knutarna på landet med den borgerliga familjen som var idealet. Här ställdes också den sunda landsbygden mot den ohygieniska storstaden. Förmedlare av detta ideal var bland andra Carl Larsson med sina idylliska tavlor från Sundborn och Ellen Key. Idealet krävde dock ett visst ekonomiskt oberoende. Det var snarare en borgerlig familj som flyttat ut på landet som framställdes än en familj som själv behövde arbeta. I denna borgerliga idyll var kvinnan och modern hemmets ängel och hemmet var den plats där mannen skulle vila ut efter dagens hårda slit ute i samhället. Det var en extrem särartsideologi där kvinnan stod för känslor medan mannen representerade logik och handling. Vardagslivet för småbrukarna såg dock inte ut på detta vis. Kvinnan inom jordbruket hade ofta en oerhört lång och arbetsam dag. I tidskrifter, som diskuterar småbrukets villkor, ses hennes huvudsakliga arbetsområden som hemmet och barnen. Hon arbetade inte mindre eller sämre än männen och hennes arbete var nödvändigt, men hennes arbete diskuterades ofta i termer av "bestyr", vilket Edling menar pekar på den kvalitativa skillnad som man uppfattade mellan manligt och kvinnligt arbete.(22) Det privata moderskapet täcker inte bara den traditionellt borgerliga syn på familjen som skisserats ovan, utan rymmer också synen på modern som den som håller ihop familjen och arbetar hårt för den.

I det som jag kallar det offentliga moderskapet kan moderskapet både kopplas till en nationell och en internationell gemenskap. Kopplas moderskapet till en nationell gemenskap ses kvinnan och hennes sexualitet ofta som nationens egendom och ära.(23) Sexualiteten, och i förlängningen dess frukter i form av barn, kopplas till nationens gränser. Detta synsätt brukar förknippas med en medelhavskultur eller en muslimsk kultur där massvåldtäkter av kvinnor blir en kränkning inte bara av kvinnan själv, utan även av hennes man och hela nationen. Anette Warring visar dock i sin avhandling om de danska tyskepigerna att detta synsätt också är en viktig förklaring till att de kvinnor som hade haft sexuella förbindelser med tyskar under kriget dömdes så mycket hårdare än de män som hade samarbetat med tyskarna på ett mer affärsmässigt plan. Warring har också intervjuat ett antal kvinnor som blev anklagade för att vara tyskepiger, och hon menar att många av dessa danska kvinnor, som egentligen inte hade några politiska sympatier med tyskarna, försvarade sitt beteende med att kärleken inte ser några nationella gränser. Deras syn på kvinnor, kärlek och politik stämmer bättre överens med sexualiteten och moderskapet som en helt privat angelägenhet.(24)

Moderskapet kan dock också bilda utgångspunkt för en internationell gemenskap. Moderskapet blir här en abstraktion som tillhör hela mänskligheten. Detta moderskap ser inga nationella gränser utan moderskapet skapar i stället systerskap mellan kvinnor. Moderskapet skapar horisontella lojaliteter som inte begränsas av nationen (och i vissa fall inte heller av familjen). Många gånger framhålls i detta synsätt moderlighetens positiva påverkan i samhället. Mödrar, som föder liv, värnar t. ex. freden bättre än män. Leila J. Rupp hävdar i en artikel att moderskapet var ett av fundamenten, ett enande kitt, i en internationell identitet som bland annat de internationella fredskvinnoorganisationerna i mellankrigstiden försökte skapa.(25)

Material, metod och teoretiska utgångspunkter
Runt Mors dag skapas det tidskrifter med artiklar och små sedelärande berättelser som kan tala om vilka idealbilder av modern som var de dominerande bland de grupper som ville fira Mors dag. Hur konstrueras dessa bilder? Genom att studera dessa texter och bilder vill jag nå det som jag tolkar som betydelsebärande i texterna. Texterna är utgivna för att ära modern, det är alltså inte troligt att man hittar några negativa bilder av henne. Trots detta menar jag att man genom att studera den idealbild som förmedlas även kan få kunskap om den typ av moder som inte är önskvärd. Hur används begreppet moder? Vem får tillhöra mödrarna? Vem skrivs det inte om? Hur relateras modern till resten av familjen och fadern?

 

Det är framför allt föreningar med kristen anknytning som ger ut denna typ av skrifter. Cecilia Bååth-Holmberg, som är en av de drivande krafterna bakom införandet av Mors dag, är fram till sin död 1920 sekreterare i Svenska riksförbundet för en sedlig kultur. Förbundets tidskrift På Vakt har varje år från 1923 till 1930, då förbundet upphör, en liten avdelning i anslutning till Mors dag. Cecilia Bååth-Holmberg bildade Svenska riksförbundet för en sedlig kultur redan 1909 för att motarbeta osedligheten i press och litteratur och verka för "svenska folkets moraliska lyftning".(26) Tidskriften På Vakt började ges ut 1915. Förbundet såg osedligheten som något smutsigt som måste rensas ut ur samhället. I nationen var det hemmet som var den minsta enheten och förbundet såg det som sin uppgift att värna hemmen.(27) I På Vakt skrivs också om nationens sedliga hälsa", precis som om nationen hade ett eget liv som påverkades av medborgarnas sedliga eller osedliga leverne.(28) Osedligheten inverkade alltså på nationens tillstånd. "Med sedlig höghet följer nationell lyftning, med slapphet i den sedliga uppfattningen följer nationellt förfall", skriver Teodor Holmberg i en artikel i På Vakt.(29) Efter Cecilia Bååth-Holmbergs död 1920 axlade ordföranden, och tillika hennes make, Teodor Holmberg, hennes mantel. Förbundets tidskrift På Vakt fortsätter att komma ut, men 1930 upphör förbundet att existera. Teodor Holmberg menar själv att Mors dag har varit en av de mer lyckade insatserna förbundet har gjort under sin tid som verksamt.(30)

J. A. Lindblads förlag (inriktat på religiös och biografisk litteratur(31)) ger från år 1920 till och med 1941 i princip årligen ut en skrift till Mors dag. Svenska diakonistyrelsens förlag ger mer sporadiskt ut skrifter till Mors dag.

Vita Bandet, den kvinnliga, kristna nykterhetsföreningen som kallar sig organiserad moderlighet utger från 1924 en Mors dagstidning. Vita Bandets målsättning är att på en kristen grund verka för en alkoholfri kultur, världsfred, ungdomens sunda fostran, socialt välfärdsarbete, den allmänna moralens höjande och kvinnornas medborgarfostran.(32) Allt detta ska ske med moderligheten som grund, och det är i egenskap just av släktets mödrar som kvinnor ska kämpa för de ideal Vita Bandet står för. År 1901 bildade en centralstyrelse i Sverige och föreningen blev genast medlem av världsföreningen Vita Bandet.(33) En av medlemmarna i Vita Bandet, som dessutom var mycket aktiv i sedlighetsdiskussionen kring sekelskiftet var Ina Rogberg. Hon deltog även i interimstyrelsen till Svenska riksförbundet mot osedlighet i press, litteratur och bild 1909 (senare Svenska riksförbundet för en sedlig kultur), där hon satt som representant för Vita Bandet.(34) I Vita Bandets tidskrift hälsar Ina Rogberg bildandet av förbundet med glädje.(35) Hon försvinner dock sedan ur detta sammanhang och jag har inte sett hennes namn figurera i På Vakt, Svenska riksförbundet för en sedlig kulturs organ. Hon kan dock ändå ses som en länk mellan föreningarna Riksförbundet för en sedlig kultur och Vita Bandet.

Trots sin anknytning till en internationell organisation har den svenska delen av Vita Bandet, åtminstone i början av sin tid i Sverige, en mycket fosterländsk framtoning. Mottot för den svenska avdelningen är För Gud, för hem och fosterland. Den organiserade moderligheten (det vill säga Vita Bandet) bidrar till nationell samling. Moderskapet ses här som något nationellt enande.(36) Betoningen av det nationella mottot minskar dock med tiden. Det nationella mottot står på utsidan av föreningens tidning, Vita Bandet, till och med marsnumret 1920. Ungefär ett år skrivs det inte ut något motto på utsidan av tidningen. Från och. med Vita Bandet 1921:19 är det Vita Bandets internationella motto som står på tidningen För Gud, för hem och alla länder. Men i bägge fallen är det moderskapet som symbol för en gemenskap som betonas - i det ena fallet en nationell och i det andra fallet en internationell gemenskap.(37)

1939 börjar förlaget By och bygd ge ut tidskriften Mors Hyllning till Mors dag. Denna tidning har klara kopplingar till Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund.(38) Veckotidningen Idun har också en Mors dagsbilaga 1923-1927. Iduns innehåll har en kulturell prägel och den riktar sig framför allt till en borgerlig och allmänbildad publik. Den finns huvudsakligen i Stockholm även om den också har spridning på landsbygden. Veckotidningen Husmodern har från 1925 tydliga hänvisningar till Mors dag. Husmoderns läsekrets är också borgerlig. År 1930 byter tidningen chefredaktör och Ebba Kolare blir den som basar över tidningen. Detta medför en omsvängning och tidningen blir nu mer folklig än tidigare, även om denna linje inte renodlas helt - det finns gott om reportage från den fina världen. Margareta Berger som har analyserat ett par olika årgångar både av Husmodern och Idun menar att de var de "fina damerna" som köpte Idun medan hembiträdena fick Husmodern.(39) Jag har också studerat mottagandet av Mors dag i olika dagstidningar.

I alla dessa tidningar och tidskrifter finns det både artiklar, fiktiva berättelser och dikter vars syfte är att hylla och ära moderskapet. Här finns dock också artiklar och berättelser som vill roa och informera mödrarna. Min analys bygger alltså inte endast på artiklar om mödrar och moderskap utan även på de berättelser som finns i tidskrifterna. De fiktiva berättelserna har också en betydelsebärande funktion som genom sin struktur kan vara identitesskapande.(40) Vilken typ av moderskap behandlar texten? Hur ser miljöbeskrivningen ut i texten (om det finns någon), hur är personernas inbördes relationer och kan man spåra en eventuell påverkan från andra diskursiva fält? Jag skiljer inte direkt på formen på texterna i min analys, även om jag försöker tala om från vilken typ av text jag har byggt mitt resonemang på. Det är skillnad på texterna, och det är skillnad på vad man tar upp i berättelserna och vad som står i artiklarna, men oberoende av form säger dessa texter något om moderskapet på den diskursiva nivån. Diskursbegreppet är i detta sammanhang användbart just på grund av att man kan sammanföra disparata framställningar till en analys.(41) I en diskursanalys är det texten i sig man fokuserar. Man försöker inte hitta bakomliggande motiv, utan det är textens egna maktstrukturer och dolda meningar som lyfts fram. Genom att titta på diskurser och hur de formeras kan man komma åt historiska processer och hur olika fenomen konstrueras. Vilka begrepp är centrala? Hur relateras de till varandra? Hur definierar man och vilka begrepp utesluter man genom definitionerna? Språket blir här viktigt. Språket både begränsar och kan överskrida de givna förutsättningarna.(42)

Diskursbegreppet är dock diskutabelt eftersom aktörens och subjektets handlingsfrihet har en viss benägenhet att försvinna. Enligt historikern Joan W. Scott har individen valmöjligheter eftersom det alltid finns konflikter inom och mellan diskurser. Vad som är hennes poäng är att det trots allt finns en begränsning vilka valmöjligheter som är rimliga.(43)

Vad säger egentligen texterna kring Mors dag i relation till detta resonemang och vad representerar de egentligen? Alla texterna för fram tankar om moderskapet och det är detta som då blir enande i min analys. Min ambition är att få fram hur bilden av modern och moderskapet konstrueras i texterna. Och då framför allt hur modern och moderskapet relateras till nation och samhälle. Både berättelser och artiklar säger något om denna tid, om hur moderskapet hanteras och idealiseras. Den sociala praktiken kan jag inte nå med denna typ av material.

Moderskapet i relation till nation och samhälle kan ses som ett begrepp som det finns många sätt att tolka. Det jag kallar privat och offentligt moderskap ska ses i detta sammanhang. Här finns stridigheter om vad ett gott moderskap är och på vilken nivå detta moderskap finns och hur det ska tolkas.(44) De begrepp som är centrala i min studie är moderskapet, faderskapet, familjen samt i viss mån hemmet. Det finns dock problem med att se t. ex. moderskapet som ett begrepp om man menar att begrepp alltid måste vara tvetydiga.(45) Det finns naturligtvis en biologisk del i både moderskap och faderskap. Jag betraktar dock moderskapet som ett föränderligt begrepp, där jag menar att även de biologiska aspekterna kan sättas i gungning, beroende på hur man tolkar dem. Biologin kan också vara ideologi. Det sker ofta en sammanblandning mellan sociala normer och vetenskaplig fakta, och det är svårt att frigöra dem från varandra. Tolkningen av fakta styrs av våra värderingar. Biologin är lika mycket en produkt av språk och kultur som av natur.(46) Moderskapet kan ses på många vis och olika grupper tolkar moderskapet olika i relation till stat och nation. Som exempel kan nazisternas syn på den offervilliga modern, som låter sina söner gå ut i krig(47) kontrasteras mot Elin Wägners syn på moderskapet som något som förenar alla kvinnor och som är kopplat till fred och internationalism.(48) Det är kanske för mycket sagt att det sker en diskursiv kamp om begreppet moderskap, men här finns i alla fall konflikter och olika tolkningar.

Skapandet av Mors dag
Det första uppropet om Mors dag 1919 var undertecknat av 18 människor, tolv kvinnor och sex män och de hade alla olika bakgrund och inriktning. Här finns dock en dominans av människor som är intresserade av folkbildning, pedagoger och kyrkfolk. Den politiska skalan från socialdemokrater till konservativa finns representerad, även om man kan undra hur stort det socialdemokratiska intresset egentligen var. Ernst Klefbeck, en av de socialdemokrater som har skrivit på, var dessutom kyrkoherde i Stockholm.(49) Ruth Gustafsson, den andra aktiva social-demokraten som skrivit på uppropet, var åren 1917-1920 redaktör för Morgonbris.(50) Mors dag nämns dock inte i Morgonbris med ett ord, i stället är varenda majnummer fullt av artiklar om första maj och demonstrationerna denna dag.

 

Men varför använda formuleringen "Mer än någonsin behöfva vi samlas omkring något gemensamt något som värmer alla och lyser för alla"?(51) Varför behövs denna enhet just nu? För Cecilia Bååth-Holmberg kan kanske detta upprop ses mot bakgrunden av det förödande första världskriget. Även om inte Sverige deltagit så hade landet inte undkommit livsmedelsbrist med påföljande oroligheter och sammanstötningar mellan polis och folkmassor. Det demokratiska genombrottet var också ett faktum och även Sveriges kvinnliga medborgare hade fått rösträtt. Familjestrukturen var i förändring och antalet utomäktenskapliga barn ökade. På 20-talet fick kvinnorna också ett flertal andra rättigheter. År 1920 kom en ny äktenskapslag, och 1923 kom behörighetslagen som gav ogifta kvinnor rätt till statlig tjänst (med vissa undantag som militär och fångvaktare).(52) Kvinnorna blev nu individuella medborgare i en långt större utsträckning än vad de hade varit tidigare. Det moderna samhället pockar på och Cecilia Bååth-Holmberg försöker i denna tid av förändring använda moderskapet i enande syfte, moderskapet ska i kraft av sin opolitiska karaktär verka nationellt enande. Det är dock viktigt att komma i håg att troligtvis ingen av dem som skrivit på uppropet är motståndare till allt det som händer i det vi skulle kunna kalla moderniseringsprocessen. Alla kvinnorna som har skrivit på uppropet deltar livligt i det offentliga livet och många var ivriga förkämpar för kvinnlig rösträtt. Man kan alltså inte säga att de enbart förespråkar ett helt traditionellt samhälle. Vissa förändringar i samhället är av godo, men det viktigaste för Cecilia Bååth-Holmberg är kanske att kvinnorna inte, trots förändringarna, får överge hemmen. Hon, med sitt stora sedlighetspatos, menar att kvinnorna i stället ska använda t. ex. sin rösträtt just för att se till att förändra samhället i en mer sedlig riktning. Hemmen ska bevaras som en garant mot allt för stora förändringar. Teodor Holmberg skriver t. ex. i en artikel i På Vakt 1920 att kvinnorna med sin försonlighet ska höja nivån på riksdagsarbetet.(53)

Mors dag måste också sättas in i den uppsjö av ickereligiösa dagar som skapades i början av 1900-talet för olika syften. Svenska Flaggans dag, som lanserades av Arthur Hazelius på Skansen 1893, var ett sätt att försöka få en nationaldag och skapa en nationell enhet runt flaggan.(54) Första maj hade på 1890-talet också börjat firas av arbetarrörelsen. Kanske kan man se Mors dag som ett försök att lansera hemmet som motbild till arbetet och att dagen förläggs just till slutet av maj skulle kunna stärka den tesen.(55) Argumenten för att Mors dag ska firas just i maj är annars att det är den vackraste månaden när blommorna är som fagrast och att detta ytterligare skulle bli en ära för modern.(56)

För att kunna fira Mors dag på ett värdigt vis har några som kallar sig de kommitterade för Mors dag 1920 gett ut en liten broschyr på J. A. Lindblads bokförlag där det står hur man ska fira. Om de kommitterade för Mors dag är samma personer som skrev på uppropet vet jag inte. Jag ställer mig dock lite tveksam till om det är så, med tanke på att dess innehåll har en än mer konservativ och kyrklig prägel än uppropet. I broschyren återfinns både dikter och betraktelser som klart ser familjen och modern på ett romantiserande och ganska sentimentalt vis - allt sett ur sonens eller dotterns perspektiv. På Vakt berömmer initiativet och återger anvisningarna för hur dagen ska firas.(57) Dessa är följande:

I hemmet

Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.

Mor hälsas på morgonen med sång av barnen.

Hon bjudes före uppstigandet på godt kaffe och bröd, beredt av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.

Hon beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.

Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar. Något vackert läses upp, utantill och ur detta häfte, och hjärtats tack bringas Mor, som är hemmets sammanhållande kraft. Barnen utbedja sig för Mors förlåtelse för all ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter.

Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållits på Mors dag.

Utanför hemmet

Mors dag firas med allmän flaggning.

I kyrkor och bönhus erinra prästen och predikanten om Mors dag och om hennes betydelse för hem och samhälle.

Efter slutad gudstjänst går man i procession ut på kyrkogården, där psalmer sjungas och där mödrars gravar äro prydda med blommor.

Om aftonen kunna festligheter ordnas i skolsalar och i andra offentliga lokaler, varvid programmet upptager sång, tal, uppläsning ur detta häfte, kaffe med dopp. Alla mödrar äro inbjudna som gäster. Ungdomsföreningar av olika slag, nykterhets- och föredragsföreningar, präster, lärare och lärarinnor kunna åtaga sig anordnandet av dylika festligheter.

I god tid före firandet av Mors dag kunna gåvor av penningar eller av annat slag vara insamlade till förmån och glädje för obemedlade goda [min kurs.] mödrar och änkor, kanske även till beredande av sommarvila åt någon sjuk eller utarbetad moder.

Mors dag firas stilla och värdigt. Mors dag vare en familjekärlekens, en tacksamhetens och en löftets dag!(58)

Den tydliga tudelningen mellan privat och offentligt är här en viktig poäng. Modern ska värdigt och stilla äras i det privata hemmet, samtidigt som hennes betydelse för samhället ska betonas i mer offentliga lokaler, som kyrkor och skolhus. Samtidigt som modern å ena sidan enbart tillhör familjen menar man också att moderskapet tillhör nation och samhälle. Det poängteras att Mors dag ska vara en hemmets dag. Man frågar sig då vilka de mödrar är som ska firas i de offentliga lokalerna? Är det mödrar utan någon hemmavarande familj eller är det fattiga mödrar vars barn inte har råd att fira? Alla mödrar är inbjudna som gäster till dessa festligheter, men det är väl knappast meningen att de mödrar som firas i sitt hem ska gå dit? De grupper som bör ställa sig bakom firandet är olika typer av folkbildningsföreningar (t. ex. nykterhet- och föredragsföreningar), skola och kyrka. Man hänvisar inte till arbetarrörelsen och till Folkets park, vilket å andra sidan inte görs i det första uppropet heller. Kontinuiteten bakåt, att mödrarna är länkar tillbaka i släkthistorien poängteras genom att även de döda mödrarna ska äras för sitt bidrag till dagens samhälle.

Svenska flaggan ska också hissas för att hedra modern, både i hemmet och på offentlig plats. Detta kan indikera att modershyllningen också är en hyllning till nationen.(59) Man ser också klart att de som har skrivit uppmaningen tar för givet att de som firar har ett eget hem med en egen flaggstång. Det är knappast bilden av ett arbetarhem i staden som frammanas, utan det är den lilla röda stugan på landet. Den religiösa anknytningen är tydlig t. ex. i det förslag till det mer offentliga firandet i kyrkor etc. Men man kan även se det i den biktsituation barnen ska delta i. Barnen ska be om förlåtelse för sina synder och underförstått så ska modern ge absolution. Betoningen ligger på moderns roll i hemmet och det är genom hemmet hennes betydelse för samhället är. Det är "hemmens pånyttfödelse" som ska främjas och detta sker genom en mor. Genom hyllandet av svenska mödrar på en dag ökar på så vis samhällskänslan.(60) Redan från början finns det också en viss filantropisk verksamhet i anslutning till Mors dag. Men det är bara de goda mödrarna, de som är oförskyllt fattiga som ska kunna få hjälp, enligt denna lilla broschyr.(61) Faderns roll är ytterligt begränsad. Hela uppmaningen är skriven i passiv form, även om man kan förmoda att det är fadern som ska hissa flaggan. Den enda gång han uttryckligen nämns är när han ska medverka i husandakten.

Hur bemöts detta initiativ i samhället i övrigt? I Idun tas en notis om den förstående dagen upp 1919 och det betonas att Sverige mer än någonsin behöver en samlande högtid.(62) Dagstidningarna verkar inte ta någon större notis om det förestående firandet. I Nya Dagligt Allehanda återfinns dikter till modern med anledning av Mors dag 1919. Här publiceras också det första uppropet från de kommitterade.(63)

Mors dag är en internationell företeelse men den används i många länder just för att stärka den nationella gemenskapen.(64) Karin Hausen har studerat Mors dag i Tyskland under Weimarrepubliken och hon menar att Mors dag i Tyskland infördes av människor som ville dölja kaoset efter första världskriget och stärka banden inom nationen. Det var framför allt konservativa och olika religiösa grupper som stod bakom kravet. Dessa oroade sig för förlusten av moral och sedlighet i takt med att kvinnan fick ökad ekonomisk och sexuell självständighet.(65) I Mors dag fanns även rena affärsintressen. Det var de tyska blomsterhandlarna som 1923 försökte införa Mors dag i Tyskland. 1926 tog förbundet Arbeitsgemeinschaft für Volkgesundung sig an dagen och börjar propagera för den. Detta förbund hade sina rötter i oron för moralen i Tyskland efter första världskriget och det tycks ha haft ett relativt stort inflytande. De samarbetade bl. a. med ett flertal välgörenhetsföreningar. Hausen menar att det sker en interaktion mellan hyllandet av modern som norm och symbol och ekonomiska intressen som vill sälja blommor och små presenter till modern. Hon visar hur modersfiguren i Mors dag är ett passivt objekt, med nästan mytiska inslag, som till och med kan firas i sin frånvaro. Hon visar vidare på hur Mors dag både är en intim familjehögtid, där den enskilda modern äras, och en nationell angelägenhet, där moderskapet som symbol hedras.

De som propagerade för Mors dag i Tyskland ville skapa förståelse för moderskapet som idé och ideal och uppehöll sig inte vid mödrarnas individuella problem och vilket arbete hon utförde. I stället reducerades kvinnorna till de symboliska delarna av kroppen - hjärtat och händerna, där hjärtat stod för kärleken och händerna för det ständiga arbetet. Den moder som ärades var enbart till för andra och hade inga egna behov. Denna idealiserande bild av modern kopplar Hausen även ihop med myten om den lyckliga barndomen.(66)

Nazisterna tog upp dagen och gjorde den till en festdag i sin nazistiska festkalender. Det är den tyska modern som firas, för att skilja den från den amerikanska förebilden. Detta var något som var fallet redan under Weimartiden. Nationalsocialisterna förstärkte efter makt-övertagandet vissa sidor som funnits i propagandan redan tidigare. De fortsatte att betona tyskheten, familjen, faran med osedligheten, som kom både från Sovjetunionen och Amerika, mot individualismen och för ett säkrande av den traditionella kvinnorollen. De satte även in dagen i ett rasistiskt och befolkningspolitiskt sammanhang. De använde dessutom Mors dag i propagandasyfte och tillkännagav olika aktioner på dagen, liksom införandet av Mutterkreuz år 1939, en utmärkelse som jämfördes med militära utmärkelser och som belönade den kvinna som hade fött många sunda barn.(67)

Om vi jämför med bilden i Sverige infördes Mors dag här inte i första hand i ett kommersiellt syfte. Här skiljer sig Sverige från Tyskland, även om en organisation liknande Riksförbundet för en sedlig kultur tar sig an den ideologiska spridningen av dagen i Tyskland. Detta tyska förbund har dock ett betydligt större inflytande än Riksförbundet för en sedlig kultur hade i Sverige. Affärsmännen var dock inte sena att inse att dagen kunde ha kommersiella vinster med sig även i Sverige. Mot mitten av 20-talet börjar det komma in mer och mer reklam i tidningarna för fenomenet Mors dag. I början är det mest reklam för t. ex. olika Mors dags-publikationer(68) och Mors dags-skivor.(69) Men även många affärer - alla som kan tänkas sälja något som mor vill ha - gör nu reklam. Man gör reklam för allt från blommor och bakpulver (till tårtan man ska baka till Mors dag ), konfekt och bakverk till hattar, väskor och klänningar.(70)

Kritiken av Mors dag
Kritiken av Mors dag kommer från olika håll. Och trots att det kristna inflytandet är stort i de kommitterade för Mors dags lilla skrift är inte alla kristna positiva till den nya dagen. Den kritik som kommer mot Mors dag från kristet håll kan sammanfattas i två beståndsdelar: 1. Mors dag är inget värdigt vis att fira modern på. Modern kan lika gärna firas på sin födelsedag; 2. Modern får inte tränga ut fadern i betydelse. Det fjärde budet gäller båda föräldrarna och modern får inte favoriseras på faderns bekostnad.(71) Att Mors dag inte var ett värdigt sätt att fira modern på påpekas också av friherrinnan Ruth Stjernstedt i en artikel 1924 i NDA. Hennes motiv är dock snarast rationella och hon hänvisar inte till det fjärde budet. Vad som också ivrigt påpekas som något negativt är att Mors dag är en artificiell högtid. De vackra känslor som man har inför sin moder ska inte prackas på en utifrån. Att bli firad samma dag som Sveriges alla andra mödrar menar en artikelförfattare i NDA är "moderskapets konkursförklaring"(72)

 

Idén om att det är så viktigt att fira Mors dag på ett värdigt vis försvinner i mitten på 20-talet. Däremot förekommer tanken att Mors dag är något konstruerat och därför inte är värd att fira betydligt senare i t. ex. Husmodern.(73)

Mors dag diskuteras framför allt på dagstidningarnas familjesidor. I många dagstidningar framförs en kritik mot Mors dag som delvis sammanfaller med den kristna kritiken jag har tagit upp ovan, som t. ex. uppfattningen om att hemmets trevnad inte bara beror på modern. Detta motiveras dock inte i dessa fall utifrån ett kristet synsätt (det fjärde budet), även om man skulle kunna spekulera och säga att det ligger i bakgrunden.(74) DN släpper framför allt fram insändare som är kritiska mot dagen. Många av dagstidningarna har dock, trots att de på annat håll visat sig mer skeptiska, dikter till Mors dag av det mer sentimentala slaget. Detta sker långt fram i tiden.(75) Även i Socialdemokraten diskuteras Mors dag. 1923 citerar man ur Iduns Mors dags-nummer(76), och här återfinns också sentimentala berättelser om moderns skönhet etc.(77)

Många insändare i dagstidningarna kritiserar Mors dag för dess löjlighet - att den inte passar in i vår mer nyktra tid. Hela Mors dags-idén får stå för något irrationellt och kvinnligt.(78) Alla är dock inte lika spydiga. Även om själva tanken med Mors dag är löjlig så ska man komma ihåg modern - hon förtjänar det och hon blir kanske lite ledsen om hon inte uppvaktas.(79) Det är av vördnad mot och kärlek till modern som man kan tänka sig att fira Mors dag, trots att dagen är ett tribut åt sentimentalitet och kommersialism, som många av insändarna egentligen inte vill stödja.

1930 utspelar sig en liten minidebatt på familjesidan i Socialdemokraten om Mors dags vara eller icke vara. Om modern är ensam hela året varför ägna henne uppmärksamhet denna enda dag och varför hålla på med Mors dag när hemmens upplösning är så tydlig alla andra dagar? Debatten påminner lite grand om den diskussion som var i NDA i början av 20-talet, men kritiken har andra motiveringar. Ett par insändare menar att Mors dag faktiskt är en fin tanke, men de flesta är kritiska mot 'traditionen'. Tanken att man ska fira sin moder värdigt har nu spelat ut sin roll, och ett flertal kritiserar Mors dag just som ett utslag av en gammal tid och nostalgi som har kommersialiserats. Här finns på sina ställen lite sting i missnöjesyttringarna och till och med lite kritik av "den heliga familjen".(80) Moderskapet ses inte alls av många av skribenterna som något heligt och ofelbart, utan många (åtminstone av dem som tidningarna släpper fram) är kritiska mot detta sätt att se på modern. Ändå är ofelbarhetsmyten/heligheten ett starkt inslag när modern och moderskapet ska äras på Mors dag på andra ställen i tidningen. 1932 finns det även i Socialdemokraten ett flertal verser som hyllar både modern och svärmodern. Här finns inte heller någon ironisk biton.(81) I Vita Bandets Mors dags-nummer 1945 ser däremot Ebba Richert hela införandet av Mors dag från ett annat håll. Mors dag och Fars dag, menar hon, har visserligen tillkommit av affärsintresse, men hon anser att de är symboliska för vår tid. Vi vill inte längre tänka på modern alla dagar och då instiftar vi en dag åt henne.(82) Här ser Ebba Richert instiftandet av Mors dag som en modern företeelse, ett utslag för tidens dekadans och kommersialisering och ett tecken på att det traditionella samhället inte längre finns. Det kan då ställas mot min tolkning att Cecilia Bååth-Holmbergs ambition att skapa Mors dag ska ses som ett sätt att hantera det moderna samhället. Det ska alltså snarare tolkas som ett uttryck för ett försök att hålla kvar vissa delar av det traditionella samhället.

I övrigt hörs det inte så många negativa röster om Mors dag, vilket naturligtvis kan ha att göra med att jag framför allt har studerat material som kommit ut just i samband med Mors dag. Även om man t. ex. i Idun från 1927 menar att dagen inte är värd en egen bilaga, så kommer där inte fram några direkt negativa kommentarer. Man kan ju tänka sig att Mors dag ses som något ganska oförargligt och något som det inte är värt att argumentera mot även om man tycker att idén är fjollig och sentimental.

Positiva röster hörs naturligtvis också i samband med Mors dag. Och det är inte bara Teodor Holmberg och hans kamrater som uttrycker sig positivt. Både i Vita Bandets Mors dags-nummer, Husmodern och i Idun framförs det i mitten på 20-talet funderingar om att högtiden Mors dag kanske ändå inte är så dum. Från att tidigare ha varit negativa är nu artikelförfattarna, Emma Wretlind, Vera von Kraemer och signaturen Sara positiva. De som blir firade blir glada och är det inte huvudsaken? Emma Wretlind i Vita Bandets Mors dags-nummer är dock rädd för att dagen ska stelna och bara bli en formsak. Sara i Husmodern betonar att Mors dag kan vara ett sätt att återknyta kontakten mellan mor och barn utan att behöva ta till ord.(83) Detta är ett argument som återfinns i Husmodern även senare i tiden.(84) Gunhild Tegen uttrycker också i Socialdemokraten 1939 önskemål om att försöka ta tillbaka Mors dag från de sentimentala versmakarna som skriver om moderns ofelbarhet. Hon vill att Mors dag ska hedra modern som livgiverska.(85) Liksom signaturen Sara i Husmodern 1925 vill hon se Mors dag som ett sätt att förena mödrar över världen.(86)

Sammanfattningsvis kan sägas att kritiken, både den positiva och negativa, är sig ganska lik i sakfrågan under perioden, däremot är det olika motiveringar och samhällssyn som ligger bakom. Mors dag kritiseras från kristet håll för att inte vara ett värdigt sätt att fira mor på. Detta argument försvinner i mitten på 20-talet. Att modern inte bör firas före fadern, att Mors dag är något onaturligt och konstruerat och att hela idén är löjlig är också kritiska synpunkter som kommer fram, både från kristet håll och från sådana grupper som hänvisar till rationaliteten. De som är positiva till Mors dag framhåller alla hennes betydelse för hemmet (och samhället). Mors dag är en högtid då kontakten mellan mor och barn kan återupprättas utan frågor och även om det enbart sker i den privata sfären kan samhället och nationen i stort indirekt få glädje av detta. Positivt kan också vara den samlande kraft bilden av modern utgör, vare sig man som Cecilia Bååth-Holmberg och Teodor Holmberg menar att den ska ena landet, eller om man som Gunhild Tegen menar att den ska ena mänskligheten och därmed minska risken för krig. Observera att Gunhild Tegens artikel publiceras på randen till andra världskriget.

Hem och miljö i texterna
Vilken miljö frammanar egentligen texterna - både berättelser och artiklar? Med miljö menar jag här personernas omgivning. Är det landsbygden eller staden som beskrivs? Är personerna fattiga eller rika? Vad arbetar de med? Vilka relationer har personerna i texterna? Hemmet är centralt i alla texter. Hur förhåller sig detta hem till nation och samhälle? Och hur ser detta hem ut? Kan det säga oss något om de ideal man hyllar? Hur förhåller sig detta till det jag i inledningen kallar det privata och det offentliga moderskapet?

 

I både På Vakt, Riksförbundet för en sedlig kulturs organ, och i de kommitterade för Mors dags broschyr påpekas att modern ska äras och, hyllas just som hemmets sammanhållande faktor. Hemmet är centralt, och det är moderns funktion som hemmets sammanhållande kraft som gör henne så viktig för nation och samhälle. Modern och det hon representerar genom

kärleken, självuppoffringen, hemkänslan, är näst en levande gudsfruktan, samhällets bästa bärande makt och människolivets djupaste värmekälla. Så länge en älskande maka och moder bygger hemmet och så länge man och barn i sitt hjärta hylla och hedra henne, så länge är också ett folks livskraft ej uttömt och hoppet om en ljus framtid ej utsläckt.(87)

Riksförbundet för en sedlig kulturs grundtankar är just att hemmet ska vara rent och obesudlat, och därmed kan man genom hemmet rena även samhället. Hemmet är samhällets minsta beståndsdel och som sådan ska det hålla stånd mot nya farliga tendenser i samhället.

Texterna i På Vakt speglar det gamla traditionella samhället. En del berättelser beskriver någon sorts borgerlig miljö, även om miljön i de flesta berättelserna inte är speciellt förmögen.(88) Flertalet av berättelserna utspelar sig dock på landet i en fattig landsbygdmiljö. Det är på landet man finner de hårt arbetande kvinnorna, som man vill ära på Mors dag.(89) Det är mödrar som sliter och arbetar, och ofta inte får något tack. Hoten eller det som framställs som dåligt i berättelserna har ofta med den nya tiden att göra. Den tilltagande osedligheten kritiseras naturligtvis, men även konditorierna som drar en flicka från att hjälpa sin moder med hushållsarbetet får del av skulden.(90) Sekulariseringen och att religionen skulle få ett mindre grepp om människorna upplevs i flera berättelser som skrämmande.(91) Det är modern som med sin oföränderlighet ska värna det gamla. Det innebär att de mödrar som anammar det nya och t. ex. shinglar håret blir ett ännu större hot.(92) Samtidigt måste man komma i håg att Riksförbundet för en sedlig kultur inte på något vis avvisar allt det nya. Att moderskapet ska uppmärksammas även utanför hemmet är inte helt okontroversiellt - bara detta att ära moderskapet för sig och ställa henne framför mannen i hemmets sfär är, som vi har sett, inte helt självklart och ses av andra grupper som hotande.

Modern är enbart till för barnen och hennes allt förlåtande kärlek framställs ibland med lätt överseende. "Mor Britta brydde sig inte om politiken och folkförbundet och fransmännen och tyskarna. Hon hade fått brev från sin son." Något annat intresse än barnen, hemmet och familjen finns inte. Livet är slut om man inte är behövd längre.(93) Fadern är i allmänhet frånvarande. I På Vakt förekommer han endast på ett par ställen, men då nästan alltid i periferin.(94) Det finns dock några berättelser där fadern gör något aktivt för att förändra en viss situation i berättelsen.(95)

I berättelserna syns bara firandet av den privata modern och i dessa är det en borgerlig romantiserad familjesyn som kommer till uttryck. Familjen är moderns liv, men längre än så sträcker sig det inte. Hemmet är nationens minsta beståndsdel och därmed något viktigt. Men man separerar helt det privata hemmet och offentligheten i berättelserna. I de första numren finns betraktelser med direkta kopplingar där moderskapet verkligen ses som något som enar.(96) Detta försvinner, åtminstone explicit, och berättelserna har alltmer enbart en religiös underton.

I praktiken syns det dock på notiser och annat i På Vakt att den privata modern också äras i offentligheten. Detta stämmer väl överens med hur de kommitterade ser på Mors dags-firandet i och utanför hemmet. I På Vakt 1922 skrivs det t. ex. om offentliga festligheter för mödrar som hade hållits fjolåret. Det var 'Stockholms kristliga förening av unga män på Södermalm' som hade bjudit in gamla och ensamma mödrar till ett litet program med kaffe med dopp. Och tidskriften nämner även Kungsholmens ungdomsklubb, där pojkarna likaledes bjudit in sina mödrar för att fira dem.(97) (Observera att det i båda fallen är pojkar/män som har anordnat firandet). Här kan man se de kommitterades intentioner utförda i praktiken. Moderskapets betydelse för nationen finns också kvar i På Vakt i artiklar som diskuterar den hotande befolkningsminskningen mot slutet av 1920-talet.(98) Däremot är detta inget man tar upp direkt i samband med Mors dag.

I J. A. Lindblads Mors dags-broschyrer 1920-1922 (som enbart är ett hopplock dikter och någon mycket kort berättelse) nämns inte fadern på många ställen. Den evige fadern - Gud - verkar ha mer att göra med barnet än den jordiske fadern. Det är hos modern barnet lär känna kärleken och det är hos henne man förstår hur Gud älskar.(99) Här kan vi se sammankoppling mellan moderskärlek och Gud som vi ska titta på lite längre fram. I huvudsak figurerar annars fadern i övriga Mors dags-häften (alltså från 1922-1941) som någon som hissar flaggan, ger en liten present och välsignar mor och hennes egenskaper.(100) Trygghet och stabilitet är moderns kännetecken - allting är hos modern som det alltid har varit. Hon symboliserar oföränderlighet.(101) Modern är början och slutet och hon är den enda som kan lindra ensamheten.(102) Döden finns närvarande i många dikter och berättelser på olika vis, antingen genom moderns, faderns eller barnets död. Moderskapet symboliserar genom födandet livet och döden är andra sidan av myntet. Det kan naturligtvis bero på att man som författare vill använda sig av dramatiska effekter. En annan förklaring är att Mors dag, enligt etnologen Nils-Arvid Bringéus är en av våra största gravsmyckningsdagar.(103)

I princip alla dikter oberoende av när de är publicerade innehåller detta tema. De flesta dikterna beskriver hemmet som något som alltid ser likadant ut; det är det enda trygga i en föränderlig värld. Det är det privata hemmet som beskrivs och det är en borgerlig romantiserad familjesyn som talar.

Lite generaliserande kan man säga att det finns två typer av beskrivningar av modern i Mors dag. Antingen beskrivs barndomen som en idyll där modern framställs som en god ängel. Hon är visserligen inte sysslolös, utan sköter sina sysslor i hemmet, men det verkar inte vara alltför ansträngande.(104) Den andra modern är hårt arbetande.(105) Om fadern finns i berättelsen arbetar de tillsammans, annars sliter hon själv för barnen. Nästan uteslutande försöker berättelserna fånga 'vanliga' människors liv. Här finns inte plats för något lyxliv, möjligtvis för en enstaka lyxpresent, men det är det enda(106). Kvinnorna arbetar alltså hårt, det är dock få som är förvärvsarbetande. Har modern tjänst så är det inom hushållsyrken. Enstaka exempel finns på att kvinnan arbetar på kontor.(107) Miljön är överlag landsbygdsmiljö eller småstadsmiljö. Intressant är att miljön aldrig beskriver storstaden. Här finns dock inte den bild som finns i På Vakt där allt det nya ses som hotande. I de mer idylliska berättelserna kan inte familjen hotas, den är så självklar. I vissa berättelser sätts denna idyll mot osedlighet och moraliskt förfall och får en förädlande inverkan.(108) Industrialiseringen och stora samhälls-omvandlingar syns oftast inte i berättelserna. Personerna beskrivs i berättelserna som hårt arbetande, men här finns ingen kritik mot det rådande samhället. Hierarkin är självklar. Är det någon förändring som eftersträvas är det inom människan - att barn och ärligt arbete är rikedom nog. Och här finns i några berättelser ett klart ställningstagande för det sunda livet på landet mot det falska stadslivet.(109) Det är hemmet och familjen som fokuseras. Det finns ett par berättelser om skilsmässor i Mors dag och i dessa har dock fadern en central roll. Han är viktig för att hemmet ska vara helt. I dessa berättelser är det fadern som ger modern och familjen möjlighet att förändra sin tillvaro. I ett fall genom att tillföra familjen de pengar som saknas för ett drägligt liv(110) och i ett annat fall genom att vara den som har makt att avskeda den stygga barnsköterskan och hitta en ny vacker och god mor till sina barn.(111) De skilsmässor som beskrivs slutar alla i försoning. Men bilden är inte entydig. Berättelserna i Mors dag går i en mängd olika riktningar. Och att säga att tidskriften enbart förkastar det moderna vore ett grovt förenklande. Den sista berättelsen 1941 En ovälkommen gäst av Dagmar Thunqvist kan sägas illustrera detta. Berättelsen handlar om en adopterad flicka som på sin examensdag skäms så för sin riktiga biologiska mor i fattiga kläder som kommer och för att gratulera henne. Hon vill inte kännas vid henne, hon är så rädd för vad folk ska säga. Hennes pojkvän tycker att hon är kall och vill inte träffa henne mer efter hennes avståndstagande från sin biologiska moder. Sensmoralen i berättelsen är att flickan, Margareta, måste förändras om paret ska träffas igen.(112) Man skulle kunna tolka berättelsen i ett moderniseringsperspektiv där den gamla fattiga biologiska modern står för det gamla traditionella Sverige, medan den nya adoptivmodern som är så ung och käck symboliserar det nya moderna Sverige och det moderna moderskapet. Sensmoralen blir då att vi måste acceptera det gamla och traditionella för att kunna gå vidare.

Förändring över tid i Mors dag är mycket svår att uttala sig om. Blandningen ser ungefär likadan ut över den period häftena ges ut. Här ryms både den borgerliga välbärgade och den mer fattiga familjen. Hemmet och familjen är något stabilt och tryggt. Familj och nation/samhälle har ingenting med varandra att göra, men trots det finns det i en del av berättelserna en annan öppning utåt i samhället från hemmet som även kvinnan och modern kan få del av.

Vita Bandet Mors dagsnummer betonar också hemmets betydelse i samhället, men här läggs huvudsakligen tonvikten vid att moderskapet förpliktigar även till ett samhälleligt engagemang -

den dag, när större delen av Sveriges mödrar verkligen ser och känner, att moderskap förpliktigar till arbete inte bara inom och för det egna hemmet utan även för det stora gemensamma hemmet, samhället, då kommer mycket att se annorlunda ut än nu.(113)

För Vita Bandet är det sociala engagemanget en viktig del i organisationens grundvalar. Allting är genomsyrat av tanken att moderligheten ska ut i samhället och därmed göra det mänskligare. Mödrarna är viktiga som de som först kommer i kontakt med barnen. Det är de som kan fostra fram ökad nykterhet(114) och ökad fredsvilja(115). De kvinnor som inte får några barn ska ägna sig åt de barn som inte har några mödrar. "Ty moderskärleken hör ihop med kvinnan, och det är livets centrum och livets källa", skriver Astrid Forsberg 1928.(116) Vita Bandet har också artiklar om kvinnor som vigt sitt liv för andra(117), och man prisar sjuksköterskornas arbete. "Arbetet vid våra sjukvårdsanstalter ligger i mycket stor utsträckning i kvinnans hand. Detta arbete är också väl lämpat för kvinnan och hennes av naturen nedlagda modersinstinkt och moderskänsla. Sjukvård är en modersgärning."(118) Ett flertal artiklar handlar om hur samhället hjälper mödrar och barn.(119)

I Vita Bandet betonar man också ofta de gamla anor Sverige har när det handlar om kvinnors inflytande och styrka. Sveriges kvinnor har historiskt alltid haft en stark ställning.(120) Det innebär att kvinnor genom och i historien har varit delaktiga i den svenska gemenskapen på ett sätt som kvinnor i andra länder inte har haft samma möjlighet till.

Det andliga och utvidgade moderskapet blir alltså en viktig del i det sociala engagemanget och för Vita Bandet är detta en viktig del i deras konstruktion av moderskapet. Moderskap förpliktigar till ett engagemang även utanför den egna trånga familjekretsen. Flera artiklar är också en direkt uppmaning att kvinnor som mödrar verkligen ska ta sitt ansvar, både när det handlar om fredsfrågan, att gå och rösta och att arbeta för nykterhet i samhället.(121) Modern står för tryggheten i det egna hemmet - "där Du är, där är hemmets ro" (det är modern man talar om).(122) Det rena, obesudlade hemmet är oerhört viktigt. Det är modern som är hemmets väktare och dit får inget orent komma in.(123) Modern ska alltså vakta hemmet från orent inflytande, men också gå ut i samhället och försöka minimera det orena inflytandet där. Därigenom minskar trycket på det egna hemmet och det blir i sin tur lättare att bevara. Vita Bandet för sin moderskapskonstruktion på minst två plan. Dels en rent diskursiv nivå där den språkliga konstruktionen av moderskapet innefattar moderns renhet och hennes koppling både till Gud och folk, fosterland och mänskligheten.(124) Dels en mer praktisk handlingsnivå där man försöker underlätta för de mödrar som har det svårt, t. ex. genom semesterhem, alkoholisthem för kvinnor etc. Ett av deras första mer konkreta projekt var alkoholisthemmet för kvinnor i Håkanstorp som invigdes 1913.(125)

De berättelser som publiceras i Vita Bandets Mors dags-nummer liknar de som finns i Mors dag, J. A. Lindblads förlag. Det publiceras ung 2-3 berättelser i varje nummer. Det är småborgerliga miljöer, mer eller mindre fattiga med modern i fokus. Många av berättelserna handlar också om spritens fördärvliga inverkan, och här går varken låg eller hög fri. Alkohol är dödens hantlangare och den är lika fördärvelsebringande bland fattiga som rika.(126) Fadern är liksom i Mors dag inte speciellt närvarande. Han kan dock ses som ett hot. I de berättelserna där han är alkoholist och i de berättelser som behandlar skilsmässa är det alltid fadern som har övergivit familjen och hittat någon ny kvinna.(127) Det är här fadern som har möjlighet att förstöra hemlivet.(128) Inte heller i Vita Bandets berättelser förvärvsarbetar mödrarna om de inte är tvungna för att få ihop till brödfödan, vilket naturligtvis inte alltid innebär att de inte arbetar hårt. I artiklarna framställs däremot gärna kvinnor inom olika yrken. Det är emellertid alltid yrken där kvinnans speciella moderlighet kan tas till vara - t. ex. sjuksköterska, advokat med inriktning på familjemål, barnmorska eller filantropisk verksamhet.(129)

Tidskriften Mors Hyllning är lite annorlunda än de andra tidskrifterna, eftersom den börjar komma ut först 1939 och betonar starkt hur mycket mer livet på landet ger jämfört med stadens ytliga lyxliv. Här kopplas moderskapet till jorden, arbetet, stabilitet och oföränderlighet. Ett flertal berättelser kan man också se som inlägg i befolkningsdiskussionen, då budskapet är övertydligt till kvinnorna: Lämna ditt arbete i staden, återvänd till torvan och föd många barn så får du den sanna lyckan. I många berättelser ställs den moderna kvinnan mot den traditionella bondmoran, och det är aldrig till det modernas och stadslivets fördel.(130) Stad och land ställs mot varandra. Staden ses som något osunt och oäkta, och människorna där kan inte nå den sanna lyckan som finns i hårt arbete på landet.(131) Uppluckringen av familjen kopplas till staden.(132) Tidskriften förändras dock något och på 50-talet har denna extrema idealisering av det hårda livet på landet helt klart minskat. Man tar nu också upp företeelser i det moderna livet och raljerar över dem, t. ex. "Rationellt hushåll" av Blenda Dacke som är en berättelse om en husmor som är gift med en tidsstudieman.(133)

Kvinnorna är ofta starka både i de historiska novellerna (som blir mer frekventa på 40-talet) och de som behandlar nutid.(134) Fadern är vanligtvis inte närvarande, han är ofta svag och sorglös (ibland till och med ansvarslös), även om han arbetar hårt för sin kvinna.(135)

Vad är det då som upplevs som så hotfullt mot det liv som man menar är det bästa? Som jag har skrivit tidigare är det stadslivet som hela tiden ställs i en dålig dager. Lantlivet och arbetsgemenskapen på bondgården är det sunda livet. Här ses också moderskapet som något bevarande. Det är modern som är förankringen bakåt, och på flera ställen förknippas modern/kvinnan direkt med jorden.(136) Moderskapet har någon sorts bevarande förmåga mot det nya hotande.(137) Men det moderna är inte i Mors Hyllning på något sätt allt igenom hotande. I en historisk berättelse om husarens hustru berättas om hur modig hon är när hon låter läkaren, den nya experten på livet, öppna en halsböld som hennes son har. En rik stadsbofamilj vågar inte låta läkaren göra detta ingrepp, men så dör också de barnen.(138) Här är det alltså den fattiga kvinnan på landet som bejakar den rationella medicinska vetenskapen. Det är hon som står för framtiden. Den rationella vetenskapen accepterar man gärna bara den inte ses som någon motbild mot det traditionella livet i familjen på landet. På andra ställen finns samma syn på det moderna som jag har sett i Mors Dag (se ovan). Den rika affärsmannen vars imperium är på svaj tar emot sin moder från den fattiga landsbygden. Hon får vara med på en mycket viktig affärssammankomst med en eventuellt blivande kompanjon. Han säger i sitt tacktal att en man som har en sådan klok och förståndig mor och som tar med henne i en sådan viktig angelägenhet som denna måste vara en bra människa och affärsman.(139) Precis på samma vis som vi kan tolka berättelsen "En ovälkommen gäst" i Mors dag 1941, kan denna berättelse tolkas som att vi måste acceptera det förgångna, den fattiga bondekulturen, innan vi kan gå vidare in i framtiden.

Det är alltså det privata moderskapet och hemmet som framför allt sätts i fokus. Men samtidigt symboliserar modern och familjen något mer. Modern förknippas med hemmet, jorden och landsbygden. Kvinnan tillhör som moder hela släktet och om detta släkte är nationen eller hela mänskligheten beror lite på vilka berättelser man tittar på. Berättelser från 1939 och början av 40-talet, när befolkningsfrågan var en het debattfråga, kan tolkas som inlägg i denna debatt och förespråkare för en nationell gemenskap där landsbygden ska vara livsnerven. Andra berättelser, med tidsmässig betoningen runt 1950 och framåt, kan snarare tolkas som förespråkare för ett moderskap som tillhör mänskligheten. Sedan är det förstås inte säkert att alla delar av denna mänsklighet är riktigt lika mycket värda. Men det är en annan diskussion.

Husmodern och Idun är vanliga veckotidningar som för mig blir intressanta eftersom de har en Mors dags-bilaga som de också gör reklam för i andra publikationer. En klar tendens i Husmodern och de nummer av Idun som mer explicit tar upp Mors dag (det vill säga fram till år 1927) är att det är de gamla mödrarna, som slitit och släpat och aldrig tänkt på sig själva, som ska äras. Det är den gamla gumman, ofta med en barnaskara på 6-8 barn, som sliter för att man och barn ska få det drägligt och att hemmet ska vara rent och snyggt.(140) I Idun, i deras utfrågningar om vad modern har betytt för dem, är det dock märkbart att även den borgerliga världen fokuseras och många företrädare för den borgerliga kulturen kommer till tals. Därmed hyllas även den borgerliga modern med huset fullt av tjänare.(141) Den moderna kvinnan och hennes problem förekommer dock också.(142) I en artikel i Idun 1924 skriver Ebba Theorin om två böcker som hon menar tar upp det nya moderskapet. Det är Anna Lenah Elgströms bok Mödrar och Tove Kjarvals bok Mor. Dessa båda böcker behandlar både moderskapets martyrium och dess härlighet. Här går också det individuella över i hela släktet.(143) Det är det arbetande, kämpande, uppoffrande och allförlåtande moderskapet som fokuseras. Det som är intressant i denna artikel är att Ebba Theorin ser det utvidgade och det kollektiva som det moderna moderskapet. Moderskapet tillhör inte bara individen och inte heller familjen, utan är något större. Här finns ingen direkt nationell begränsning, även om en viss tvetydighet kan råda om vad släkte egentligen betyder. Är det människosläktet eller begränsar sig det till den svenska kulturella gemenskapen?

Min tolkning av Mors dag i Idun på 20-talet och Husmodern fram till 40-talet, då lite andra tongångar hörs, är att Mors dag framför allt är en hyllning till dessa gamla mödrar som är på väg att dö ut på 30-talet. Den nya unga yrkesarbetande, fräscha modern som ägnar en stor del av sin tid till samhället passar inte riktigt in i firandet av Mors dag, även om det finns en och annan berättelse som tar upp den nya tidens moder. Margareta Berger påpekar att i Husmodern 1930 finns det många små historier om gamla gummor som slitit hela sitt liv och som ska hedras. Det innebär inte att det inte finns mer kritiska artiklar om fattigdomen på andra ställen i tidningen. Modern hyllas också i stor utsträckning i denna årgång som madonna, även om detta förhärligande också ifrågasätts i andra artiklar.(144) Mors dags-numret av Husmodern måste ses i detta ljus. 1945 har Husmodern, enligt Berger slutat att förhärliga den unga modern och även upphört att komma med högtravande hyllningar till den gamla modern.(145) Enligt Berger har inte Idun sådana tendenser, varken 1930 eller 1945.(146) Det stämmer bra med mina iakttagelser, då ju Idun slutar med en särskild Mors dags-bilaga redan 1927. Den moderna modern får dock också ibland vara med och bli firad på Mors dag. Hon har dock en annorlunda relation till sina barn - hon är inte en lika stor auktoritet som förr. Hon är aktiv utanför hemmet. Men fortfarande är hennes fostrande roll stor. Ett par artiklar, både i Idun och Husmodern diskuterar om det var svårare att vara mor nu än förr. Nästan alla hävdar att det trots allt är svårare idag, när hem och samhälle går in i varandra på ett annat vis.(147) I Husmodern 1949 finns det också en beundrande artikel om att förvärvsarbetande mödrar hinner med allt(148), vilket kanske speglar den nya modersrollen. Nu ska hon både yrkesarbeta och vara en duktig mamma.

Fadern och faderns roll diskuteras inte direkt i samband med Mors dag i dessa tidningar. Det finns dock någon käck artikel som visar på samförstånd och förståelse mellan makarna, exempelvis artikeln som handlar om det nybyggda huset som mor ritade och far byggde och som blev klart till Mors dag.(149) I andra sammanhang skrivs det dock både om den äkta mannen och familjefadern. För att göra en analys av fadersbilden skulle man bl. a. kunna titta på Hemma-hos reportagen som förekommer över hela perioden. Men det vore att gå allt för långt från min ursprungliga uppgift.

Sammanfattningsvis kan man säga att berättelserna i alla dessa tidningar försöker visa relativt 'vanliga' människor, med tonvikt på lantlig eller småstadsmiljö. Det är framför allt det privata moderskapet som fokuseras. Här finns både ett borgerligt ideal med där modern som en ängel svävar över hela familjen och en hårt arbetande moder som sliter för att få det hela att gå i hop. Men båda typerna av mödrar har hemmet som sitt centrum. Människor är skötsamma, hela och rena. I många av berättelserna visas det på fattigdom och hårt arbete. Visst andas några berättelser kritik mot detta, men de flesta berättelserna betonar i stället att man ska vara nöjd med det man får. I Vita Bandets Mors dags-nummer kan artiklar peka på orättvisor i samhället och att mödrar och barn i större utsträckning borde få samhällelig hjälp. I varje nummer finns det minst en större artikel om de rättigheter mödrar och barn har. Kvinnor med sin större moderlighet borde få positioner i samhället och därmed skulle ett mänskligare samhälle skapas. Moderligheten får här en stor plats i konstruktionen av kvinnligheten. Andra berättelser, och det gäller alla tidningarna, är snarare små pastorala idyller där den goda modern vakar över den lyckliga barndomen. Vad som är gemensamt för dem alla är att det är en kvinna i centrum av texten och ofta utför hon på något vis någon form av bragd. Det finns alltså någon som läsaren, speciellt om hon själv är en moder, kan identifiera sig med.(150) Man kan dock ana en dragkamp om hur moderskapet ska förhållas till nation och samhälle. Är moderskapet en privat angelägenhet eller ses det som en symbol för något mera? Är moderns uppgift endast att skapa hemmet och är det genom detta hon blir betydelsefull för samhället, vilket t. ex. På Vakt verkar mena? Eller ska modern och moderligheten ut i samhället och förändra det som t. ex. Vita Bandet förespråkar? Det senare är den linje som de socialdemokratiska kvinnorna också väljer för att försöka få mer utrymme i samhället.(151)

Socialt engagemang i samband med Mors dag
Redan från första början finns det ett socialt engagemang i samband med Mors dag. Det finns i alla texter många tankar om socialt arbete bland mödrar och för mödrar. Hur långt ska moderskapet sträcka sig? Går det även utöver den egna familjen? I texterna ser man både direkta hjälpaktioner för utslitna och fattiga mödrar som utförs i samband med Mors dag och tankar om denna hjälpverksamhet.

 

De flesta berättelserna i På Vakt handlar om den biologiska modern. Jag tror dock inte att detta egentligen betyder att Svenska riksförbundet för en sedlig kultur ställer sig tveksam till filantropisk verksamhet eller att kvinnans moderlighet bara ska komma den egna kretsen till godo. Jag föreställer mig att det mera har att göra med den snäva koppling Riksförbundet för en sedlig kultur gör mellan Mors dag och hemmet. Det är skapandet av hemmet som är det centrala i firandet av Mors dag och därmed blir det modern i hemmiljö som blir den man ska fira. På så vis utesluts den filantropiska moderligheten.

I Lindblads Mors dags-häften finns det inga uppmaningar att engagera sig socialt för lidande mödrar, men utspridda under hela perioden (det vill säga fram till år 1941, då häftena upphör att komma ut) finns ett par berättelser som handlar just om det överförda moderskapet som ska sträcka sig utanför den egna familjen, i synnerhet för de kvinnor som inte har några egna barn att ta hand om.(152)

Vita Bandets sociala engagemang bygger just på att moderligheten kan förändra samhället. Moderskapet ska inte bara räcka för den egna familjen, utan för hela samhället, vare sig nu man menar att samhället är nationen eller om det har en räckvidd bortom detta. Mödrar ska i kraft av moderskapet arbeta för fred och nykterhet. I de artiklar som publiceras om sociala reformer för mödrar och barn finns det i alla en glidning mellan begreppen samhälle och nation. Den nationella gemenskapen är så självklar att den inte ens behöver nämnas.(153) Sociala reformer diskuteras ofta utifrån ett befolkningspolitiskt perspektiv och det som anses bra för nationen är ett samhällsintresse.(154)

I Husmodern hyllas i samband med Mors dag på 40-talet fostermödrarna, i synnerhet de ensamma fostermödrarna. Fostermoderns gärning är extra vacker eftersom fostermodern och barnet bara sammanvävs av yttre band. Dessa kvinnor yrkesarbetar av förklarliga skäl - "även en strängt upptagen ensam yrkeskvinna har möjlighet att unna sig modersglädje"(155). Vad som slår en är att det ingenstans finns Mors dag hyllningar till ogifta biologiska mödrar. Ogifta mödrar kan hyllas, men inte om de har haft någon sexuell relation vilket barnet är ett resultat av.

Men Mors dag handlar inte bara om att hylla och ära modern med en blomma, dikter och kaffe på sängen, vare sig nu man vill fira den biologiska modern eller ett moderskap som är större än så. Det förekommer också förslag som ska underlätta för de utarbetade mödrarna. Redan i de kommitterade för Mors dag syns ett medvetande om att många mödrar har det svårt. Det kommenteras dock att det är viktigt att mödrarnas moral är god. Man ska hjälpa goda, fattiga mödrar med insamlingar och kanske någon form av festlighet.

I På Vakt är, under hela perioden tidskriften ges ut (det vill säga fram till år 1930), det sociala engagemanget framför allt av moralisk karaktär. En av förbundets grundtankar är att det osedliga talet påverkar människor. Det goda moderskapet för dem är sedligt och det är genom denna sedlighet modern kan påverka barnen till ett gott uppförande. Synen på modern är här insatt i en religiös diskurs. Moderskapet är en förlängning av Gud, och modern blir därmed en förmedlingslänk till Gud. Moderskapet är något heligt och därför fritt från sexualitet. Även i Vita Bandet och dess Mors dags-nummer är, liksom i På Vakt, sedlighetsargumenten i samband med moderskap och nation påfallande i början av seklet. Man kan fortfarande se detta på 20-talet, men sedan försvinner dessa argument och blir inte lika tydliga. Det samhälleliga moderskapet är viktigt för Vita Bandet och förbundet. Både argumenterar för det på ett abstrakt plan och genom att skapa vilohem för mödrar etc. Vita Bandet är t. ex. med och arbetar för Mors blomma (se nedan). De kopplar dock annars inte explicit sitt engagemang till Mors dag, även om de skriver om sitt arbete i Vita Bandets Mors dags-nummer. Och jag har inte sett dem göra reklam för Mors blomma i sin Mors dagstidning.

Den sociala verksamhet som framför allt utövas i samband med Mors dag är olika typer av vilohem och försök att genomföra husmoderssemester. Husmodern inviger ett vilohem som heter Mors minne 1924 på Dalarö. Hemmets stiftare direktör Erik Åkerlund håller invigningstalet, där han hänvisar till bilden av Madonnan. "Moder och barnet är och förblir det högsta uttrycket för det gudomligas och mänskligas enhet." Han uppmanar mödrarna att bli det heligaste av alla kall trogna. Han anger i sitt tal två skäl till husmorssemester, dels som ett tack från sonen till modern för att hon har slitit, dels som något som gagnar både det egna folket och mänskligheten.(156) År 1926 kopplas i Husmodern ansökan till Mors minne, som vilohemmet heter, i hop med Mors dag.(157) Här finns inte argumentet att Mors dag och husmorssemester skulle gagna folket med. Även i Husmodern 1929 finns det omnämnande av vilohemmet, men sedan blir det ganska tyst omkring det.(158)

Några andra direkta kopplingar mellan Mors dag och husmoders-semester eller vilohem har jag inte träffat på förrän tidskriften Mors Hyllning börjar säljas 1939. Det klart uttalade syftet med tidningen är att "den vill vara en hyllning till mor, en värdig hyllning till moderskapet, till kvinnan som vårdarinna av det värdefullaste en nation äger - ungdomen." Dess syfte är att vara ett uttryck för den vackra idé man menar att Mors dag är och att för den vinst som man får bereda fattiga mödrar möjlighet till semester. Man vill här samarbeta med organisationer och institutioner som har hand om husmorssemester. Redaktionen hoppas att tidskriften ska bli en värdig hyllning till Sveriges mödrar och "därmed också bidraga till att skapa den aktning och värdesättning av moderskapet, som vi äro skyldiga utövarna av det på en gång högsta och ansvarsfullaste av alla kall, moderskallet."(159) Här har vi en utmärkt sammanfattning av alla argument som finns för att fira Mors dag. Det är både en hyllning av mor och en hyllning av moderskapet som nationens bevarare. Men här är också en hänvisning till en religiös diskurs med formuleringen moderskallet. I Mors Hyllning finns några artiklar om den sociala verkligheten, t. ex. om hemsystrar.(160) Här finns också en artikel som behandlar just ett semesterhem för husmödrar som Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund förestår.(161) Det finns dock inte många berättelser som behandlar det andliga moderskapet. Intressant är att behållningen av Mors Hyllning under senare år går till lantbrukarungdomen - exakt när denna förändring inträffar är svårt att fastställa, men från år 1959 står det i tidningen.

Ett annat sätt att samla in pengar börjar år 1941, när man i Stockholm med omnejd börjar sälja en liten rosa äppelblomma att ha i knapphålet - Mors blomma - och låter avkastningen gå till semesterhem så att husmödrar ska kunna få lite ledigt.(162) Försäljningen av Mors blomma gick också så bra att man försökte i hela landet år 1942.(163) År 1946 övertar Röda Korset och verksamheten utvidgas än mer. I och med att Röda Korset tar över upplöses den Rikskommitté för Mors Blomma som tidigare arbetat för saken och Röda Korset bildar en ny kommitté med människor från Röda Korset, Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Svenska landsbygdens kvinnoförbund och Kooperativa Kvinnoförbundet.(164) För att det hela skulle kunna organiseras på en lokal nivå var det meningen att samarbetskommittéer skulle planlägga arbetet. Röda Korsets överstyrelse anmodade sina lokalorganisationer att organisera detta. 70% av inkomsterna fick användas till bidrag till mödrar som behövde hjälp och vila.(165)

Sveriges Köpmannaförbund är också aktivt i detta sammanhang. Förbundet skickar ut broschyrer om hur man ska kunna använda och skylta med den speciella butiksblomma som är gjord just för detta ändamål. Dess ordförande sitter dessutom med i Rikskommittén för Mors Blomma.(166)

Husmoderssemester var något som livligt diskuterades på 40-talet. Både fritidsutredningen (SOU 1942:19) och befolkningskommissionen (SOU 1945:58) skriver betänkanden om hur detta problem skulle åtgärdas. 1946 får husmoderssemestern statsunderstöd.(167) Britta Lövgren har i sin avhandling diskuterat det ökade intresset för hemarbete under 30- och 40-talet och menar att befolkningskrisen och arbetsmarknadskrisen samverkade till att kvinnans plats i samhället diskuterades. Tankarna om husmoderssemester får sättas in i detta sammanhang.(168) Då befolknings-debatten på 40-talet i ännu högre grad än på 30-talet fick nationella förtecken - att värna nativiteten var att försvara det inre av Sverige(169) - skulle man kunna tänka sig att sätta in kraven på husmoderssemester även i detta sammanhang. Genom att erbjuda utarbetade husmödrar lite vila, kunde de få större ork att klara det merarbete som kvinnorna fick på grund av männens mobilisering inför krigshotet. I Vita Bandets Mors dags-nummer 1940 finns det även en artikel som stärker denna tes. Den handlar om hjältinnorna i "vårt land" och att svenska kvinnor historiskt har gjort en bragd genom sitt arbete med att föda barn och fostra dem till nationen. Därför vore det inte för lite begärt att ge dem lite vila genom någon form av husmoderssemester.(170)

Sammanfattningsvis kan sägas att Mors dag under hela perioden även har frammanat någon form av socialt engagemang. Det överförda och utvidgade moderskapet är en viktig bild i alla publikationer över hela tidsperioden, med undantag för På Vakt där engagemanget är närmare knutet till en snävare familjekrets. På Vakt och vissa artiklar i Vita Bandets Mors dags-nummer ger uttryck för ett socialt engagemang med en klart moralisk dimension. Sedligheten är viktig vid all social verksamhet, även om man naturligtvis inte får glömma bort att här mycket väl kan finnas en genuin vilja att hjälpa. Den sociala verksamhet som i övrigt verkar närmast kopplad till Mors dag är olika aktioner för husmoders-semester. Detta engagemang kan tolkas både i riktning mot tankesättet att moderskapet tillhör nationen och att det tillhör hela mänskligheten. Det beror på var man sätter gränserna för den kulturella gemenskapen. Man skulle också kunna se denna semestertanke som ett sätt att inkorporera kvinnorna som mödrar i samhället. Något som mitt material däremot inte svarar på är vilka mödrar som verkligen fick del av husmoderssemestern. Detta kan också vara ett sätt att dela upp mödrarna i goda respektive mindre goda mödrar.

Moderskapets betydelse för nation och samhälle
Guds kärlek och moderskärlek
I de tidigare Mors dagspublikationerna (alltså alla de tidskrifter och broschyrer som jag har gått igenom) är kopplingarna mellan moderskapet och en religiös diskurs tydliga. De föreningar och förlag som börjar ge ut skrifter till Mors dag har ofta någon religiös koppling. Svenska riksförbundet för en sedlig kultur och Vita Bandet är kristna föreningar och J. A. Lindblads förlag är specialiserat på religiös litteratur. Både dagstidningarna och veckotidningar som Husmodern och Idun har bilagor till Mors dag och även här möter oss ofta den religiösa modern och ett jämförande mellan moderskärlek och Guds kärlek.(171) Jag tror därför inte att det är att övertolka att säga att moderskapet i detta sammanhang, åtminstone när Mors dag instiftas, är nära knutet till Gud och kristendomen.

 

Vad är det då för egenskaper i texterna som gör moderskapet så nära förknippat med Gud och hans kärlek? Det är framför allt moders-kärleken. Barnen ska bikta sig för modern som i kristen anda ger förlåtelse. Många av de sedelärande berättelserna i På Vakt jämför moderskärleken med Guds kärlek. Den är alltid förlåtande och evig. Även om Guds kärlek naturligtvis är ett strå vassare. Gud kan man alltid åkalla, även om man är förtappad. Modern är ju trots allt en jordisk varelse. Men på samma sätt som Gud ger en moder alltid förlåtelse vad än barnet (företrädesvis sonen) har hittat på.(172) Moders-kärleken är evig, det är den enda sanna kärleken på jorden. Topelius dikt om sin moder citeras ofta:

Var finns en kärlek, som intill döden står oförändrad i alla öden, som lik Guds ängel oss övervakar och fordrar intet, - men allt försakar. På denna jorden finns endast en: en moders kärlek är det allen.(173)

Eftersom moderskärleken är av himmelskt ursprung och det är en kärlek utan tanke på betalning så är det en ren kärlek. Modern är något heligt. Tydligast syns detta i På Vakt och i de tidiga Mors dag-häftena.(174) En fråga man kan ställa sig då är om det är på grund av moderskapets nära sammankoppling med Guds kärlek som det är så viktigt att på 20-talet fira modern värdigt? Eller handlar det om att relationen mellan mor och barn inte längre ses som lika högtidlig? Tanken på ett värdigt Mors dagsfirande blir mindre och mindre uttalad och moderns fullkomlighet betonas inte lika mycket längre. Evigheten kan dock också kopplas till den trygghet som är förenad med modersbilden. Modern sviker aldrig och finns alltid tillgänglig. Som nämnts tidigare berättar kända personer i t. ex. Idun och Husmodern ofta om moderns stora religiositet när de talar om hennes egenskaper. Och det är just hennes ständigt vakande omsorger som gör att hon jämförs med Gud och hans kärlek.(175) Här sker dock en förändring över tiden. Under andra världskriget och efteråt kommer en allt mer uppenbar kritik av det fullkomliga moderskapet till uttryck, både i Vita Bandets Mors dags-nummer, dagspressen och Idun och Husmodern (se nedan under uppfostran). Den religiösa diskursen gör sig inte på samma sätt direkt påmind i de flesta berättelser i Mors Hyllning, men det finns ett antal berättelser som bygger på bibliska berättelser.(176)

Vad har då religionen för betydelse för nation och samhälle? Om man tror att religionens vara eller icke vara är ett tecken på nationens hälsotillstånd och att det är viktigt med ett sedligt leverne, även detta för nationens välbefinnande, blir kopplingarna moderskap-religion-nation betydelsefulla. I de uppkomna diskussionerna omkring sedlighet runt sekelskiftet är både kristendomen, nationen och moderskapet centrala komponenter. Gud är garanten för att Sverige ska få de starka mödrar som man anser landet behöver.(177) I dessa debatter är både Riksförbundet för en sedlig kultur med Cecilia Bååth-Holmberg i spetsen och Vita Bandet delaktiga.(178) Sedlighetsföreningarnas (och den konstruktion av begreppet sedlighet med dess nationella och kyrkliga kopplingar) storhetstid var definitivt över vid 1930-talets början, även om begreppet sedlighet levde vidare i andra former.(179) Riksförbundet för en sedlig kultur upphör att existera 1930 och i Vita Bandets Mors dags-nummer minskar talet om sedlighetens betydelse för nationen. 1948 i samband med att Sigrid Lundin blir ledare, byter också Vita Bandets avdelning för sedlig fostran namn till etisk fostran.(180)

Talet om sedlighetens betydelse för nationen kan sättas in i den officiella nationalism kring sekelskiftet som bl. a. Orvar Löfgren talar om och där kyrkan, kungen och armén var det centrala.(181) Riksförbundet för en sedlig kulturs värnande om moderskapet kan ses som ett uttryck för ett försvar av det traditionella moderskapet. Men man vill även hedra moderskapet i offentligheten, vilket man får mycket kritik för, både utifrån ett kristet och mer radikalt håll. Riksförbundets betoning av att moderskapet ska äras även i lokaler utanför hemmet kan i detta ljus också ses som ett uttryck för det moderna samhället. Bara att föra fram och tala om moderskapet och dess betydelse i offentligheten är ett sätt att ta till sig det nya moderna samhällets möjligheter. Riksförbundet för en sedlig kultur vill dock inte gå ifrån kristendomen som en absolut norm.

Men vart tar den religiösa diskursen vägen längre fram när social-demokraternas folkhem blir en viktig bild i den svenska nationella gemenskapen? Som vi ska se lite längre fram tar man nu snarare den rationella vetenskapen till hjälp för att skapa den nya moderna modern. Moderskärleken förklaras nu med hjälp av biologi och psykologi och därmed blir den likafullt en evig egenskap. Härigenom kan tanken om moderskärlekens godhet inkorporeras i den nya familjen. På det privata planet är man dock medveten om att det inte är så enkelt att vara moder. När moderskapet däremot görs som symbol för en större (både nationell och internationell) gemenskap är det dock fortfarande den goda modern som fokuseras.

Uppfostran
Moderskapets betydelse som överförare av tradition, religion, seder etc. är många av skribenterna i de olika texterna kring Mors dag medvetna om. Vare sig man vill att modern ska fostra barnen in i ett nationellt, ett internationellt och fredligt eller ett religiöst tänkande, betonar man hur viktig modern är för barnets utveckling. En viktig del av moderns uppgift i t. ex. en kristen kontext är att uppfostra barnen i kristen anda. Detta återkommer ständigt i dikter, noveller och betraktelser.(182) I den religiösa diskursen är det inte bara i egenskap av överförare av kristendomen som hon är viktig, hon ska också bedja för sina barn och därmed få in dem på rätt väg i livet. Det stora föredömet är här Augustinus moder Monica som går gråtande till en biskop för att han ska hjälpa henne att få in sin son på rätta vägar igen. Biskopen ber henne att gå - en så många tårars son kan ej bli förtappad. Vilket han mycket riktigt inte blir.(183) Detta tema återkommer på många ställen i framför allt På Vakt. Berättelsen om den gudfruktiga änkan som sitter och väntar och ber för sin son, som är ute på dåligheter, finns i ett otal versioner. Modern dör och när sedan sonen kommer hem inser han att han är på avvägar och blir omvänd.(184) Detta är naturligtvis en tröst för alla mödrar vars barn inte återfinnes i den rätta läran. Men det kan också ses som att omvändelse för barnet i vissa fall först kan ske genom det ultimata offret - genom moderns död. Modern föder, ger liv, men för att sonen åter ska kunna hamna på den rätta vägen måste modern dö. Man skulle kunna tolka det utifrån Jesusmotivet - att frälsa genom döden. Jesus ses här som en förebild för modern, vilket är intressant eftersom Jesus är sonen och därmed av manligt kön. Att Jesus i detta sammanhang får egenskaper som är knutna till moderskapet kan ha att göra med att madonnan inte är en helt okomplicerad symbol i en luthersk kontext.(185) Många av berättelserna slutar dock inte så drastiskt att modern måste dö utan sonen vänder tillbaka redan när modern är i livet, och återföreningen kan ske i detta livet.(186)

 

Modern som förebild förekommer i alla typerna av publikationer jag gått igenom över hela tidsperioden.(187) Det är inte alltid som kristendomen och religionen nämns explicit när modern som förebild behandlas, men det är ändå samma tema. Genom sin fullkomlighet verkar modern som en förebild för barnen senare i livet och gör det lättare för dem att bete sig på ett klokt och riktigt vis. I Husmodern frågar redaktionen ett flertal gånger vad moderns bild betytt för kända personer, även så sent som 1950. Vad man minns av modern är ganska stereotypt, det är moderns ständiga omsorger, offervillighet, men även hennes stora religiositet. Betoningen på det religiösa minskar efter andra världskriget.(188)

I många av texterna betonas att modern inte får slå sig till ro och tro att hon blir den ideala modern bara för att hon är moder. I stället betonas mödrarnas ansvar och att Mors dag även ska vara en dag av självrannsakan.(189) Och även om moderns skuld försöker tonas ned i dessa skrifter är det svårt att komma ifrån att modern trots allt har ett finger med i spelet när barnen inte agerar som de borde. Hon har då inte lyckats med sitt förhållande till Gud och hon är ingen helgjuten människa.(190)

Vad som är intressant är också att det med tiden (de flesta exempel jag har är från 40-talet) kommer ett antal berättelser där kvinnor som i samhällets ögon inte är idealtypen för den goda modern ändå visar att de är goda mödrar för sina barn. Även en till synes 'dålig' mor har moderskänslor och kan vara en god moder och uppfostra sina barn till ansvarskännande medborgare.(191) Betyder detta att alla mödrar nu har blivit goda mödrar? Enligt Elisabeth Elgán har de rester av en annan genuskonstruktion som hon på 1910- och 1920-talet hittat hos konservativa debattörer i abort - och preventivmedelsdebatten, att moderskapet inte är kvinnans natur utan hennes sociala plikt, försvunnit på 1930-talet. Nu låg det i stället i kvinnans natur att hon skulle bli moder. I detta sätt att tänka kan ingen kvinna t. ex. överväga att göra abort om hon har någon som helst möjlighet att försörja barnet.(192) Dessa berättelser kann vara ett uttryck för den förändring Elisabeth Elgán beskriver.

Det sker en förändring över tid när det gäller moderskap/mödrar och uppfostran. Från att ha varit Guds medhjälpare på jorden blir modern en professionell barnuppfostrare som tar hänsyn till de vetenskapliga rönen om hur man ska uppfostra barn. På Vakt betonar vikten av att barnet ska lyda och att det ska göra sin plikt gentemot föräldrarna. Denna plikt ska man göra innan det är för sent, det vill säga innan modern har dött. Några direkta praktiska råd lämnas inte ut. Men man pekar på vikten av kontroll, speciellt över döttrarnas umgänge, och även över deras kläder. Det är osedligheten som hotar.(193) I Vita Bandet förespråkas huvudsakligen den nya pedagogiken där stryk bannlyses och kamratlighet mellan mor och barn anbefalles.(194) På 40-talet kommer det både i Husmodern, Idun och Vita Bandets Mors dags-nummer också fram en kritik i texter kring Mors dags-firande av den allt självuppoffrande modern. (195) Många påpekar också att det är svårare att uppfostra barn i dag. Samhället är mycket mer komplext, även om den materiella nöden var större förr.(196) Det har visserligen även tidigare förekommit kritik av den fullkomliga modern i tidningarna i andra sammanhang, men inte just kring Mors dag.(197) All denna kritik av den fullkomliga modern gäller dock framför allt den privata modern. Studerar man ikonografin i tidskrifterna och brochyrerna ser man att bilderna ofta är i en madonnaliknande stil, där modern ser blid ut och ömt blickar ned på sitt barn i famnen.(198) På 30-talet kommer det dock en ny modersbild in i dessa tidskrifter. Nu kan hon plötsligt skratta så att tänderna syns. I och med att kvinnan/modern skrattar blir hon mer tillgänglig för betraktaren. Hon är inte heller enbart fokuserad på sitt barn, utan kan titta med stadig blick på betraktaren. Vanligtvis studerar hon något lite längre bort.(199) Blicken som tittar framåt kan tolkas som ett öppnande för omvärlden. Man skulle kunna tolka det som att modern nu även är intresserad av samhället och det som händer omkring henne. Hon har 'moderniserats' och tillhör inte längre bara familjen och i varje fall är det inte i den trånga barn- eller sängkammaren som bilden utspelar sig. Modern är nu både intresserad och en skapare av den framtid hon ser framför sig. I en sådan aktiv rörelse som att hissa upp barnet visar hon även att hon är aktiv. Denna nya typ av bild på modern och barnet finns både i Mors dag-häftena, i Vita Bandets Mors dags-nummer och i Mors Hyllning, men den gamla mer madonnaliknande bilden behåller ändå sitt grepp. (200)

Madonnasymbolen är dock inte helt okomplicerad i ett lutherskt samhälle. Laura Petri skriver i Vita Bandets Mors dags-nummer 1926 om Susanna Wesley, John Wesley mor. Hon påpekar att vi här i Norden inte ser på moderskapet som i de katolska länderna.

Vi här uppe i Norden känna ej behovet att dyrka modern för sonens skull, vi äro ej katoliker och föga lagda för Mariadyrkan. Bandet moder - son är ej så naivt och omedelbart, för oss moderna individualister som det en gång var i forna dagar, då släkten nitade människorna fast vid varandra.(201)

Trots detta är hennes artikel just en sådan hyllning till en stor mans moder och hon betonar den starka bindningen mellan mor och son. John var en lycklig son och han ville inte gifta sig för han trodde inte att han kunde hitta en kvinna som var som hans mor. En del texter behandlar just problematiken runt barnens uppbrott från föräldrahemmet och framför allt modern. I de flesta texter finner sig modern i uppbrottet - så är naturens gång.(202) Men i vissa texter (framför allt i Vita Bandets Mors dags-nummer) är man tydligt positiv till en symbios mellan mor och barn.(203)

Över huvud taget publiceras flera artiklar i Vita Bandet om stora mäns stora mödrar.(204) Laura Petri skriver i den citerade artikeln "att föda en stor man är kvinnans största konst." Och signaturen S. K-r skriver i sin artikel att "stor är varje modersuppgift, i varje gosse se vi en konung."(205) Under framför allt 20-talet är denna typ av kommentarer förekommande, men även senare skrivs det artiklar om stora män och deras mödrar. Ibland sker det en glidning mellan söner och barn som i Mary Arosenius artikel om Mors dag 1924. Jag citerar henne (kursiveringen är min):

Vi ville så gärna att vårt folk skulle bli ett folk av stora män. Men stora män födas och fostras blott av stora mödrar, mödrar stora i kärleksfullhet och självförsakelse. Till det moderskap, som känner ansvaret för landets alla barn, äro vi kallade.(206)

Är det så att det har skett en eftersläpning av ett begrepp som stora män och att det egentligen även inbegriper stora kvinnor, eller finns här en antydan till att mödrars viktiga uppgift är att föda just (stora) män som kan fortsätta att bygga landet? Denna typ av artiklar där relationen mor - son explicit uttrycks försvinner redan på 30-talet. De andas en djup tilltro till kvinnornas möjlighet att förändra världen, åtminstone teoretiskt. Men förändringens sker här genom männen. Det är de stora männen som hyllas. I Mors Hyllning finns inte alls denna koncentration enbart på sönerna, vilket stämmer väl med att detta intresse falnar redan på 30-talet. I Husmodern och Idun finns inte heller denna fokusering på stora män. När kända personer utfrågas om sina mödrar tillfrågas både kvinnor och män. I Idun raljerar man nästan med det och döper en artikel till "Krönika över den stora mannen och hans lilla mamma."(207)

Moderskap i krig och moderskap för fred
Mors dag skapas i Sverige i en turbulent tid med första världskriget i färskt minne. Kriget ses som ett hot som i synnerhet mödrar lider av. I den lilla broschyren utgiven 1920 till Mors dag av de kommitterade för Mors dag tackar en av artikelförfattarna Gud för att vi i vårt land har våra söner omkring oss och att de inte har dött i kriget. Det är så många andra mödrar som nu är utan söner.(208) Kriget finns med som något fasansfullt som kan hända och det är framför allt mödrarnas sorg över sönerna som fokuseras. Det finns artiklar och dikter som beskriver hur sönernas sista ord på slagfältet är Mor.(209) Och ingen kan vara som mor när soldaten kommer hem från kriget. Mannen som har fått sina händer förstörda i kriget får all hjälp från modern.(210) I Vita Bandet menar man att det är mödrarnas plikt att arbeta för freden. Oförmågan att förstå att mödrar inte tar sitt förnuft till fånga och fostrar sina barn till fred är på sina ställen skriande. Mödrarna är de som har möjlighet att genom påverkan få slut på risken för ett nytt krig. Detta påpekas om och om igen, även i Vita Bandets Mors dags-nummer. Samtidigt ses ändå nationen som den organiserande principen i världen. Samhället är, som tidigare nämnts, ofta detsamma som nationen. Men nationerna ska leva i fred med varandra och de ska ses som lika mycket värda. (211)

 

Att moderskapet ses som något som förenar kvinnor från olika länder är något som förekommer i alla de olika typerna av publikationer jag har undersökt utom i På Vakt. Detta systerskap förenas av den eviga moderskärleken "en kraft att värna hemmen mot förödande makter, en mur mot krig och övervåld"(212). Och om inte nu hela världens mödrar kan firas på en dag ska vi vara glada att de skandinaviska länderna gör det samtidigt.(213)

1939 skriver författaren och professorskan Gunhild Tegen en intressant artikel till Mors dag under rubriken 'Protest' i Socialdemokraten. Hon menar att det i moderskärleken alltid finns ett moment som skiljer den från andra känslor och det är begäret att skydda det liv man har fött fram. Därför är alla mödrar lätta att vinna för fredspropaganda. "Denna kvinnliga eller moderliga känsla för livets värde är säkert lika viktig eller viktigare än den manliga - inte faderliga! - teorin om idéernas värde framför människolivet!" Gunhild Tegen vill på Mors dag besinna livets värde och hylla livgiverskan. Vad hjälper blommor när barnen är döda?(214)

Tanken på att mödrar kan verka för fred accentueras mot slutet av kriget och efter andra världskriget. Ernst Dahnberg, utgivaren till Mors Hyllning, menar i en artikel att Sverige har en särskild mission att fylla efter andra världskriget. Sverige slapp undan kriget, men nu måste vi hjälpa till och här har Sveriges kvinnor och då framför allt mödrarna en viktig funktion att fylla. Det behövs så mycket hjälp och det kommer bli en stor offergärning att utföra. "Ingen känner så djupt som en mor, ingen kan och vill hjälpa som hon."(215)

Detta samband mellan moderlighet och fred kommer tydligt fram även i Husmodern och Idun. Mödrars möjlighet att påverka som fostrarinnor betonas. Artiklarna andas tillförsikt, men också fasa inför krigets brutalitet. Det ska inte få hända igen och då kanske moderligheten vore en möjlighet att förhindra kriget. Moderligheten ger just makt att få barnen att respektera och förstå andra människor.(216) Men i samband med moderlighetens betydelse för freden tas dock inte de mer konkreta svårigheterna mödrar möter i det verkliga livet upp. Detta trots att det har skett en ökad medvetenhet under 40-talet (i alla fall i samband med Mors dag) om att mödrar inte är ofelbara och att det inte alltid är så enkelt att vara den goda modern. När freden behandlas nämns inte de svårigheter som på andra håll påpekas i samband med moderskapet. De olika synsätten rör sig på olika plan, där den privata familjen är i fokus för de problem som kan uppstå i relationen mor - barn, medan den andra nivån är mer abstrakt och där moderligheten ses som en kraft som inte problematiseras. Vad som är intressant är att denna mer abstrakta nivå tas upp i samband med Mors dag. Detta gör t. ex. Gunhild Tegen i sin artikel i Socialdemokraten 1939. Moderskapet har här samma enande och samlande kraft som paret Holmberg och deras vänner tänkte sig det strax efter första världskriget, även om det är i en betydligt mer internationell anda. Den påminner mer om de försök som under mellankrigstiden gjordes av olika internationella kvinnoorganisationer som arbetade för fred att skapa en internationell identitet som byggde just på moderskapet.(217)

Vad händer sedan med Mors dag?
Mors dag har blivit kritiserat under hela den undersökta perioden, men mot slutet av 1960-talet tilltar kritiken. Barnpsykologer(218) och kvinnoorganisationer(219) går till storms mot traditionen. Argumenten är både lika och olika mot de som vi sett tidigare. Liksom förut opponerar man sig mot kommersialiseringen av traditionen. Däremot tillkommer det ett flertal psykologiska argument, där man menar att firandet av Mors dag kan vara skadligt både för de barn som inga föräldrar har, för de kvinnor som förlorat sina barn och för de föräldrar som inga barn kan få. Det andra mer nya argumentet är att Mors dag är ett sabotage mot jämlikheten. Blir mor bara firad en dag om året kan hon finna sig i att slava vid spisen resten av årets dagar, och det är något som den nya kvinnorörelsen inte vill veta av. Trots denna kritik får tidningen Arbetet en stor uppslutning i sin tävling vilka barn som ordnar den trevligaste Mors dags-menyn.(220) Det verkar fortfarande vara gångbart att fira mor på Mors dag. Men intresset för Mors dag falnar - det märker man bl. a. på att intresset för den typen av skrifter jag har studerat minskar radikalt. Mors Hyllning upphör 1966. Vita Bandets Mors dags-tidning upphör 1972. Röda Korset upphör med sin verksamhet Mors blomma år 1971.(221)

 

Varför mattas intresset kring Mors dag nu? Först och främst kanske vi måste ta upp den könsrollsdebatt som initierades av sociologer och liberaler i Sverige på 60-talet. I denna debatt diskuterades könsroller och dess uppkomst och man menade att kvinnor och män uppfostrades in i olika könsroller. De gamla könsrollerna skulle bort och män och kvinnor skulle uppfostras lika. Både män och kvinnor skulle delta i produktionen och båda skulle hjälpas åt med hushållsarbetet och barnen. En annan viktig faktor var att det var brist på arbetskraft i Sverige. Långtids-utredningen 1962 menade att om produktiviteten skulle stiga ytterligare borde den reservarbetskraft som de gifta kvinnorna utgjorde utnyttjas. Denna utredningen fick ett enormt genomslag. Moderns roll för barnens psykiska utveckling tonas också ned. De psykologiska och psykoanalytiska rön om hur viktig barndomen är för barnens utveckling tolkades i Sverige som att det var viktigt med en stabil relation med en vuxen för barnet, men denna behövde inte vara modern. Utifrån dessa två diskurser visar historikern Wiebke Kolbe hur moderskapet transformeras till föräldraskap i Sverige redan med början i mitten av 60-talet. Detta sker i Tyskland först ett decennium senare.(222) I detta sammanhang kan även den sexualdebatt som rasade i början av 60-talet tas upp. Här poängteras att även kvinnan har en pockande sexualitet. Knappast något som passar in i den bild av den heliga modern som har tonat fram i texterna och bilderna kring Mors dag. I denna sexualdebatt relaterades inte längre individens handlingar till nationens eller samhällets tillstånd. Man hade inte längre ansvar gentemot den abstrakta nationen eller samhället, utan mot sina medmänniskor. Sexualiteten började ses som en privatsak som även unga skulle kunna få del i.(223)

Det är först på 70-talet som kvinnan i Sverige helt blir en självständig individ och i stor utsträckning även emanciperas från familjen. På 70-talet händer det mycket i lagstiftande sammanhang vad gäller förhållandet inom familjen. Kvinnor och män ges formell likhet och den mesta särlagstiftningen för kvinnor försvinner. År 1974 blev det möjligt att få fri abort till och med den tolfte havandeskapsveckan. Tvångssterilisering av 'sinnesrubbade' förbjöds 1976, och nu fick alla över 25 år rätt att frivilligt sterilisera sig. En föräldraförsäkring infördes 1974 där både fadern och modern gavs rätt att ta ut ledighet vid barnsbörd. Det infördes också ett flertal lättnader för småbarnsföräldrar, rätt till ledighet för vård av sjukt barn etc. Det är kanske denna utveckling vi ser i det bristande intresset för Mors dag. Detta innebär dock inte en total brist på intresse för barnalstring i samhällets och nationens intresse. Många av de ekonomiska lättnaderna för barnfamiljer som införts under senare tid har tillkommit i samband med förda diskussioner om nativitetsminskningen i Sverige. År 1978 beslutade riksdagen åter att utreda "den oroande befolknings-utvecklingen"(224). Samtidigt kompliceras bilden av det svenska samhället ytterligare genom att invandringen och den problematik den har medfört från och med 60-talet gör sig alltmer påmind.

Sammanfattning och analys

I fenomenet Mors dag kan man se flera uttryck för det moderna samhället. Bara tanken att skapa en dag för att fira alla mödrar är ny. Att tala om moderskapet, även om det är på ett idylliserande vis, är också en form av synliggörande, även om det, varken i dåtid eller nutid direkt ses som något emanciperande. Mors dag uppmärksammas också av affärsmännen och kommersialiseringen av dagen kan ses som ett uttryck för den ekonomiska modernisering jag skisserar i inledningen. Samtidigt kan Mors dag ses som en manifestation av det traditionella samhället. De egenskaper man hyllar modern för är eviga och som sådana kan de också skydda mot det man uppfattar som ont i samhället, vare sig det är nya moderna fenomen eller kriget.

I texterna kring Mors dag kan man tydligt se olika konflikter och tolkningar av moderskapet och dess relation till nation och samhälle. Här finns förespråkare för det jag kallar det offentliga moderskapet som gör moderskapet till något mer än den privata relationen mellan mor och barn. Konkurrensen mellan dem som menar att moderskapet är grundat och behöver hjälp av religionen och dem som menar att moderskapet är grundat i den rationella vetenskapen syns också. Det privata moderskapet är under hela perioden en självklarhet, medan det offentliga moderskapet inte alltid uppskattas i texterna. Ska modern enbart rikta sin omsorg in mot hemmet (vilket alla är eniga om är viktigt) eller ska hon även öppna upp idyllen och själv delta i samhällsbygget? Bilden kompliceras ytterligare av att många kombinerar en livsdyrkande mystik (som inte behöver vara grundad i kristendomen) och en mycket stor tilltro till den rationella vetenskapen.

Mors dag skapas i Sverige år 1919 i syfte att samla det svenska folket kring något som initiativtagarna menade var opolitiskt, nämligen moderskapet. Cecilia Bååth-Holmberg är den drivande kraften. De kommitterade för Mors dag (som inte alls behöver vara samma personer som de som skrev på uppropet år 1919), och med dem På Vakt, Riksförbundet för en sedlig kulturs organ, vill hylla både den enskilda modern i hemmet och modern i ett mer offentligt sammanhang. När det privata moderskapet hyllas betonas att modern var den stora tryggheten. Hon är den första och sista tillflykten. Moderskapet ses här inte i någon större kontext eller i relation till något annat än till författaren till texten och den övriga familjen. Denna syn på moderskapet kan dock även innebära att hennes roll som överförare av dygd och kärlek till hembygd och fosterland betonas. Detta är en romantiserad bild av modern som begränsar hennes agerande till den egna hemsfären, eller möjligtvis till filantropiska åtaganden inte allt för långt från hemmet. De som inför Mors dag försöker inte bryta denna syn, däremot ville de poängtera ytterligare en dimension - moderskapets betydelse för nation och fosterland. Deras tudelning av firandet i ett firande i hemmet och ett i offentligheten, det vill säga i skola, kyrka och i filantropiska sammanhang får också kritik. Moderskapet ska tillhöra familjen, även om kvinnan kan tillhöra samhället.

Många av kritikerna av Mors dag menar att moderskapet är något av en unik relation mellan mor och barn och något som andra människor, utanför familjen inte har med att göra. Moderskapet ska utföras i den privata sfären och det får inte bli så offentligt att alla mödrar likställs och firas på samma dag. Om det är den enskilda moderns offervillighet man ska ära så är det logiskt, som en del belackare av idén framhållit, att det vore bättre att fira den egna moderns födelsedag eller namnsdag. Då finns det egentligen ingen anledningen att alla Sveriges mödrar ska firas på en gemensam dag. Men är det så att man vill hylla moderskapet och dess betydelse i nation/samhälle är det mer förståeligt att man vill ha en gemensam dag. I samband med Mors dag försvinner dock denna tanke mer och mer under 20-talet.

Det offentliga moderskapet kan även knytas till en mer universell, eller kanske snarare en internationell, gemenskap. Gunhild Tegen kan ses som representant för detta sätt att se. Liksom Cecilia Bååth-Holmberg ser hon moderskapet som symbol för något större. Till skillnad från Cecilia Bååth-Holmberg, som menar att moderskapet ska fungera som enande symbol för hela nationen, vill Gunhild Tegen däremot sätta moderskapets symbolvärde ännu högre - i egenskap av livgiverska ska mödrarna hyllas. Denna tanke att moderskapet skapar systerskap över gränserna finns representerad i mitt material över hela tiden, dock inte i På Vakt. Här är familjen nationens och samhällets minsta beståndsdel och man bekymrar sig inte om några horisontella lojaliteter.

Hur konstrueras då moderskapet i texterna? Familjen och hemmet är det som fokuseras och det är modern som är centrum. Det är hon som skapar hemmet och det gör hon oberoende om familjen är rik eller fattig. Mannen är inte kapabel att skapa hemkänslan. I de fall modern har dött måste en ny hustru/moder komma in i bilden för att hemmet ska kunna upprätthållas. Här duger det egentligen inte heller med en hushållerska, möjligen kan äldsta dottern eller någon annan släkting accepteras som ställföreträdande moder. Moderskapet konstrueras på två sätt i texterna. Det ena ser modern som en vek, genomskinlig ängel som inte klarar några stora påfrestningar - ett tydligt borgerligt ideal. I denna kategori kan också alla de idylliska beskrivningar där modern visserligen arbetar i hemmet, men där detta arbete inte verkar alltför ansträngande infogas. Det andra sättet att konstruera moderskapet visar en stark kvinna som arbetar i sitt anletes svett och som ser till att familjen inte faller sönder eller svälter. Mannen och fadern är inte alls lika central i texterna (däremot ofta sonen). I många av texterna är fadern direkt, fysiskt frånvarande, men ibland är han den idealiske fadern som finns lite i bakgrunden. Han är dock alltid den som har möjlighet att påverka familjens liv. Det är hans handlingar som styr hemmet och ger det dess inriktning. Påfallande ofta är han ansvarslös och han kontrasteras mot den ansvarstagande och självutplånande modern. De två olika bilderna av modern har många saker gemensamt. Moderligheten ses som det centrala i konstruktionen av kvinnan och är hon ute i förvärvslivet är det i princip enbart i yrken som går att förena med denna moderlighet. (Undantag finns). Modern är passiv - visserligen är hon hemmets centrum, men det är mannen och fadern som sätter gränser för hennes agerande. Modern är vidare självförglömmande och ickeegoistisk.

I texterna kan man också se påverkan från andra diskursiva fält. I samband med Mors dag utförs det socialt hjälparbete bland mödrar. I skriften som de kommitterade för Mors dag ger ut år 1919 har det sociala engagemanget en moralisk dimension. Detta gäller även för Riksförbundet för en sedlig kultur och några enstaka exempel i några av de första Vita Bandets Mors dags-nummer. De goda mödrarna är de sedliga mödrarna, möjligtvis kan man tänka sig en engångsförbrytelse. Detta tal om det osedliga och att osedligheten påverkar nationens liv försvinner senare. Socialt arbete i samband med Mors dag syns annars mest i insamlingar för olika typer av husmoderssemestrar. 1939 börjar tidskriften Mors Hyllning ges ut i syfte att samla in pengar till detta ändamål och 1941 skapas Mors blomma - en liten knapphålsblomma som såldes till förmån för semester för utarbetade mödrar. Att husmoderssemester just nu blir så aktuellt kan kanske ha ett samband med befolkningsfrågan som på 40-talet, bland annat under Andra världskrigets påverkan, blir en fråga om nationens inre värn. Dessutom skulle man kunna tänka sig att överarbetade mödrar också kan tolkas som ett nationellt problem när kvinnor ska ta över de inkallade männens arbete. Mors dag kan alltså i detta sammanhang också sägas ha betydelse för nationen. Även om det under Andra världskriget just betonas hur stor betydelse mödrarna och deras uppfostran hade för att kunna skapa en varaktig fred.

Moderskapet är en del av den politiska diskursen under den tidsperiod jag undersöker. Detta visar sig också i de texter jag har studerat, där befolkningsfrågan och mödrars sociala villkor syns framför allt i Vita Bandets Mors dags-nummer, men även delvis i Mors Hyllning. Under hela perioden jag undersöker diskuteras olika moderskapsförsäkringar och när befolkningsfrågan blir en bred politisk fråga på 30-talet kommer moderskapet i centrum. I många av inläggen i denna debatt ses modern snarare som nationens tillhörighet än som en aktiv aktör som är medlem av nationen. Detta speglas också i många av de lagförslag som läggs och de försäkringar som införs samt de förbättringar av tillvaron som faktiskt görs för mödrar. Dessa behandlas som en del av befolkningspolitiken. Moderskapet i sig premieras, även om de förvärvsarbetande mödrarna också accepteras i och med 1939 års lag om förbud att avskedda kvinnor vid giftermål eller graviditet. Faderskapet försvinner från den politiska diskursen och barnalstring blir en alltigenom kvinnlig angelägenhet.(225) På 50-talet blev dock moderskapspolitiken, från att ha varit en del av befolkningspolitiken, en del av socialpolitiken och den nya moderskaps-försäkringen som kommer år 1954 betonar huvudsakligen rättvise-aspekterna. Nu byggs moderskapsförsäkring och sjukförsäkring upp på samma vis.(226) Det är först på 70-talet som fadern åter kommer in i bilden, men nu inte i egenskap av fader utan i egenskap av förälder.(227)

Den religiösa diskursen är också en viktig faktor när moderskapet formuleras och den är länge med och påverkar synen på moderskapet även om de direkta förbindelserna minskar med tiden. Moderskapet har i den religiösa kontexten en transcendent dimension som jag tror påverkar hur moderskapet konstrueras även i en kontext som inte är så tydligt religiös. Modern ses som Guds medhjälpare på jorden. Detta medför att moderskapet inte får besudlas, men det innebär också att modern är en god moder bara hon ber, står i rätt förhållande till Gud och har honom som ledstjärna i sin uppfostran av sina barn. I den religiösa kontexten är det det privata, opolitiska, biologiska moderskapet som överväger. Men även det offentliga moderskapet kan förenas och motiveras utifrån ett religiöst tänkande. I det perspektivet där man ser moderskapet som nationens egendom kan det t. ex. förenas genom att även fosterlandet kopplas till Gud. Detta sker framför allt i På Vakt de första åren på 20-talet. Även i Vita Bandets Mors dags-nummer kan sådana tendenser ses, framför allt på 20-talet, där mödrarna till nationens stora män äras. Det är mödrar till stora män som fosterlandet behöver. Tanken att moderskapet är universellt och lika, kan också motiveras utifrån religion. Gud och kristendomen ser inga gränser och beroende på hur man definierar den religiösa diskursen - om bara kristendomen ska vara med här eller om en allmän inställning till livets helighet också kan vara med - så kan även de som hyllar moderskapet för att det är livgivande sägas vara påverkade av den religiösa diskursen.

I texter som behandlar uppfostran syns tydligt hur den religiösa diskursens inflytande minskar. Modern kan visserligen behöva en gudomlig syn på sin gärning (vilket t. ex. man kan se i Vita Bandets Mors dags-nummer) men hon är inte på samma vis som tidigare Guds medhjälpare på jorden. Nej, lite psykologisk och medicinsk expertis behöver hon också hjälp från, även om hon ska sila det genom sitt förnuft.

Hur är det då i andra länder? Trots att Mors dag är en internationell företeelse så används dagen i ett flertal länder just för att stärka den nationella gemenskapen. I t. ex. Finland delar presidenten ut medaljer till utvalda mödrar och i Frankrike hedras äldre mödrar vars söner stupat i kriget.(228) Tyskland är dock det exempel där detta syns allra tydligast. Det är också Mors dag i Tyskland som framför allt har fångat andra forskares intresse. Detta skulle kunna motivera en kort jämförelse av Mors dag i Sverige och Tyskland. I Sverige används inte på samma vis som i Tyskland ett språk som fokuserar på moderns betydelse för "det svenska folket". Medan man konsekvent i Tyskland skriver den tyska modern är denna retorik i Sverige betydligt mindre bombastisk. Man kan visserligen skriva att man ska ära Sveriges mödrar, landets mödrar eller mödrarna i Sverige, men det finns hela tiden en blick för de mödrar som befinner sig utanför Sveriges gränser. Den svenska identiteten är kanske så självklar att den inte behöver betonas så mycket som den gör i t. ex. i Tyskland? Mors dag är i Tyskland redan på 20-talet på ett mycket tydligare vis än i Sverige kopplat till en rasdiskurs. Sedligheten som i Sverige, åtminstone i den tappning som utvecklas strax före sekelskiftet och som är kopplad till en kristen världssyn, minskar i betydelse på 30-talet. I Tyskland kopplas sedligheten på ett annat vis till rasideologin och intensifieras snarare på 30-talet. Mors dag utnyttjas i detta sammanhang och dagen politiseras på ett annat vis i Tyskland än i Sverige. Dagen används på ett betydligt mer direkt sätt i Tyskland som ett försök att hålla den nya emanciperade kvinnan stången. Detta blir ännu mer påfallande när nationalsocialisterna tar makten år 1933. De gör Mors dag till sin egen sak och skapar kring dagen en nazistisk högtid. Det abstrakta moderskapet i sig är det nu som huvudsakligen hyllas, även om t. ex. 'Reichsmütterdienst' (som skapades år 1935) fortsatte att samla in pengar till fattiga mödrar, men dessa skulle nu naturligtvis vara "rasrena". Nazisterna använde också dagen till att offentliggöra åtgärder riktade till mödrar och familjen. I dikter till moderskapet använder nazisterna ofta ett sakralt språk, men Irmgard Weyrather påpekar i sin bok om Mors dag i Tyskland att det inte är Gud som hyllas utan blodet. När kriget kommer betonas mödrarnas offervilja än mer. Mödrarna ska vara beredda att offra sina söner för "das Vaterland." Den smärta och lycka modern känner vid förlossningen jämförs med den smärta modern känner vid sonens död och den lycka hon känner för att han givit sitt liv till fosterlandet. Från år 1942 firas Mors dag som en del av den nya politiska religionen. Mors dags-firandet skulle nu gestaltas i en 'Morgenfeier' - dessa iscensattes som en gudstjänst och firades på söndagsförmiddagen. Ju längre kriget varade desto mer blir Mors dags-firandet ett äreminne över de i kriget dödade sönerna och det poängteras att mödrarna förstår att döden fullbordar sönernas levnads-bana. Trots detta framställs kvinnor som mer fredsälskande än män.(229)

När krig och fred behandlas framträder även i Sverige idén att nationer och krig framför allt ses som en manlig angelägenhet. Modern blir i dessa utsagor framför allt delaktig i nationen genom födandet av söner. När krig diskuteras är det också relationen mor - son som fokuseras. Mödrarna kan dock skuldbeläggas genom att de inte har uppfostrat fredliga män. Detta sätt att se på kvinnan, modern och nationen tolkar jag i ljuset av den sedlighetsdiskussion som fanns vid sekelskiftet och en bit in på 1900-talet.(230) Riksförbundet för en sedlig kultur, liksom delar av Vita Bandet, pläderade för sedlighet och hävdade just att osedlighet påverkade nationens livskraft. Genom att betona moderskapets betydelse för nationen kunde man inkorporera vissa delar av moderniseringen, t. ex. att kvinnan skulle bli delaktig i samhället, medan man samtidigt ville hålla kvar religionens och familjens roll i samhället. Detta sätt att resonera, som är förknippade med diskussionen om sedlighet i början av 1900-talet, försvinner dock i Sverige mot slutet av 20-talet. Denna tolkning stöds också av Elisabeths Elgáns analys av abort och preventivmedelsdebatten i Sverige 1900-1950. Hon hävdar att den konstruktion av kvinnan, som menar att moderskapet tillhör kvinnans natur - kvinnan vill alltid föda barn och hon önskar endast abort om hon inte har möjlighet att ta hand om barnet - definitivt har segrat på 1930-talet över den konstruktion som ser moderskapet som kvinnans sociala plikt.(231)

Samtidigt har moderskapet under hela perioden förknippats med fred och i synnerhet i Vita Bandets Mors dags-nummer har hennes möjligheter att påverka genom uppfostran betonats. Under andra världskriget märks detta också i Husmodern och Mors Hyllning och trots att problemen kring moderskapet diskuteras och inlägg mot tanken om den odelbara och gudomliga modern blir allt mer frekventa när det talas om den privata familjen, så fokuserar man än mer på moderskapets fredsbringande förmåga på en abstrakt nivå. Den mer prosaiska företeelsen Mors blomma och dess insamlande till husmorssemestrar får dock inte glömmas i detta sammanhang. Detta är något helt annat än den tyska nationalsocialistiska moderskulten som under kriget i princip övergår i en dödskult. Skillnaderna länderna beror naturligtvis på en mängd olika faktorer. En av orsakerna kan vara nationalsocialisterna totalitära anspråk vilket gjorde att alternativa moderskapstolkningar var omöjliga. Både i Tyskland och Sverige har den religiösa diskursen haft ett stort inflytande på bilden av modern i samband med Mors dag. Men att relationen mor - son ändå är starkare i Tyskland kan bero på den katolska kyrkans större inflytande i Tyskland.(232) Att den sakrala tonen i många av de nationalsocialistiska texterna i Tyskland kring Mors dag hämtar sina förebilder i katolska kyrkans Mariakult är tydligt. Sedan omvandlar visserligen nazisterna det gudomliga och gör moderskapet immanent och kopplat till blodet. Att Sverige verkligen lyckades hålla sig utanför kriget och att därmed mor - son relationen i förhållande till nationen inte på samma vis ställs på sin spets som i Tyskland är en annan förklaringsmöjlighet.

Mors dag politiseras alltså inte i Sverige på samma vis som i Tyskland. Framför allt blir Mors dag i Sverige ett hyllande av modern i familjen, och ofta i en romantiserad, sentimental tradition. Detta även trots de försök som görs att knyta moderskapet och Mors dag till en mer universell gemenskap. Är det så att det kollektiva firandet av moderskapet som institution har försvunnit från medvetandet trots att Mors dag är en dag då alla mödrar firas samtidigt? Att kvinnan som moder och vårdare av de svenska hemmen skulle kunna ena det sargade svenska folket återkommer i argumenten för bildandet av Riksförbundet för Sveriges husmoders-föreningar år 1919.(233) Här betonas plikt, rätt och moderns kall, vilket jag tycker är intressant. Det är hemmet och kvinnans uppgift som uppfostrare som betonas när moderns kall tas upp. Riksförbundet för Sveriges husmodersföreningar lyckades dock på ett betydligt bättre sätt än vad som sker med moderskapet i Mors dags-retoriken att modernisera husmoderskallet och skapa en modern husmoder som är med sin tid. Dessa värnar om hemmet och familjen men kopplar sin argumentation, åtminstone från 30-talet, snarare till en vetenskaplig, rationell diskurs.(234) De knyter alltså inte enbart sitt budskap till den religiösa diskursen, utan de gör vetenskap av hushållsgöromålen. En annan aspekt kan vara att de inte försöker göra husmodern till en symbol för nationen, även om de gärna talar om husmoderns nationalekonomiska betydelse. Riksförbundet för Sveriges husmodersföreningar håller sig på en mer prosaisk nivå och försöker att arbeta mer praktiskt. Mors dag kan dock även användas i detta syfte, vilket arbetet för husmoderssemestern visar. Det sätt att uttrycka förhållandet mellan moderskap och nation som de tidiga texterna kring Mors dag uttrycker skulle kanske göra sig i den nationella retoriken kring sekelskiftet, men denna är inte lika gångbar på 20- och 30-talet. Nu är det rationaliteten och vetenskapen som bestämmer uttrycksformen när folkhemmet och bilden av det formas till en nationell symbol.(235) Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den sentimentala bilden av modern och familjen finns parallellt med rationaliteten. Skolorna slutar att rita Mors dagskort först på 50-talet och egentligen är det först på 1970-talet som kvinnan emanciperas från familjen - det vill säga hon blir en individ i sig som inte står i så nära relation till familjen. Men samtidigt ska man komma ihåg att det fanns befolkningspolitiska motiv bakom många ekonomiska lättnader för småbarnsföräldrar som genomfördes på 70-talet.

Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Riksarkivet (RA) i Stockholm

 

Vita Bandet Volym A2a:1

Vita Bandet Volym L3:1

Visby Landsarkiv i Visby (ViLa)

Röda Korset ViLa 10138 Volym 18

Tryckta källor
Tidningar och tidskrifter

Aftonbladet

Arbetet

Dagens Nyheter (DN)

Husmodern

Idun

Mors dag 1920, 1922, 1923, 1928-1937, 1939, 1941, Lindblads förlag

Mors Hyllning 1939-1966

Nya Dagligt Allehanda (NDA)

På Vakt 1916-1930

Socialdemokraten

Svenska Dagbladet (SvD)

Vita Bandet

Vita Bandets Morsdags-nummer

Samtida litteratur
Betänkande angående införande av moderskapsförsäkring, avgifvet den 19 dec. 1911 af inom kungl. civildepartementet tillkallade sakkunniga. Stockholm: Nord. bokh., 1911.

 

Brehmer, Elisabeth: Lillbarnet. Uppsala: Linblad, 1925.

Bååth-Holmberg, Cecilia: "Förädlade Folknöjen" i: Skriftserie utgifven af Svenska Riksförbundet mot osedligheten i litteratur, präss och bild nr 5. Stockholm: Nordiska Bokhandeln, 1911.

Holmberg, Teodor: "Huvud och hjärta" i: Skriftserie för Svenska riksförbundet för sedlig kultur. Nr. 74. Falköping: Lindblad, 1930.

Minne och tankar på Mors dag: Av en dotter. Stockholm: Diakonistyr., 1929

Murray, Anne-Margrethe: När mor segrade. Stockholm: Diakonistyr., 1927.

Oterdahl, Jeanna: Mors dag. Sista söndagen i maj. Uppsala: Lindblad, 1921.

-------: Mors dag. Samtal mellan okända. Uppsala: Lindblad, 1924.

Rogberg, Ina: Kärlek och moderlighet: Hvad är ordens innebörd: Några tankar framställda med anledning af en stridsfråga för dagen. Stockholm: Hökerberg, 1896.

-------: Hvita Bandet. Dess utveckling och syften. Stockholm: Hvita Bandet, 1904.

-------: Enhet och mångfald i vårt föreningsarbete. Stockholm: Hvita Bandet, 1906.

Silén, Elin: Hemmets ämbete. Stockholm: Diakonistyr., 1921.

Thorsell, Gustav: Mödrar och söner. Till Mors dag. Stockholm: Diakonistyr., 1931.

Törner, Ragnhild: Mor till mor. Stockholm: Diakonistyr., 1930.

Litteratur
Abukhanfusa, Kerstin: Piskan och moroten. Om könens tilldelning av skyldigheter och rättigheter i det svenska socialförsäkringssystemet 1913-1980. Stockholm: Carlsson, 1987.

 

Anderson, Benedict: Den föreställda gemenskapen. Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning. Göteborg: Daidalos, 1993.

Andersson, Irene: Kvinnor! Stöd de bästa och klokaste bland männen. En aktion mot kriget 1935. Opublicerat avhandlingskapitel. Lund: Historiska institutionen, 1997.

Anthias, Floya och Nira Yuval-Davis (red): "Introduction" i: Women, Nation, State. Basingstoke: Macmillan, 1989, 1-15.

Berger, Margareta: Fruar & damer. Kvinnoroller i veckopress. Stockholm: Norstedt, 1974.

Berggren, Henrik: Seklets ungdom. Retorik, politik och modernitet 1900-1939. Stockholm: Tiden, 1995.

Berner, Boel: Sakernas tillstånd. Kön, klass, teknisk expertis. Stockholm: Carlsson, 1996.

Billig, Michael: Banal Nationalism. London: Sage, 1995.

Boëthius, Ulf: När Nick Carter drevs på flykten. Kampen mot "smutslitteraturen" i: Sverige 1908-1909. Stockholm: Gidlunds bokförlag, 1989.

Brah, Avtar: "Reframing Europe: En-gendered Racisms, Ethnicities and Nationalisms in Contemporary Western Europe" i: Feminist Review (1993: 45), 8-29.

Bringéus, Nils-Arvid: Årets festseder. 4., rev och utök uppl Stockholm: LT i samarbete med Institutet för folklivsforskning, 1988.

Carlsson, Christina: Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie av svensk socialdemokrati 1880-1910. Lund: Arkiv, 1986.

Edgren, Monika: "Nationalism och genus. Kunskapssyn och politik" i Historisk Tidskrift (1996: 2), 233-256.

Edling, Nils: Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900. Stockholm: Carlsson, 1996.

Ehn, Billy, Jonas Frykman och Orvar Löfgren (red): Försvenskningen av Sverige. Det nationellas förvandlingar. Stockholm: Natur och kultur, 1993.

Elgán, Elisabeth: Genus och politik. En jämförelse mellan svensk och fransk abort- och preventivmedelspolitik från sekelskiftet till andra världskriget. Uppsala: Universitet, 1994.

Elgham, Elsa: Vita Bandet i Sverige 1901-1961. Stockholm: Hvita Bandet, 1965.

Frykman, Jonas: "Nationella ord och handlingar" i [s o] Billy Ehn o a: Försvenskningen av Sverige. Stockholm: Natur och Kultur, 1993, 120-205.

-------: Dansbaneeländet. Ungdomen, populärkulturen och opinionen. Stockholm: Natur och kultur, 1988.

Hagberg, Jan-Erik: Tekniken i kvinnornas händer. Hushållsarbete och hushållsteknik under tjugo- och trettiotalen. Malmö: LiberForlag, 1986.

Hagemann, Gro: "Postmodernismen en användbar men opålitlig bundsförvant" i: Kvinnovetenskaplig tidskrift (1994: 3), 33-51.

Hall, Catherine, Jane Lewis, Keith McClelland och Jane Rendall, "Introduction" i: Gender & History, Vol 5 (1993: 2), 159-163.

Hammar, Inger: "Den problematiska offentligheten. Filantropi, kvinnokall och emancipation"i: Scandia (1996: 2), Bd 62, 269-330.

Hatje, Ann-Katrin: Befolkningsfrågan och välfärden. Debatten om familjepolitik och nativitetsökning under 1930- och 1940-talen. Stockholm: Allmänna förl., 1974.

Hausen, Karin: "Mother's Day in the Weimar Republic" i: Renate Bridenthal, Atina Grossman och Marion Kaplan (red): When Biology Became Destiny. Women in Weimar and Nazi Germany. New York: Monthly Review Press. 1984[a], 131- 152.

-------: "Mothers, sons, and the sale of symbols and goods: the 'German Mother's Day' 1923-1933" i: Hans Medick o David Warren Sabean (red): Interest and emotion. Essays on the study of family and kinship. Cambridge: Cambridge Univ. Press, 1984[b], 371-413.

Hirdman, Yvonne: Att lägga livet till rätta. Studier i svensk folkhemspolitik. Stockholm: Carlsson, 1989.

Hobsbawn, Eric: "Introduction: Inventing Traditions" i: Eric Hobsbawm och Terence Ranger (red): The Invention of Traditions. Cambridge: Cambridge Univ. Press, 1996[a], 1-15.

-------: "Mass-Producing Traditions: Europe, 1870-1914" i: Eric Hobsbawm och Terence Ranger (red): The Invention of Traditions. Cambridge: Univ. Press, 1996[b], 263-307.

Jansdotter, Anna: "Att tala offentligt om sexualitet" i: Hans Andersson och Eva Österberg (red): Tystnader. Lund: Lund Univ. Press, 1997, 24-34.

Johannisson, Karin: Den mörka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin de siècle. Stockholm: Norstedt, 1994.

Johansson, Karin: Till Mor. En liten historia om Mors dag. Stockholm: LT, 1974.

Johansson, Rune: "Nationer och nationalism: teoretiska och empiriska aspekter" i: Sven Tägil (red): Den problematiska etniciteten - Nationalism, migration och samhällsomvandling. Lund: Lund Univ. Press, 1993.

Koivunen Bylynd, Tuulikki: 'Frukta icke, allenast tro'. Ebba Boström och Samariterhemmet 1882-1902. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1994.

Kolbe, Wiebke: "Mödrarna och välfärdsstaten" i: Historisk Tidskrift (1992: 4), 502-516.

-------: "Turning Mothers into Parents. Welfare State Politics in Sweden and West Germany since the 1960s." i: Berit Gullikstad och Kari Heitman (red): Kjønn, makt, samfunn i Norden i et historisk perspektiv. Bind II. Konferensrapport fra det 5. Nordiske kvinnehistorikermøtet. Klækken 8.-11. 8.96. Dragvoll: Senter for kvinneforskning, 1997.

Koselleck, Reinhart: Futures Past. On the Semantics of Historical Time. Cambridge, Mass: MIT Press, 1985.

Larsson, Hans Albin: "Husmor blir politiker - om Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund" i: Anita Dahlgren, Ole Elgström och Hans Albin Larsson: Kvinnor påverkar. Stockholm: LT, 1985, 7-126.

Larsson, Lisbeth: En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress. Stockholm: Stehag. Symposion, 1990.

Lennerhed, Lena: Frihet att njuta. Sexualdebatten i Sverige på 1960-talet. Stockholm: Norstedts, 1994.

Lundström, Nils Styrbjörn: Svenska kvinnor i offentlig verksamhet. Porträtt och biografier. Uppsala, 1924.

Levin, Hjördis: Masken uti rosen. Nymalthusianism och födelsekontroll i Sverige 1880-1910. Propaganda och motstånd. Stockholm: Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion, 1994.

Lindholm, Margareta: Talet om det kvinnliga. Studier i feministiskt tänkande i Sverige under 1930-talet. Göteborg: Sociologiska institutionen, Univ., 1991.

Löfgren, Orvar: "Nationella arenor" i [s o]: Billy Ehn o a: Försvenskningen av Sverige. Stockholm: Natur och Kultur, 1993.

Lövgren, Britta: Hemarbete som politik. Diskussioner om hemarbete, Sverige 1930-40-talen, och tillkomsten av Hemmens forskningsinstitut. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1993.

Marshall, L. Barbara: Engendering Modernity. Feminism, Social Theory and Social Change. Oxford: Polity Press, 1994.

McClintock, Anne: "Family Feuds: Gender, Nationalism and the Family" i: Feminist Review (1993: 44), 61-80.

Mosse, George L.: Nationalism and Sexuality. Respactibility and Abnormal Sexuality in Modern Europe. New York: Fertig, 1985.

Nationalencyklopedin. Bd 2. Höganäs: Bra böcker, 1990.

Nationalencyklopedin. Bd 6. Höganäs: Bra böcker, 1991.

Nationalencyklopedin. Bd 12. Höganäs: Bra böcker, 1993.

Nationalencyklopedin. Bd 17. Höganäs: Bra böcker, 1995.

Ohlander, Ann-Sofie: "Det bortträngda budskapet. Svensk moderskapspolitik 1900-1931" i des: Det bortträngda barnet. Uppsatser om psykoanalys och historia. Uppsala: Historisk institutionen, Univ., 1993.

Philipsson, Barbro: "Kring Mors dag och Fars dag" i: Fataburen (1965), 135-142.

Rosenbeck, Bente: Kroppens politikk. Om køn, kultur og videnskab. København: Museum Tusculanums Forl., 1992.

Rupp, J. Leila: "Constructing Internationalism: The Case of Transnational Women's Organizations, 1880-1945" i: American Historical Review (1994: 5, 1571-1600.

Scott, Joan W.: "Deconstruction Equality - versus - Difference: or the Uses of Poststructuralist Theory for Feminism" i: Feminist Studies, 14 (1988[a]: 1), 33-50.

Stråth, Bo: Folkhemmet mot Europa. Ett historiskt perspektiv på 90-talet. Stockholm: Tiden, 1993.

Svenska Folkrörelser 1. 1: Nykterhetsrörelse. Politisk arbetarrörlse. Fackföreningsrörelse. Folkbildning. Kooperation. Stockholm: Lindfors, 1936.

Swärd, Hans: Mångenstädes svårt vanartad - Om problemen med det uppväxande släktet. Floda: Zenon, 1993.

Tornbjer, Charlotte: Vördad moder eller reproduktionsmaskin? Nazismens kvinnosyn i teori och praktik 1920-1937. Opublicerad C-uppsats vid historiska institutionen vid Lunds universitet, 1991.

Walkowitz, Judith R.: City of Dreadful Delight. Narratives of Sexual Danger in Late-Victorian London. London: Virago, 1992.

Warring, Anette: "Køn, seksualitet og national identitet" i: Historisk Tidskrift (1994: 2), Bd 94, København, 1994[a].

-------: Tyskepiger under besaettelse og retsopgør. København: Gyldendahl, 1994[b].

Weyrather, Irmgard: Muttertag und Mutterkreuz. Der Kult die "deutsche Mutter" im Nationalsozialismus. Frankfurt a. M.: Fischer Taschenbuch Verlag, 1993.

Widerberg, Karin: Kvinnor, klasser och lagar 1750-1980. Stockholm: LiberFörlag, 1980, 113.

Fotnoter
1. Karin Johansson: Till Mor. En liten historia om Mors dag. Stockholm: LT, 1974, 9 och 22. Det finns även en äldre engelsk tradition som finns nedtecknad från 1600-talet där midfastsöndagen kallades Mothering-Day. Det var den söndagen man återvände till sin moderkyrka och då brukade också föräldrarna och i synnerhet modern firas lite extra. Fars Dag infördes i Sverige 1931, även det efter amerikanskt mönster. Den är dock inte lika populär som Mors Dag, se "Fars Dag", Nationalencyklopedin, Bd 6, 1991, 142.

 

2. "Mors dag" (Kommittén för Mors dag) i: På Vakt (1919: 1), 14f.

3. Se t. ex.: Anne McClintock: "Family Feuds: Gender, Nationalism and the Family" i: Feminist Review (1993: 44), 61-80, och Monika Edgren: "Nationalism och genus. Kunskapssyn och politik" i: Historisk Tidskrift (1996: 2), 233-256. Om nationen som ett hem i en svensk kontext se t. ex.: Nils Edling: Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet. 1900. Stockholm: Carlsson, 1996, och Orvar Löfgren: "Nationella arenor" i: Billy Ehn m. fl.: Försvenskningen av Sverige. Stockholm: Natur och kultur, 1993, 86f.

4. McClintock, 69. Om familjens plats i nationella projekt se även Edgren, 248.

5. Edgren, 247.

6. Se Floya Anthias och Nira Yuval-Davis (red): "Introduction" i: Women, Nation, State. Basingstoke: Macmillan, 1989, 1-15, 7-11.

7. Benedict Anderson: Den föreställda gemenskapen. Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning. Göteborg: Daidalos, 1993, 21-56, citatet från 21.

8. Catherine Hall, Jane Lewis, Keith McClelland och Jane Rendall: "Introduction" i: Gender & History (1993: 2), Bd 5, 159-163, 159.

9. Rune Johansson: "Nationer och nationalism: teoretiska och empiriska aspekter" i: Sven Tägil (red): Den problematiska etniciteten - Nationalism, migration och samhällsomvandling. Lund: Lund Univ. Press, 1993, 19f.

10. Michael Billig: Banal Nationalism. London: Sage, 1995, 6-8. För ett liknande synsätt i Svenska förhållanden se Billy Ehn, Jonas Frykman och Orvar Löfgren (red): Försvenskningen av Sverige. Det nationellas förvandlingar. Stockholm: Natur och kultur, 1993, t. ex. 11f. I Försvenskningen av Sverige vill författartrion Ehn/Frykman/Löfgren fokusera på växelspelet mellan den nationella ideologins retorik och den vardagliga praktiken.

11. Anderson, 1993, 23-25. Se även Bo Stråth: Folkhemmet mot Europa. Ett historiskt perspektiv på 90-talet. Stockholm: Tiden, 1993, 130f.

12. Anderson, 1993, 110f. Se även Johansson, 1993, 38-41 och Stråth, 127. Johansson påpekar att de teorier som förklarar nationalismen i termer av industrialisering och modernisering inte är heltäckande. Han menar att det uppstår svårigheter om man ska förklara 1800-tals nationalismen i enbart ekonomiska termer, se 56-61.

13. Se Avtar Brah: "Reframing Europe: En-gendered Racisms, Ethnicities and Nationalisms in Contemporary Western Europe" i: Feminist Review (1993: 45), 8-29, 14, som menar att de nationalistiska modellerna blandas beroende på de tillfälliga politiska och kulturella förhållandena. Problem med minoriteterna se Johansson, 1993, 16.

14. Löfgren,1993, 50-53.

15. Yvonne Hirdman: Att lägga livet till rätta. Studier i Svensk folkhemspolitik. Stockholm: Carlsson, 1989, 89.

16. Ibid.

17. Se t. ex.: Lena Lennerhed: Frihet att njuta. Sexualdebatten i Sverige på 1960-talet. Stockholm: Norstedt, 1994 och Kerstin Abukhanfusa: Piskan och moroten. Om könens tilldelning av skyldigheter och rättigheter i: det svenska socialförsäkringssystemet 1913-1980. Stockholm: Carlsson, 1987, 188-190. På 50-talet blev de moderskapspolitiska reformerna helt enkelt en del av det allmänna socialförsäkrings-systemet från att tidigare varit en del av en befolkningspolitik, se Wiebke Kolbe: "Mödrarna och välfärdsstaten" i: Historisk Tidskrift. (1992: 4), 502-516, 502-516.

18. Se t. ex.: Stråth, kapitel 2. Edling menar att det är viktigt att skilja på den ekonomiska och politiska moderniseringen. Han hänvisar till historikern Torbjörn Nilsson och Sverker Sörlin. Edling, 31. Modernitetsforskningen är ett stort forskningsfält som jag inte har möjlighet att gå in på här.

19. För en feministisk kritik av begreppet modernitet se t. ex.: L. Barbara Marshall: Engendering Modernity. Feminism, Social Theory and Social Change. Oxford: Polity Press, 1994.

20. Se t. ex.: Hjördis Levin: Masken uti rosen. Nymalthusianism och födelsekontroll i Sverige 1880-1910. Propaganda och motstånd. Stockholm: Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion, 1994 och Elisabeth Elgán: Genus och politik. En jämförelse mellan svensk och fransk abort- och preventivmedelspolitik från sekelskiftet till andra världskriget. Uppsala: Universitet, 1994.

21. Inom t. ex den socialdemokratiska kvinnoklubben diskuterades preventivmedel. Den officiella linjen blev här att rätten till moderskap poängterades på rätten till preventivmedels bekostnad. Diskussionen är dock inte lättolkad. Christina Carlsson: Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie av svensk socialdemokrati 1880-1910. Lund: Arkiv, 1986, 266-271. Levin, 251f.

22. Edling, kapitel 11 och 12. Om detta sätt att se på kvinnan och familjen i veckotidningen Allers Familje-journal år 1897 se Lisbeth Larsson: En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress. Stockholm: Stehag. Symposion, 1990, 153-160.

23. George L. Mosse: Nationalism and Sexuality. New York: Fertig, 1985. Anette Warring: "Køn, seksualitet og national identitet" i: Historisk Tidskrift. (1994[a]: 2), Bd 94. Se även Edgren.

24. Anette Warring: Tyskepiger under besættelse og retsopgør. København: Gyldendahl, 1994[b]. Ett annat exempel på att moderskapet kan ses som en symbol för en nationell gemenskap är t. ex. de kvinnliga nationella symbolerna Marianne för Frankrike, Germania för Tyskland och Britannia för Storbritannien, se Mosse, 90-100. I Sverige har vi Moder Svea som motsvarande symbol. Moder Svea har dock inte haft den genomslagskraft som t. ex. Marianne och Germania har haft, se "Svea", Nationalencyklopedin. Bd 17, 1995, 463.

25. J. Leila Rupp: "Constructing Internationalism: The Case of Transnational Women's Organizations, 1880-1945" i: American Historical Review (1994: 5), 1571-1600, 1582-1586.

26. Stadgar för Svenska Riksförbundet för sedlig kultur, se t. ex. "Förädlade Folknöjen" av Cecilia Bååth-Holmberg: Skriftserie utgifven af Svenska Riksförbundet mot osedlighet i litteratur, präss och bild. Nr 5, pärmens insida. Stockholm: Nordiska bokhandeln, 1911. Ulf Boëthius har behandlat kampanjen mot "smutslitteraturen", och då framför allt indignationen över Nick Carter böckerna 1908-1909 (som var den direkta orsaken till att förbundet bildades), se Ulf Boëthius: När Nick Carter drevs på flykten. Kampen mot "smutslitteraturen" i Sverige 1908-1909. Stockholm: Gidlunds bokförlag, 1989.

27. Se t. ex.: "Hemmen och de unga" i: På Vakt. (1917: 22), 2-9. Se även "Kvinnornas makt" (Teodor Holmberg) i: På Vakt. (1920: 33), 5-7.

28. "Opinionsyttringar för kraftigt skydd åt sedlig kultur" i: På Vakt. (1916: 12), 9.

29. "Antimilitarism och sedlig kultur" (Teodor Holmberg) i: På Vakt. (1917: 19), 20.

30. Teodor Holmberg: "Huvud och hjärta" i: Skriftserie för Svenska Riksförbundet för sedlig kultur. Nr. 74. Falköping: Lindblad, 1930., pärmens insida. Föreningen verkar mot slutet ha varit ett enmansföretag. Holmberg anger som orsak till att förbundet upphör att han inte orkar vara drivande längre.

31. "Lindblads" i: Nationalencyklopedin. Bd 12, 1993, 315f.

32. Elsa Elgham: Vita Bandet i Sverige. 1901-1961. Stockholm: Vita Bandet (1965), 11-22.

33. Se t. ex.: Ina Rogberg: Enhet och mångfald i vårt föreningsarbete. Stockholm: Hvita Bandet, 1906, 21f. Des: Hvita Bandet. Dess utveckling och syften. Stockholm: Hvita Bandet, 1904, och Elgham, 250. 1883 hade Vita Bandet blivit en internationell organisation med namnet Världens Kvinnors Kristliga Nykterhetsförbund.

34. Boëthius, 171.

35. "Till kamp för sedlig lyftning" (Ina Rogberg) i: Vita Bandet. (1909) 5.

36. Rogberg, 1906, 21f.

37. Leila J. Rupp påpekar att den nationella identiteten var betydelsefull för skapande av den internationella, t. ex. var det viktigt med nationella flaggor och symboler för att visa för varandra sin nationella identitet. Den internationella identiteten bygger alltså på den nationella och därmed skulle det vara möjligt att förena dessa båda sätt att förhålla modern till nation och samhälle. Rupp, 1571f, 1582-1586.

38. I ett par texter nämns Svenska Landsbygdens kvinnoförbunds (SLKFs) vilohem för husmödrar. Dessutom är Ernst Dahnberg redaktör för tidskriften åtminstone 1942-1945. Ernst Dahnberg var partiombudsman i Hallands distrikt för Bondeförbundet, se Hans Albin Larsson: "Husmor blir politiker - om Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund" i: Anita Dahlgren, Ole Elgström och Hans Albin Larsson: Kvinnor påverkar. Stockholm: LT, 1985, 7-126, 38f. Om SLKFs semesterverksamhet se även 70-74.

39. Margareta Berger: Fruar & damer. Kvinnoroller i veckopress. Stockholm: Norstedt, 1974, 34f. Upplagorna för dessa tidskrifter och broschyrer har varit svåra att få fram. År 1943 hade Vita Bandets Mors dagstidning en upplaga på 27 000 exemplar, se Elgham, 268-270. Mors Hyllning, hade samma år enligt egen utsago en sexsiffrig upplaga, se "Några tankar inför Mors dag" (E. D.) i: Mors Hyllning (1943: 2). Någon upplaga för Idun, under den period den hade en Mors dagsbilaga har jag inte hittat, men upplagan är år 1931 21 000 ex och år 1945 63 000 ex, jfr Berger, 44, 117. Husmodern, har år 1931 en upplaga på 121 000 ex och år 1945 en upplaga på 206 000 ex, Berger, 32 och 115.

40. Se Judith R. Walkowitz: City of Dreadful Delight. Narratives of Sexual Danger in Late-Victorian London. London: Virago, 1992, 83f. Hon använder berättelser om prostituerade i det victorianska London för att komma åt kulturella betydelser av sexuell fara. Walkowitz hänvisar till Martha Vicinus och E. Ann Kaplan som menar att melodramer tilltalar en kvinnlig publik. Här finns alltid en kvinna i centrum som på något vis är en hjältinna och detta är identitetsskapande även om kvinnan är passiv. Se Walkowitz, 87. I alla berättelserna jag har analyserat har kvinnan en central plats, vilket gör att de kan ha haft samma funktion som melodramorna. Jfr Larsson, 1989.

41. Jfr Henrik Berggren: Seklets ungdom. Retorik, politik och modernitet 1900-1939. Stockholm: Tiden (1995), 17f.

42. Se t. ex.: Gro Hagemann: "Postmodernismen en användbar men opålitlig bundsförvant" i: Kvinnovetenskaplig tidskrift (1994: 3), 33-51, 26f. Joan W. Scott definierar diskurs helt i anslutning till Foucaults arbeten. "A discourse is not a language or a text but a historically, socially, and institutionally specific structure of statements, terms, categories, and beliefs." Joan W. Scott: "Deconstruction Equality - versus - Difference: or the Uses of Poststructuralist Theory for Feminism" i: Feminist Studies (1988a: 1), 33-50, 35. Enligt Scott uttrycks diskursen i både organisationer, institutioner och ord - men allt skapar texter som kan avläsas. Språket och orden är alltså bara en del av diskursen.

43. Hagemann, 29-32. Om de diskursiva fälten som överlappar varandra och tävlar med varandra, se även Scott, 35. Ett annat problem med diskursbegreppet är att det implicerar att våra föreställningar om verkligheten enbart vilar på språket och att makten uteslutande skulle finnas i språket, se t. ex.: Berggren, 17f.

44. Här är jag inspirerad av Kosellecks begreppsanalys, se Reinhart Koselleck: Futures Past. On the semantics of Historical Time. Cambridge, Mass: MIT Press, 1985, 73-91. Det finns dock problem med att skriva begreppshistoria à la Koselleck. Han utgår från politiskt abstrakta begrepp som t. ex. "stat", "nation" och "demokrati", och de begrepp som är centrala för mig, "moderskap", "faderskap" samt "familj", är i vissa delar oerhört konkreta. Jfr Berggren, 16.

45. Koselleck, 83f.

46. Bente Rosenbeck: Kroppens politikk. Om køn, kultur og videnskab. København: Museum Tusculanums Forl., 1992, 169 och 105. Jag menar att moderskapet liksom kvinnligheten och manligheten är en social konstruktion och här är jag påverkad av Rosenbecks teorier. Hon visar i Kroppens politikk hur läkarvetenskapen varit delaktig i konstruktionen av kvinnligheten under 1900-talet. Se även Karin Johannisson: Den mörka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin de siècle. Stockholm: Norstedt, 1994.

47. Charlotte Tornbjer: Vördad moder eller reproduktionsmaskin? Nazismens kvinnosyn i teori och praktik 1920-1937. C-uppsats vid historiska institutionen vid Lunds universitet, 1991.

48. Margareta Lindholm: Talet om det kvinnliga. Studier i feministiskt tänkande i Sverige under 1930-talet. Göteborg: Sociologiska institutionen, 1991, 148f, 175f och 182f. Detta är ett utmärkt exempel på Kosellecks osamtidiga samtidighet så som jag tolkar den.

49. Svenska Folkrörelser 1. 1: Nykterhetsrörelse. Politisk arbetarrörlse. Fackförenings-rörelse. Folkbildning. Kooperation. Stockholm: Lindfors, 1936, 637.

50. Nils Styrbjörn Lundström: Svenska kvinnor i offentlig verksamhet. Porträtt och biografer. Uppsala: 1924, 133.

51. "Mors dag" (Kommittén för Mors dag) i: På Vakt (1919) 1, 14f.

52. Karin Widerberg: Kvinnor, klasser och lagar 1750-1980. Stockholm: LiberFörlag, 1980, 113. 66-68, 71.

53. Se t. ex.: "Kvinnornas makt" (Teodor Holmberg) i: På Vakt. (1920: 3), 5-7. Detta uttalande pekar på den intressanta frågan hur kvinnor blir delaktiga i nationen. I detta sammanhang vore en studie om just kvinnors medborgarskap och skillnaden mellan det kvinnliga och manliga medborgarskapet intressant att göra. För Cecilia Bååth-Holmbergs sedlighetspatos se Boëthius.

54. Nils-Arvid Bringéus: Årets festseder. 4., rev. och utök uppl Stockholm: LT i Samarbete med Institutet för folklivsforskning, 1988. 190-198. Nationalismen och dess retorik flödade runt sekelskiftet se Löfgren, 47-51 och Edling. Om skapade traditioner se Eric Hobsbawn: "Introduction: Inventing Traditions" i: Des och Terence Ranger (red): The Invention of Traditions. Cambridge: Cambridge Univ. Press, 1996[a], 1-15.

55. Om Första maj se Bringéus, se även Eric Hobsbawm och Terence Ranger (red): "Mass-Producing Traditions: Europe, 1870-1914" i: The Invention of Traditions. Cambridge: Cambridge Univ. Press, 1996[b], 263-307, 283-288.

56. "Mors dag" i: På Vakt (1919: 1), 19f. Kanske är det mer adekvat att jämföra Mors dag med Barnens dag som infördes i Stockholm 1905 för att skaffa pengar till behövande barns sommarvistelse. ("Barnens dag" i: Nationalencyklopedin Bd 2, 1990, 290). Men det betonas i Mors dag-propagandan att det inte skulle bli den offentliga feststämning som det var kring Barnens dag. Mors dag skulle i stället firas lugnt och värdigt, se Barbro Philipsson: "Kring Mors dag och Fars dag" i: Fataburen (1965), 135-142, 136.

57. "Mors dag" i: På Vakt (1920: 2), 13-16, se även "Mors dag" i: På Vakt (1922: 1), 9-11.

58. "Mors dag" utgiven av kommitterade för Mors dag, Uppsala 1920; se även "Mors dag" i: På Vakt (1920: 2), 15f.

59. Det kan också vara en markering mot Socialdemokraterna. Den svenska flaggan användes under första världskriget som en frihetssymbol, men det dröjer dock fram till 30-talet innan flaggan förekom i ett första majtåg. Bringéus, 197, se även Löfgren, 74f.

60. Se här även "Mors dag" i: På Vakt (1922: 1), 9-12 och "Mors dag" i: På Vakt (1923: 1), 1f.

61. Det finns alltså även andra sorters mödrar än de goda men på några ställen i På Vakt, påpekas att dessa egentligen inte är några riktiga mödrar och att de inte förtjänar namnet mor. "Varma och väckande ord hava då ägnats de goda hemmens goda mödrar" [mina kurs.] se "Mors dag" i: På Vakt. (1922: 1), 10. Se också "Mors dag" i: På Vakt (1923: 1), 1f , "Mödrar (Josef Källander) i: På Vakt (1926: 2), 1-7, "Mödrar" i: På Vakt (1925: 1), 17.

62. Idun (1919: 8), 130.

63. "Mors dag" (Josef Rosenius) i: NDA 22/5 1919, 7, "Mor" (Fritz Sandqvist), 5, "Mors dag" (P.L. S-n), 3, i: NDA 25/5 1919, 5. Uppropet publiceras i: NDA 221/5 1919, 7. Notiser om dagen förekommer i flera andra tidningar 1920, se t. ex.: "Mors dag nalkas åter" i: Socialdemokraten 4/5 1920, 7, "Mors dag" i: DN 15/5 1920, 6.

64. Se Johansson, 1974, 21-37 om firandet av Mors dag i: olika länder. I Finland t. ex delar presidenten ut medaljer till utvalda mödrar och i Frankrike hedras äldre mödrar vars söner stupat i kriget.

65. Karin Hausen: "Mother's Day in the Weimar Republic" i: Renate Bridenthal, Atina Grossman och Marion Kaplan (red): When Biology Became Destiny. Women in Weimar and Nazi Germany. New York: Monthly Review Press, 1984[a], 131-152.

66. Karin Hausen: "Mothers, sons, and the sale of symbols and goods: the 'German Mother's Day' 1923-1933" i: Hans Medick och David Warren Sabean (red): Interest and emotion. Essays on the Study of family and kinship. Cambridge: Cambridge Univ. Press, 1984[b], 371-413, 378-389.

67. Irmgard Weyrather: Muttertag und Mutterkreuz. Der Kult die "deutsche Mutter" im Nationalsozialismus. Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag, 1993, 9-48.

68. Se t. ex.: SvD 20/5 1924, SvD 28/5 1926, 7, NDA 17/5 1928, 5 och 4 (Linblads Mors dagshäfte), SvD 27/5 1925, 7 (Mors dagskort), SvD 30/5 1926, DN 25/5 1929 (Husmoderns Mors dagsbilaga), SvD 28/5 1926 (Diakonistyrelsens broschyrer).

69. Se t. ex.: NDA 24/5 1929, 4, DN 25/5 1929, 3, SvD 28/5 1927, 12, SvD 24/5 1929, 5, Socialdemokraten 21/5 1941, 14.

70. Se t. ex.: DN 24/5 1924, 3 (Reklam för Blomsterfonden, för att upprätthålla hem för gamla personer), NDA 25/5 1934, 5, Socialdemokraten 26/5 1939, 14 (reklam för filt och tyger), SvD 27/5 1927. 24/5 1929, 8 (reklam för bakpulver för att baka till Mors dag), SvD 29/5 1925, 14, DN 25/5 1929, 3, SvD 27/5 1932, 9 (reklam för kakor och konfekt till Mors dag), DN 25/5 1929, 11, (hatt), SvD 27/5 1927, 2, SvD 23/5 1939, 14, Socialdemokraten 26/5 1932, 2 (blommor), SvD 29/5 1942, 11, DN 22/5 1947, 6, SvD 24/5 1947, 8. (reklam för böcker.)

71. Se t. ex.: "Mors dag" (G. E-m) i: NDA 20/5 1920, 11. Året därpå skriver han en uppföljande artikel med ungefär samma innehåll, se "Mors dag eller - hemmets? (G. E-m) NDA 20/5 1921, 12.

72. "Mors dag" (Ebe.) i: NDA 1923, 9f.

73. "Här talar vår nyaste biskop genom Husmodern till Sveriges mödrar på Mors dag" (Johan Cullberg) i: Husmodern (1940) 21, 9f.

74. "Mors dag" (En 15-åring) i: DN 11/5 1924, 6, "Fars och mors dag gemensamt" (Tacksam gosse) i: DN 12/5 1924, 8. Tidningens kommentar: "Vi tro visserligen att Far reder sig bra utan någon 'dag', men kunna insändarens varma ord leda till någon efterföljd - om också endast privat och utan stora åthävor - blir Mors dag i varje fall inte sämre för det." Se även "Mors dag" i: DN 13/5 1924, 7 där signaturen Anne-Marie också vill ha en föräldrarnas dag, signaturen 'Fattig mor' menar att Mors dag understryker klasskillnaderna och signaturen S. B. menar att tanken är löjlig och att den bara gynnar pappershandlarna.

75. Se t. ex.: "Vid mors grav" (Nils Larsa Waange) i: SvD 27/5 1923, 10, "Modershjärtat" i: Hus och hembilagan i: SvD 29/5 1927, 2. För senare tid se t. ex dikter om att modern alltid väntar och alltid tror på dig och väntar även i döden. "Mor skall vänta&133;" (Ena Norberg-Hagberg) i: SvD. 25/5 1947, 10, "Det är mors dag i dag" (-um.) i: SvD 28/5 1950, 10.

76. "Utan mor" i: Socialdemokraten 26/5 1923

77. Se t. ex "Mor" (Valdemar Lindholm) i: Socialdemokraten 24/5 1919, 10 och "Gamla Hanna" i: Socialdemokraten 23/5 1923, 11.

78. Se t.ex: "Mors dag" (Fil.stud) i: DN 25/5 1929, 12.

79. "Till mor" (Ruth Thyrén) i: Socialdemokraten 26/5 1929, 6. "Brev" (Dinar Annas.) i: Socialdemokraten 28/5 1933, 6.

80. "Mors dag" (Haftor) i: Socialdemokraten 25/5 1930, 6, "Kalla det mors och fars dag!" (K. L. B.) i: Socialdemokraten 27/5 1930, 6. Se även "Två mödrar om mors dag" (Signaturen 'En mor') i: Socialdemokraten 28/5 1930, 6, "Två mödrar om mors dag" (Signaturen Mor Anika) i: Socialdemokraten 28/5 1930, 6. Se även "Mors dags vara eller icke vara" (Signaturen R.S. och H.N.) i: Socialdemokraten 1/6 1930, 6, "Flera mammor om mors dag" i: Socialdemokraten 3/6, 6, "Sista inläggen om mors dag" i: Socialdemokraten 7/6 1930, 6.

81. "Gotter åt mor" i: Socialdemokraten 29/5 1932, 6.

82. "Förr och nu" (Ebba Richert) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1945), 6f.

83. "Mors dag" (Emma Wretlind) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 67. "Oss husmödrar emellan. Mors dag" (Sara.) i: Husmodern (1925: 21), 690. "Den nya helgen vi hittat på" (Vera von Kraemer) i: Idun (1927: 22), 552. (Signaturen Vagabonde som i Mors dag. Lindblads förl. år 1928 har ett positivt kåseri om Mors dag har däremot ett tämligen negativt kåseri i: DN 1924 där yngste sonen blir så ledsen för att han inte kan bli mamma och få en egen dag. "Mors dag" (Vagabonde) i: DN 25/5 1924, 6. För det mer positiva inslaget se "Mors dag" (Vagabonde) i: Mors dag (1928), 5-7.

84. "Mors dag räddade sonens liv" i: Husmodern (1937: 22), 27 och 62. Citatet från 27. Samma tema återfinns 1939 om en mor som slitit hela sitt liv och hur hon nu äntligen på Mors dag kunde vila. Se "Varför vi sannerligen behöva en mors dag" (-n.) Husmodern (1939: 21), 31, Se även "Vad säger far om Mors dag?" i: Husmodern (1939: 21), 44.

85. "Protest" (Gunhild Tegen) i: Socialdemokraten 28/5 1939, 7, söndagsbilagan.

86. "Oss husmödrar emellan. Mors dag" (Sara.) i: Husmodern (1925: 21), 690.

87. "Mors dag" i: På Vakt (1919: 1), 13.

88. Se t. ex.: "Mors dag" (Hedvig Svedenborg. Östg.) i: På Vakt (1923: 1), 7-9, "När jag var liten och olydig" (G-a) i: På Vakt (1924: 1), 19-23, "Då mor fick det godt" i: På Vakt (1925: 1), 19-24, "Mors löfte" (Fredrik Nycander ur Hågkomster och Livsintryck) i: På Vakt (1925: 1), 31-25, "Hans moders tro" (Hjälp-) i: På Vakt (1926: 1), 12-15.

89. "Tänk på mödrarna" (E. L.) i: På Vakt (1923: 1), 3f.

90. "En modern dotter" (N. N.) i: På Vakt (1924: 1), 31f.

91. Se t. ex.: "Ett budskap från mor" (A. K. Försmlingsbladet - Evangel. Veckoblad) i: På Vakt (1924: 1), 23-28."Hans moders tro" (Hjälp-) i: På Vakt (1926: 1), 12-15, "Mors fråga" (Nils Lago-Lengquist) i: På Vakt (1925: 1), 28f.

92. Se t. ex.: "Det borttappade modershjärtat" (Maria Olofsson) i: På Vakt (1926: 1), 6-11.

93. "Brevet till mor" (Manke Sv M) i: På Vakt (1926: 1), 19f. Se även "Då mor fick det godt" i: På Vakt (1925: 1), 19-24.

94. T. ex.: "Ett budskap från mor" (A.K - ur Församlingsbladet - Evangel. Veckoblad) i: På Vakt (1924: 1), 23-28, "Mors löfte" (Fredrik Nycander - ur Hågkomster och Livsintryck) i: På Vakt (1925: 1), 31-35.

95. "Mors dag" (Hedvig Svedenborg) i: På Vakt (1923: 1), 6-8, "När mor inte finns" (Förs. Ev.V) i: På Vakt (1927: 1), 24-31.

96. Se t. ex.: "Mors dag" i: På Vakt (1920: 33), 9-12, "Mor" (Cecilia Milow) i: På Vakt (1923: 1), 2.

97. "Mors dag" i: På Vakt (1922: 1), 9-12. Se även "Sjömännen och Mors dag" i: På Vak. (1927: 1), 34.

98. Se t. ex.: "Vår nations livsfråga" (Teodor Holmberg och så citeras en artikel från Svenska Dagbladet), 9-12, "Skall Sverige befolkas av främlingar"(utdrag från teol. Lic. Gustaf Ankers predikan på nyårsdagen), 12-14, "Reell avfolkning omkring år 1945, kanske tidigare" (utdrag från en diskussion vid Nationalekonomiska föreningens,ammanträde 21 nov 1929 och ett utdrag från en intervju från NDA nov 1929 med provst Joh. Nordentoft i Köpenhamn), 15-19, "För sent?" (E. E), 19-22, "Nativitet och egoism" (Ung familjefader), 22f, alla i: På Vakt (1930: 1).

99. Se t. ex.: "Grannarna" (Fredrika Bremer) i: Mors dag (1922), 5f.

100. Se t. ex Jeanna Oterdahl: Mors dag. Sista söndagen i maj. Uppsala: Lindblad, 1921, här 3-5, "Mors lilla Åke" (Bertil Malmberg) i: Mors dag (1928), 20-27, "Det vackraste han visste" (Elin Nordin) i: Mors dag (1930), 8-12, "Tre mödrar" (Ellen Nordenstreng) i: Mors dag (1933), 8-17, "En historia,om handlar om Arne och hans mamma och tant Elna och en korg maränger" (Axel Hambraeus) i: Mors dag (1937), 19-26.

101. "På Mors dag" (Teodor Holmberg) i: Mors dag (1920), 11f, "Boel" (Gabriel Jönsson) i: Mors dag (1923), 30, Ur "Minnesrunor" (Pär Daniel Amadeus Atterbom), 4f, "Grannarna" (Fredrika Bremer), 5f (moderskärlek är evig och beständig), "Min moder" (Zacharias Topelius), 12f, alla i: Mors dag (1922). "Mors minne" (Paul Lundh) i: Mors dag (1928), 18f, "En gammal mor" (E. N. Söderberg) i: Mors dag (1930), 28f, "Den väntande modern" (Helmer Grundström) i: Mors dag (1941), 24.

102. "Modersminnet" (Erik Lindorm) i: Mors dag (1923). Se även "Min älskade moder" (Cecilia Bååth-Holmberg) I: Mors dag (1920), 9f, "Vid min moders grav" (Erik Gustav Geijer) - "med dig har livets bästa del ock flytt" i: Mors dag (1922), 3. Detta tema återkommer i många dikter under hela perioden.

103. Bringéus, 190.

104. Se t. ex.: "Mors lilla Åke" (Bertil Malmberg) i: Mors dag (1928), 20-27; "Det vackraste han visste" (Elin Nordin) i: Mors dag (1929), 8-12, "Mors dag två gånger" (Märta Tamm-Götlind) i: Mors dag (1932), 21-23, "Tre mödrar" (Ellen Nordenstreng) i: Mors dag (1933), 8-17, "Hon kunde&133;" (Ebba Pauli) i: Mors dag (1934), 24-30, "Mo&133;!" (Hertha Odeman) i: Mors dag (1935), 19-29. "En historia som handlar om Arne och hans mamma och tant Elna och en korg maränger" (Axel Hambraeus) i: Mors dag (1937), 19-26.

105. Se t. ex.: "Mor" (Dagmar Thunqvist) i: Mors dag (1928), 9-7, "Vikingamodern" (Vira Eklund) i: Mors dag (1929), 3-12, "Brevet till mor" (Vilhelm Moberg) i: Mors dag (1931), 3-12, "Mors dag" (Maria Englund) i: Mors dag (1935), 3-9, "Mors blommor" (Bernard Nord) i: Mors dag (1937), 3-10, "Madonnan med änglarna" (Axel Hambraeus) i: Mors dag (1939), 10-18.

106. Se t. ex.: "Ringen" (Auda Alm-Eriksson) i: Mors dag (1937), 27-30.

107. "En present till mor" (Nanny Johansson) i: Mors dag (1934), 3-10 och "En mor skriver" (Jeanna Oterdahl) i: Mors dag (1932), 5-11.

108. "Hon kunde&133;" (Ebba Pauli) i: Mors dag (1934), 24-30, "Gåvan från mor" (Johannes Gillby) i: Mors dag (1939), 21-24.

109. Se t. ex.: "Mors dag" (Maria Englund) i: Mors dag (1935), 3-9, "Den röda karaffinen" (Elisabeth Högström-Löfberg) i: Mors dag (1935), 10-16. "Mors blommor" (Bernard Nordh) i: Mors dag (1937), 3-10.

110. "En present till mor" (Nanny Johansson) i: Mors dag (1934), 3-10.

111. "Lillemor" (Gunhild Tegen) i: Mors dag (1931), 15-27.

112. "En ovälkommen gäst" (Dagmar Thunqvist) i: Mors dag (1941), 25-30.

113. Se t. ex.: "Moderskap förpliktigar" (Saida Norgren) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1926), 7, Se även "Hemmets mor - landets mor" (Vira Eklund) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1926), 12-14, "Rusta för freden" (Maurtitz Enander) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1940), 2.

114. Se t. ex.: "Kvinnorna och motböckerna" (Emilie Rathou) i: Vita Bandet (1920: 7), 51f, "Kvinnornas förbudskonferens" i: Vita Bandet (1921: 3), 18-20, "Kvinnornas frälsargärning" (John Andersson) i: Vita Bandet (1921: 7), 49f.

115. "Mor och fredstanken" (Cecilia Francke) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 70. Se också "Rusta för freden" (Mauritz Enander) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1940), 2.

116. "Livets hjärta är moderskänslan - moderskärleken" (Astrid Forsberg) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1928), 2.

117. T. ex. om Agnes Hedenström-Welin (osign) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1930), 4.

118. "Uppsala akademiska sjukhus" (Ch. M.) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1927), 13.

119. Se t. ex.: "Förslag till lag om samhällets barnavård" (Sigrid Lundin) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 65f, "Barnavård och ungdomsskydd i Finland" (Miina Sillanpää) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1930) 12f, "Hur samhället hjälper mödrarna och barnen" (Sara Björkman) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1940), 8-10, "Barnen, mödrarna och samhället" (Sigrid Lundin) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1945), 13-15.

120. Se t. ex.: "Hemmets mor - landets mor" (Vira Eklund) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1926), 12-14, "Mors vila" (G-a) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1940), 6-8. Se även "Kvinnan av idag och igår" (Maja Alvin) i: Idun (1937: 18), 445f.

121. Se t. ex.: "Mor och fredstanken" (Cecilia Francke) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 70, "Mödrarnas ansvar" (Matilda Wrede) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1927), 10f, "Behovet av mödrar" (Birger Wårdh) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1935), 2f, "Rusta för freden" (Mauritz Enander) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1940), 2, "Ha vi rätt att tvivla" (Vera Arnö) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1945), 9 och 15.

122. "Mors dag" i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 58.

123. "Mödraansvar" (Signe Walder) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1930), 3. "Hem till mor" (S. W.) berättelse i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1940), 4. Se även citat från Frances Willard i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1935), 1.

124. Se t. ex.: "Vad mina barn lärt mig" (Ingrid Nyborg-Fjellander) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1945), 5f.

125. Elgham, 38. Dessa två nivåer är naturligtvis inte helt separerade från varandra, utan det sker en interaktion mellan nivåerna, men den kan jag inte se i den typ av material jag studerar här. Jfr även med Henrik Berggrens uppdelning i retorik och upplevd verklighet i hans analys av ungdomsdiskursen, se Berggren, 224-227.

126. "Dödens högra hand" i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 72, "Födelsedagsfesten" (M.) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1930), 14f (Propaganda för ojästa safter), "Kolsyrat vatten" (Ebba Segerstråle) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1933), 9f. "Ett par barnahänder" (Nanny Johansson) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1935), 11f, "Tvåkronan" (Nanny Johansson) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1938), "Kusin Adam" (Axel Hambraeus) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1940), 11-13 (här är inte modern i centrum), "Ett hems reformator" (Signe Walder) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1942), 7, "Mors dag" (Magda Bergqvist von Mirbach) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1948), 5f.

127. "En vän till familjen" (Ava.) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1935), 6f, "En familjetragedi" (Ava) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1943), "Skilsmässa" (Ebba Richert) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1950), 5f. "De äktenskapliga skilsmässorna" (Valborg Lundgren) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1948), 9f och 19 har advokaten Valborg Lundgren en diskussion om varför skilsmässor sker idag. Hon skuldbelägger ingendera parten på det viset.

128. I Vita Bandets Mors dags-nummer finns det dock även exempel på dikter skrivna till far. "Far" (S.K-r) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1930), 4, "Far skriver hem till mor" (Carl Elof Svenning) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1935), 2.

129. T. ex. om Agnes Hedenström-Welin, Vita Bandets Mors dags-nummer (1930), 4, "Uppsala akademiska sjukhus" (Ch. M.) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1927), 13, "Moderna mödrar" (Vira Eklund) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1938), 16. "De äktenskapliga skilsmässorna" (Valborg Lundgren) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1948), 9f och 19.

130. "De välsignade händerna" (Signhild Häller) i: Mors Hyllning (1939), 5-8, "Två kvinnor" (Lennart Williams) i: Mors Hyllning (1944), 45-47, "Två gamla klockor" (Ivar Thor Thunberg) i: Mors Hyllning (1949), 16-19. Albert Viksten har en berättelse eller annat bidrag i nästan varje nummer fram till 1947, "Minnenas kavalkad" (Albert Viksten) i: Mors Hyllning (1939), 17-19; "Mor" (Albert Viksten) i: Mors Hyllning (1941), 2f, "Mödrarnas vår" (Albert Viksten) i: Mors Hyllning (1942), 8f, "En liten mor" (Albert Viksten) i: Mors Hyllning (1943), 40-42, "En mor funderar" (Albert Viksten) i: Mors Hyllning (1944), 46-48, "I väntan på Lill-Pelle" (Albert Viksten) i: Mors Hyllning (1947), 37-40.

131. Berättelser om det hårda livet i ödebygden i Norrland är vanliga, t. ex.: "Bergmora" (Gösta Ekström) i: Mors Hyllning (1939), 15f, "Mor på fäladen" (Hertha Odeman) i: Mors Hyllning (1944), 20-23, "Från storstadens existens till landsbygdens liv" (Signhild Häller) i: Mors Hyllning (1947), 9-12, "Krister finner en uppgift" (Sven A. Melin) i: Mors Hyllning (1948), 21-23.

132. "Sverige, skilsmässornas högborg" (Britta Norrman) i: Mors Hyllning (1950), 3-5.

133. "Rationellt hushåll" (Blenda Dacke) i: Mors Hyllning (1950), 28-30.

134. Se t. ex.: "Husarens hustru" (Ingrid Hesslander) i: Mors Hyllning (1939), 42-46. Här litar den unga modern till den moderna vetenskapen i form av en läkare, "Hälsa min mor" (Py Sörman) i: Mors Hyllning (1944), 41-44, handlar om drottning Margareta, "Nämndemannens Karin" (Frithiof Bengtsson) i: Mors Hyllning (1946), 46-48, "Malin Stures rymning" (Ivar Thor Thunberg) i: Mors Hyllning (1950), 7-12. Om starka kvinnor se även t. ex.: "Minnenas kavalkad" (Albert Viksten) i: Mors Hyllning (1939), 17-19, "De välsignade händerna" (Signhild Häller) i: Mors Hyllning (1939), 5-8.

135. "Bergmora" (Gösta Ekström) i: Mors Hyllning (1939), 15f. I: "Mor på fäladen" (Hertha Odeman) i: Mors Hyllning (1944), 15f är fadern inte svag, men det är ändå modern som håller ihop familjen. Om faderns sorglöshet se "Den vita kammarorgeln" (Sven Edvin Salje) i: Mors Hyllning (1949), 1-3, "Treenighet" (Majken Cullborg) i: Mors Hyllning (1949), 24-27. Se även "Eva talar förtroligt" (Big Ben fritt efter J. H. Kjellgren) i: Mors Hyllning (1949), 32f och "Så tuktas en argbigga" i: Mors Hyllning (1952), 22f.

136. Se t. ex.: "De välsignade händerna" (Signhild Häller) i: Mors Hyllning (1939), 5-8, "Två kvinnor" (Lennart Williams) i: Mors Hyllning (1944), 45-47, "Två gamla klockor" (Ivar Thor Thunberg) i: Mors Hyllning (1949), 16-19.

137. Se t. ex.: "Modersömhet och moderskärlek" (Carl Dymling) i: Mors Hyllning (1939), 3f.

138. "Husarens hustru" (Ingrid Hesslander) i: Mors Hyllning (1939), 42-46.

139. "Murgrönan" (Elisabeth Högström-Löfberg) i: Mors Hyllning (1939), 20-22.

140. Se t. ex.: "Alla ge vi nu en blomma mor!" i: Husmodern (1940: 21), 22, "Moderlighetens triumf genom alla lidande" i: Husmodern (1941: 21), 40, 46.

141. Se t. ex.: uttalanden från "Vad är det första ni minns av er mor?" i: Idun (1923: 21), 486-488, "Vad min mor betytt för mig" i: Idun (1924: 21), 522,.

142. "En den gamla goda tidens moder" (Lotten av Edholm) i: Idun (1923: 21), 499f.

143. "Mor i sorg och glädje" (Ebba Theorin) i: Idun (1924: 21), 516f.

144. Berger, 62-67 och 103-107.

145. Ett utmärkt exempel är berättelsen "Vi ska ge henne till Mors dag..." (Anna Björkman) i: Husmodern (1943: 22), 48-50.

146. Berger, 128.

147. "Är det svårare att vara mor nu än förr?" (Sibyl) i: Husmodern (1939: 21), 24 och 54f se även "Det svåraste med att vara mor nu för tiden" i: Husmodern (1941: 21), 11f, här påpekar två av de utfrågade att kriget har hjälpt ungdomen att bli mer koncentrerad, "Är det svårare att vara mor nu än förr" i: Idun (1933: 22), 592f, 600f, 603, "Är mor för 'gammaldags'?" i: Husmodern (1944: 22), 24 och 52.

148. "Att hon bara hinner" (Isabel) i: Husmodern (1949: 22), 12f och 30.

149. "Mor ritade - far byggde" i: Husmodern (1939: 21), 18f och 56, se även "Till kafferepets försvar" i: Husmodern (1944: 22), 29 och 44, där den äkta maken ser till att hustrun får vara ledig ibland.

150. Jfr: Walkowitz, 87, och med Lisbeth Larssons analys av veckotidningar i Sverige, Larsson 1990.

151. Se t. ex.: Hirdman, 19.

152. Se t. ex.: Jeanna Oterdahl: Mors dag. Samtal mellan okända. Uppsala: Lindblad, 1924, 26-30, här påpekar en av kvinnorna att det alltid finns plats för moderligheten - både som samhällsmödrar och av mer privat karaktär, Elisabeth Brehmer: Lillbarnet. Uppsala: Lindblad, 1925, "Legenden om den sörjande modern" (Astrid Forsberg) i: Mors dag (1930), 20-27, "Brev fån en mor" (Jeanna Oterdahl) i: Mors dag. 1923, 23-26. "'Vem är väl som mor?'" (Anne-Margrethe Murray) i: Mors dag (1932), 12-18. Jfr även "En fläkt av evighet" (Laura Petri) i: Mors dag (1941), 20-23.

153. Jfr Billig, 105-108.

154. "En tankeställare har nationen fått genom de senaste månadernas intensiva diskussion i befolkningsfrågan" (Maja Björkman) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1935), 7-9. "Hur samhället hjälper mödrarna och barnen" (Sara Björkman) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1940), 7-10. Barnen är en nations största tillgång heter det på ett annat ställe, se "Barnen, mödrarna och samhället" (Sigrid Lundin) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1945), 13-15.

155. "De ensamma fröknarnas hem kan bli de bästa fosterhemmen" (Isabel.) i: Husmodern (1941: 21), 22 och 41. Citatet 22, "Mors dag på B. B." i: Husmodern (1943: 22), 21 och 62 där en moder berättar om sin glädje över ett fosterbarn. Se även hyllande av barnhemsföreståndare "Som en mor för 600" (Yrva) i: Husmodern (1947: 21), 27 och 47. Idun och hyllar redan 1927 en barnhemsförestånadre på Mors dag, se "I mors ställe" i: Idun (1927: 22).

156. "Husmoderns vilohem invigt" i: Husmodern (1924: 23), 855.

157. "Mors dag - Mors Minne" i: Husmodern (1926: 22), 29.

158. Se Husmodern (1929: 21), 31.

159. Mors Hyllning (1939), 1.

160. "Hemsystern" (Ivar Thor Thunberg) i: Mors Hyllning (1944), 24-29.

161. "Ett paradis för husmödrar" (H.E. Sandberg) i: Mors Hyllning (1947), 26-28, jfr även med novellen "Den första Semester" (Hulda Dahnberg) i: Mors Hyllning (1949), 34-36.

162. Denna blomma får sättas in i samma tradition som första majblomman. Majblomman skapades år 1907 av den socialt engagerade Beda Hallberg (1869-1945) i Göteborg. Den såldes till förmån för bkämpandet av tuberkulosen och blev en stor succé. Ett riksförbund bildades och snart hade idén inte bara spritts i Sverige, utan även till andra länder. Bringéus, 166-167.

163. Se t. ex.: "Dagsemesterhem för mödrar" i: SvD 22/5 1942, "Mors blomma slår ut" i: DN 18/5-47, "Mors blomma" i: DN 23/5-47, "Hjälp Mors blomma att hjälpa" i: SvD 18/5-47, "'Mors blomma' - god hjälp för Sveriges husmödrar" i: SvD 23/5, 1947.

164. ViLa 10130 Volym 18 Cirkulärskrivelse nr 6/1946 25/2 1946 från Överstyrelsen för Svenska Röda Korset, Cirkulärskrivelse nr 7/1946 18/3 från Överstyrelsen för Svenska Röda Korset.

165. ViLa 10130 Volym 18 Till lokala avdelningar av undertecknade Riksorganisationer angående Mors Blomma 1947.

166. ViLa 10130 Volym 18 Broschyr utgiven av Sveriges Köpmannaförbund 1947 och 1948.

167. Britta Lövgren: Hemarbete som politik. Diskussioner om hemarbete, Sverige 1930-40-talen, och tillkomsten av Hemmens forskningsinstitut. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1993, not 3, 180. Man befarar nu inom Mors blomma att behållningen ska minska eftersom det från år 1946 utgår statsstöd till husmoderssemester. Trots detta ökar behållningen hela tiden under perioden jag undersöker. Behållningen ökar från 16 000 kr år 1941 till 272 000 kr år 1949. Det stora lyftet sker mellan år 1945 och år 1946 (då Röda Korset övertar verksamheten ) då behållningen nästan femdubblas. (Från 32 000 kr till 154 000 kr.). ViLa 10130 Volym 18 Mors blomma en orientering 1950 från Centralkommittén för Mors blomma.

168. Lövgren, 14-24.

169. Ann-Katrin Hatje: Befolkningsfrågan och välfärden. Debatten om familjepolitik och nativitetsökning under 1930- och 1940-talen. Stockholm: Allmänna förl., 1974.

170. "Mors vila (G-a) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1940), 6-8. Å andra sidan finns det exempel där husmoderssemestern bara behandlas som ett individuellt problem, se "Present på Mors dag" (Vivi.) i: Husmodern (1943: 22), 26.

171. Se t. ex.: "Den eviga omsorgen" (Hasse Z) i: Idun (1926: 22), 543, "Vad en moders minne kan uträtta" i: Idun (1926: 22), 538. "Vad skattar ni högst hos mor?" i: Idun (1926: 22), 540f. "Du skall hedra din moder - innan det är för sent" (Oscar Thuleström) i: Husmodern (1928: 22), 40. "Mors lyckoår" i: Husmodern (1933: 21), 31, "Modershjärtats underverk" i: Husmodern (1933: 21), 21 och 49, "Så sade mor" i: Husmodern (1943: 20), 33 och 40 Se även Berger för Husmoderns mer religiösa karaktär.

172. Se t. ex.: "Utan mor" (Gerhard Magnusson ur Idun. 1923) i: På Vakt (1924: 1), 17-19; Även en fånge har t. ex. en mor som förlåter allt, se "Fången och hans mor" (Svenska Morgonbladet) i: På Vakt (1924: 1), 33f. Se även "Moderskärlek - Guds kärlek" (Stockholms kyrkoblad) i: På Vakt (1923: 1), 9f.

173. "Min moder" (Zacharias Topelius), 12. Om moderskärleken som jämförs med Guds kärlek, se även "Mors bok" (E. N. Söderberg), 17f, "Till mor" (Ernst Lijeldahl) - modern är en stråle av Guds evighet, 19f "ty den vi älskat mest är aldrig död!", 20, alla i: Mors dag (1922). Moderskärleken är störst se "Du skall tänka på mor" (Anna Myrberg), 30f i: Mors dag (1923). Topelius dikt citeras ofta även senare, se t. ex.: "För mor." (Arthur Hesslefors) i: Mors Hyllning (1942), 2, "Mor lilla mor vem är väl som du?" (Alf Norbäck) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1944), 2.

174. Se t. ex.: "Modersminnet" (Erik Lindorm), 29, "Tänk på din mor" (Erik Bäckström), 6-8 i Mors dag (1923). Dikter av Frans Michael Franzén "Modern vid vaggan" där barnet uppmanas att vända sig till den gudomliga fadern när moderns omsorger inte räcker längre och "Stjärnorna" där Gud finns i moderns ögon, båda i: Mors dag (1929), 6 och 13.

175. Se t. ex.: "Det vackraste i världen" (William Bodingh) i: På Vakt (1924: 1), 38f; "Medan mor väntar" (A.L-k Församlingsbladet) i: På Vakt (1925: 1), 25f; "Det borttappade modershjärtat" (Maria Olofsson) i: På Vakt (1926: 1), 6-11, "Mor, lilla mor..." (Astrid Forsell-Gullstrand ), 21f, i: Mors dag (1923), "Modersömhet och moderskärlek" (Carl Dymling) i: Mors Hyllning (1939), 3f, "Mor" (A. Viksten) i: Mors Hyllning (1941), 2f, "Den eviga omsorgen" (Hasse Z.) i: Idun (1926: 22), 543, "Vad säger mor om det?" i: Husmodern (1927: 21), 24f, "Min moders saga" i: Husmodern (1929: 21), 21 och 70, "Mors porträtt" i: Husmodern (1933: 21), 16f, 35, 42, "Alla ge vi nu en blomma åt mor - en minnet blomma, om hon inte själv finns i livet mer" i: Husmodern (1940: 21), 22, "Mor - den okände hjälten" i: Husmodern (1942: 22), 35 och 44, "Tack mor" i: Husmodern (1944: 22), 29, 44f, "Ordet som följde mig" i: Husmodern (1946: 21), 17 och 52, "Mor kommer till tals" i: Husmodern (1950: 22), 12 och 57.

176. Se t. ex.: "Inga änglar" (Py Sörman) i: Mors Hyllning (1946), 28-31, "Gåvan från ovan" i: Mors Hyllning (1948), 15-18, "Blott en dag ett ögonblick i sänder" (Gustav Landin) i: Mors Hyllning (1949), 1-3, "Skrift i sanden" (Py Sörman) i: Mors Hyllning (1949), 5-7, 11f.

177. Se t. ex.: "Mor" (Cecilia Milow) i: På Vakt (1923: 1), 2. Elin Silén: Hemmets ämbete. Stockholm: Diakonistyr., 1921. Minnen och tankar på Mors dag: Av en dotter. Stockholm: Diakonistyr., 1929.

178. Levin, kapitel 10.

179. Sedlighetsdebatterna (med sedlighet menar jag i detta sammanhang ett moraliskt korrekt uppförande framför allt på det sexuella området) återkommer med jämna mellanrum under stora delar av 1900-talet - t. ex. dansbaneeländet på 40-talet (Se t. ex.: Jonas Frykman: Dansbaneeländet. Ungdomen, populärkulturen och opinionen. Stockholm: Natur och kultur, 1988) och raggarbrudar på 60-talet (se t. ex.: Hans Swärd: Mångenstädes svårt vanartad - om problemen med det uppväxande släktet. Floda: Zenon, 1993, 152).

180. Elgham, 324.

181. Löfgren, 50-54.

182. Ragnhild Törner: Mor till mor. Stockholm: Diakonistyr., 1930. "Mors dag" (Gustav Thorsell) i: Mors dag (1930), 3f. För Vita Bandet se not 189. Se även "Modersömhet och moderskärlek" (Carl Dymling) i: Mors Hyllning (1939), 3f. I Mors Hyllning minskar den kristna inramningen med tiden.

183. Om Augustinus mor Monica se "En mor" (Församlingsbladet) i: På Vakt (1928: 1), 23-25, Gustav Thorsell: Mödrar och söner. Till Mors dag. Stockholm: Diakonistyr., 1931. För senare exempel se "För Mor" (Arthur Hesslefors) i: Mors Hyllning (1942), 2f, "Mödrarna - Guds bästa medhjälpare" (Signe Walder) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1941), 2f och 13.

184. Citatet se "En modern dotter" (N. N.) i: På Vakt (1924: 1), 31f. Om moderns inflytande efter sin död se t. ex.: "Min moders spår" (Oscar Hippel) i: På Vakt (1925: 1), 16f, "Medan mor väntar" (A. L-k Församlingsbladet) i: På Vakt (1925: 1), 25f, "Mor och son" i: På Vak. (1925: 1), 30f, "Hans moders tro" (hjälp.) i: På Vakt (1926: 1), 13-15 (Denna text finns även i: På Vakt (1927: 1), 31f.); "Ett budskap från mor" (A. K. Församlingsbladet-Evangel. Veckoblad) i: På Vakt (1924: 1), 23-28, Anne-Margrethe Murray: När mor segrade. Stockholm: Diakonistyr., 1927, 9-17.Jfr även med "Mor" (Dagmar Thunqvist) i: Mors dag (1928) där dottern gifter sig och blir kvinna när modern dör. Men här handlar det ej om att frälsa någon från ett dåligt liv utan att ge dottern fri för att kunna gifta sig.

185. Om madonnans frånvaro som symbol i Sverige se Inger Hammar: "Den problematiska offentligheten. Filantropi, kvinnokall och emancipation" i: Scandia (1996: 2), Bd 62, 269-330. Ina Rogberg gör en koppling mellan Fadern/Gud och mannen och sonen/Jesus och modern/kvinnan, se Ina Rogberg: Kärlek och moderlighet: Hvad är ordens innebörd: Några tankar framställda med anledning af en stridsfråga för dagen. Stockholm: Hökerberg, 1896. Om Jesus som förebild och som innehavare av traditionellt både manliga och kvinnliga egenskaper för diakonissan Ebba Boström se Tuulikki Koivunen Bylynd: 'Frukta icke, allenast tro'. Ebba Boström och Samariterhemmet 1882-1902. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1994, 95 och 262.

186. Se t. ex.: "Moderskärlek - Guds kärlek" (Ur Stockholms kyrkoblad) i: På Vakt (1924: 1), 9f, "Brevet till mor" (Manke - Sv.M.) i: På Vakt (1926: 1), 19f.

187. "Tre mödrar" (Ellen Nordenstreng) i: Mors dag (1933), 8-17 (Här handlar det ej om religion, utan ärlighet i sexualupplysning), "Hon kunde&133;" (Ebba Pauli) i: Mors dag (1935), 24-30, "Madonnan med änglarna" (Axel Hambraeus) i: Mors dag (1939), 10-18 (religiös), "Vad en moders minne kan uträtta" i: Idun (1924: 21), 550-553, "Hans moders ordspråk" (berättelse av Frida Stéenhoff) i: Idun (1923), 492. För referenser till Husmodern. se not 188 i denna uppsats.

188. Se t. ex.: "Mors porträtt" i: Husmodern (1933: 21), 16f, 35, 42; och "Tack mor" i: Husmodern (1944: 2), 11 och 66. "Ordet som följde mig" i: Husmodern (1946: 21), 17 och 52, "Mor kommer till tals igen" i: Husmodern (1949: 22), 12 och 5f. Det finns också något enstaka exempel på liknande utfrågningar av kändisar i dagspressen, t. ex.: "Inför mors bild" i: NDA 28/5 1926, 12.

189. Törner, 9. Se även t. ex.: "Mors dag - självrannsakans dag" (Mary Arosenius) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 62, "En moder och hennes son" (Sigrid Borgström) i: Vita Bandets Mor dagsnummer (1927), 4, "Mödraansvar" (Signe Walder) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1930), 30.

190. Den andra sidan av att modern tar sitt ansvar är att sonen och dottern ska visa sin tacksamhet. På ett sätt skulle man kunna se det som ett försök att problematisera moderskapet, hon får inte sitt tack. Modern går där och väntar och väntar och blir så tacksam över minsta livstecken från sonen. Skriv till mor innan det är för sent är uppmaningen.

191. "Hon var vår mor" (Axel Hambræus) i: Mors dag (1941), 3-9. Se även "Mödrar" (Rud. Värnbund) i: Mors Hyllning (1944), 6-8. Jfr med berättelsen om Hans Christian Andersens mor "Historien om en moder" (Nanna Lundh-Eriksson) i: NDA 27/5 1927.

192. Elgán, 141-145.

193. Se t. ex.: På Vakt (1924: 1), 16.

194. Om att få hjälp från vetenskapen i stället för Gud, se "Mor" (F. S.) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1932), 23f. Om oansvariga mödrar se även "Tvenne mödrar" i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1936), 13, "Mödrar" (Karin Forsberg) i: Vita Bandets Mors dagsnummer (1932), 13-17, 28. Om den nya pedagogiken se t. ex.: "Barnet och den unga kvinnan" i: Vita Bandet (1920: 10), "Barn och förmaningar" (Ann Christensson) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 59, "Vad mina barn lärt mig" (Ingrid Nyberg-Fjellander) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1945), 5f, "Att hjälpa fram människan i barnet" (Karin Ruth-Hoffmann) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1950), 3f. Men här finns ändå något exempel på en mer konservativ syn på hur barn ska uppfostras, "Förr och nu" (Ebba Richert) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1945), 6f. se även "Moder och barn" (Carl Dymling) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1926), 11f. Här menar Dymling att om en mild tillsägelse inte hjälper så måste man tillfoga barnet smärta.

195. Se t. ex.: "Alla kan inte vara idealmödrar!" i: Idun (1945: 21), 15, 25, 27, "Protest" (Gunhild Tegen) i: Socialdemokraten 28/5 1939, söndagsbilagan, 7, "Vad betyder mor och hemmet för uppfostran till nykterhet och en sund livsstil?" (Anna-Lisa Gullholmer) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1950), 13.

196. "Är det svårare att vara mor nu än förr?" (Sibyl) i: Husmodern (1939: 21), 24 och 54f, "Det svåraste med att vara mor nu för tiden" i: Husmodern (1941: 21), 11f, här påpekar två av de utfrågade att kriget har hjälpt ungdomen att bli mer koncentrerad. I "Mor - för och nu" (Annie Åkerhielm) i: Husmodern (1946: 21) tycker Annie Åkerhielm att det var svårare att vara mor förr för då hade man inte så mycket hjälp och stöd från samhället. Se även "Är det svårare att vara mor nu än förr" i: Idun (1933: 22), 592f, 600f och 603, "Är mor för 'gammaldags'?" i: Husmodern (1944: 22), 24 och 52.

197. Berger, 62-67, 103-107.

198. Se t. ex.: omslag till Mors dag (1928), omslag Mors dag (19299. Undantag finns dock, t. ex "Vikingamodern" i: Mors dag (1929), 1. se även t. ex bilden på "Mater Dolorosa" från Öja Gotland i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1930), 9 och Madonnan, målning av Pierre Mignard i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 70.

199. Omslag Mors dag (1937, 1939 och 1941).

200. Det förekommer i Vita Bandets Mors dags-nummer även hänvisningar till madonnan i texten. Se t. ex. "Mater Dolorosa" (Astrid Forsberg) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1927), 2, "Mödraansvar" (Signe Waldén) i: Vita Bandet Mors dags-nummer (1930), 2, där mödrarnas ansvar är att bevara den renhet som är given av gud. Se även "Mor i konsten" (Carl Elof Svenning) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1945), 11f. Jamför Anton Julius Fransson i: Mors Hyllning (1939: 2), moderskapet med Madonnan, se "Till en moder".

201. "Susanna Wesley" (Laura Petri) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1926), 2. Teol. Lic. Carl Dymling skriver också milt överseende om katolicismens madonnakult, se "Mor och barn" (Carl Dymling) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1926), 11f. Jfr även Hammar.

202. "Mor" (Dagmar Thunqvist) i: Mors dag (1928), 9-17.Se även "En mor skriver" (Jeanna Oterdahl) i: Mors dag (1932), 5-11. Oterdahl skriver också i ett häfte från 1921 om moderns längtan efter symbios med barnet. "Kanske var hon [modern] allra lyckligast, då han [sonen] var riktigt liten, då han var fullkomligt beroende av henne för varje timma och varje ögonblick" Oterdahl (1921), 7.

203. "Samhörighet" (Astrid Forsberg) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1930), 8, 10. Se även "Hem till mor" i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1933), där sonen kommer hem till mor för han har inte hittat någon hustru som går uppemot henne. Jfr även med berättelsen om Frances Willards mor."En ogrumlad förståelse rådde mellan dem [mor och barn]. Barnen behövde ingen annan vän än mor, ingen var eller kunde vara som hon, med henne delade de alla sina tankar, sina drömmar och sina önskningar." "Frances Willards mor" (W. G.) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1927), 7. Se även "En gammal mor" (Ebba Richert) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1940), 3, "Modersdrömmar" (Ebba Richter) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1941), 10-12.

204. Se "Stora mäns mödrar" (S.K-r) i: Vita Bandets Mors dags-nummer. 1926, 8f, 11. "Stora mäns mödrar" (K.) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1927), 8-10, "Vad månde bliva av detta barn?" (Signe Walder) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1931), 5, "Mor" (Ebba Segerstråle) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1937), 2, "Mödrarna - Guds bästa medhjälpare" (Signe Walder) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1941), 2f och 13, "Mor lilla mor, vem är väl som du" (Alf Norbäck) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1944), 2. Frances Willard - grundaren av Vita Bandet undantagen se "Frances Willards mor" (W. G.) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1927), 7. Jfr även med "Kvinnogestalter" (om Mathilda Wrede) (A. T. H) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 64f.

205. "Stora mäns mödrar" (S.K-r) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1926), 8f, 11. Han använder en annan biblisk bild än Madonnan, han använder Martha - Maria liknelsen.

206. "Mors dag - självrannsakans dag" (Mary Arosenius) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 62f. Se även "Moderligt inflytande" (Gunnar Hammarlund) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 67 där författaren tar upp Olaus och Lauretius moder. "Ty säkert buro de arv av henne, de söner, som hon skänkte fosterlandet." Det är sådana mödrar fosterlandet behöver. "En moder och hennes son" (Sigrid Borgström) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1927), 4. För glidning mellan son och barn se även "Mors ensamhet" (-r.) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1930), 7.

207. "Krönika över den store mannen och hans lilla mamma" i: Idun (1926: 22), 538.

208. "Mor" (Ruth Eriksson) i: Mors dag (1920), 7.

209. "Mor" (Ebba Segerstråle) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1937), 2.

210. "Mors händer" (Sigrid Lundin) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1929), 2f.

211. "Mor och fredstanken" (Cecilia Francke) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1924), 70, "Mödrarnas ansvar" (Matilda Widegren) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1927), 10f, "Jesus som politiker" (Frida Steenhoff) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1936), 5f,"Rusta för freden" (Mauritz Enander) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1940), 2, "Till landets mödrar" Vita Bandets Mors dags-nummer (1942), 2, "Mödrarnas ansvar inför framtidens värld" (Vera Arnö) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1943), 3, "Mödrarna och fredstanken" (Vera Robert Åkesson) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1948), 3f.

212. "Medan mor väntar" (Viola Lyttkens) i: Mors dag (1935), 30-32, "Min fortsättningsskola ur en prästfrus anteckningar" (Elisabeth Hjelmqvist) i: Mors dag (1928), 14-22, "En svart mor" (Ingrid Hesslander) i: Mors Hyllning (1944), 32.

213. "Oss husmödrar emellan. Mors dag" (Sara) i: Husmodern (1925: 21), 690.

214. "Protest" (Gunhild Tegen) i: Socialdemokraten 28/5 1939, 7 Söndagsbilagan, se även "Mors dag" (Niclas) i: Socialdemokraten 25/5 1941, 11. I samma nummer publiceras dock också en sentimental dikt till mors grav. Är Gunhild Tegens artikel månne en släng åt Elin Wägner och det av henne arrangerade vapenlösa upproret år 1935. Se Andersson, 1997.

215. "Inför Mors dag" (Ernst Dahnberg) i: Mors Hyllning (1945), 2. Se även "Inför Mors dag" i: Mors Hyllning (1946), där samma tema kommer upp. Sveriges mödrar ska vara speciellt tacksamma att Sverige lyckats hålla sig utanför kriget. Mödrarna är de som får offra mest i ett krig. Se även "Några tankar inför Mors dag" (Ernst Dahnberg) i: Mors Hyllning (1944), 2, här betonas dock inte mödrarnas roll, utan bara Sveriges insats som lindrare av nöden, framför allt i Norden, och medlare. Jfr "Har vi rätt att tvivla" (Vera Arnö) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1945), 9 och 15.

216. "Moderligheten som makt" (J. K. och E. K.) i: Husmodern (1944: 22), 36 och 40, "Hur ska vi lära Europas barn att leka och le igen?" i: Husmodern (1945: 21), 10, 42f . Se även "Idun krönika" (Margit Wohlin) i: Idun (1945: 24), 5. Moderlighetens seger över kriget se också t. ex. "Hon var som en liten prinsessa" (Ava) i: Vita Bandets Mors dags-nummer (1945), 5f, "Vi hittar på ett nytt sätt att fira Mors dag" (Ingrid Evers) i: Husmodern (1946: 21), 14, där hon menar att vi ska fira Mors dag enkelt och skicka pengarna till Europahjälpen i stället.

217. Se Rupp.

218. "Barnpsykologen Mirjam Israel: Dags att avskaffa Mors dag!" (Inger Pettersson) i: Aftonbladet 24/5 1969, 18.

219. "Panelen" (Annmari Behring) i: Arbetet 26/5 1970, 12.

220. "Så skall vi fira Mors dag" i: Arbetet. 29/5 1970, 14.

221. Johansson, 1974, 23. År 1976 upphör också statsstödet till husmoderssemestern.

222. Wiebke Kolbe: "Turning mothers into Parents" i: Berit Gullistad och Kari Heitmann (red): Kjønn, makt, samfunn i Norden i et historisk perspektiv. Bind II. Konferansrapport fra det 5. Nordiske kvinnehistorisker møte, Klækken 8.-11.8. 1996, Senter for kvinneforskning 1997, 61-86. Se även Abukhanfusa.

223. Lena Lennerhed: Frihet att njuta. Sexualdebatten i Sverige på 1960-talet. Stockholm: Norstedt, 1994, 215-228.

224. Widerberg, 130-135.

225. Elgán, 141-145.

226. Kolbe, 1992:4, 502-516. Ann-Sofie Ohlander har också skrivit om den svenska moder-skapspolitiken under tiden 1900-1931. Hon menar att kampen för olika typer av moderskapshjälp gör konflikten mellan föräldraskap och försörjning politisk synlig. Denna samhälleliga konflikt menar Ohlander är förnekad. Det fanns ett "samhälleligt motstånd mot att synliggöra barn och mödrars samhälleliga existens." Se Ann-Sofie Ohlander: "Det bortträngda budskapet. Svensk moderskapspolitik 1900-1931" i des: Det bortträngda barnet. Uppsatser om psykoanalys och historia. Uppsala: Historiska institutionen, Univ., 1993., citatet är från 35. Se även Abukhanfusa, 186-193. Se även Hatje och Hirdman.

227. Kolbe, 1997.

228. Se Johansson 1974, 21-37 om firandet av Mors dag i olika länder.

229. Om Mors dag i Tyskland se Hausen, 1984a och Weyrather, 7-55, 162-220. Irmgard Weyrather tolkar utifrån ett psykonalytiskt perspektiv och menar bl. a. att en av anledningarna till den moderskapsfokusering som fanns i det nationalsocialistiska Tyskland berodde på Hitlers relation med sin egen moder, se 206-215.

230. Se Levin och Elgán.

231. Se Elgán.

232. Jfr Hammar.

233. "Riksförbundet för Sveriges husmodersföreningar" (Aina Montell) i: Idun (1919: 26), 417f.

234. Se Lindholm, 99-108, särskilt 100. Se även t. ex.: Jan-Erik Hagberg: Tekniken i kvinnornas händer. Hushållsarbete och hushållsteknik under tjugo- och trettiotalen. Malmö: LiberForlag, 1986, 65. Boel Berner: Sakernas tillstånd. Kön, klass, teknisk expertis. Stockholm: Carlsson, 1996 särskilt kapitel 4. Hirdman, 1989, 128-159, Lövgren.

235. Löfgren, 47-58.