Humboldt-Universität zu Berlin - Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät - Nordeuropa-Institut

År 1776 grundades Kungliga poliskammaren i Stockholm - en ny institution som skulle ansvara för ordningens upprätthållande i huvudstaden. Förebilden var polismyndigheten i Paris, som kanske var mest känd för sitt omfattande nätverk av spioner med uppdrag att övervaka och dokumentera invånarnas handlingar och åsikter.

Det fanns dock stora skillnader mellan Paris och Stockholm, vad gällde invånarantal och statsskick och inte minst i form av den svenska offentlighetsprincipen från 1766.  Föreläsningen kommer att behandla en del av skillnaderna och likheterna mellan polisen i de två huvudstäderna samt förhållandet mellan tal och skrift i det dagliga arbetet med dokumentation i poliskammaren.

Vid sidan av Estrid Ericsson gäller ju Josef Frank som stamfader till det svenska exklusiva märket „Svenskt tenn“. Men vad är det som utgör bakgrunden hos mannen bredvid Estrid? Det är dels en gripande historia om exil och om det vakuum i vilket Frank befann sig när han som jude kommit till sitt nya hemland Sverige, dels en bit av den österrikiska arkitektur- och designhistorien som innefattar åren dessförinnan.

Resan börjar i Baden bei Wien, en liten kurort söder om imperiets huvudstad, där Frank föddes i storborgerliga kretsar. Den passerar sedan igenom funkis för att till sist hamna vid „akzidentism“, som Frank själv brukade kalla sin inredningsstil. Den har påverka generationer - inte minst inom skandinavisk design - och har också visat sig i populära uttrycksformer såsom senast i IKEA:s „Stockholm“-serie.

Att vissa saker inte får yttras i svensk offentlighet är ett återkommande påstående. Detta är naturligtvis sant och har sin förutsättningar i de inskränkningar i yttrande- och tryckfriheten som genomfördes efter Andra världskrigets slut. Likväl tjänar detta påstående oftare till att möjliggöra ett visst slags tal, snarare än att markera var gränsen för det talbara går.

Under föreläsningen kommer därför lagarbetet bakom den svenska hetslagsstiftningen, den så kallade lagen om hets mot folkgrupp, att presenteras. Hur omfattande är dessa inskränkningar? På vad sätt motiveras hetslagsstiftningen mellan åren 1942-48? Vem är lagen ägnad att skydda respektive disciplinera? Och på vilket sätt skiljer sig detta förättsligande av yttranden från tidigare försök att reglera det offentliga samtalet i svensk historia?

Ein Buch- und Filmgespräch, moderiert von Dr. Clemens Räthel und Ina Juckel.

Obs! Diese Veranstaltung findet im Felleshus der Nordischen Botschaften, Rauchstr. 1, Berlin-Tiergarten statt!

Was haben ein Buch über germanisches Neuheidentum und ein Dokumentarfilm über Studierende, die den norwegischen Pilgerweg von Oslo nach Trondheim erwandern miteinander zu tun? Das über 30 Jahre recherchierte, neu erschienene Buch über Transformationen der religiösen Nordenbegeisterung von 1800 bis heute und die Suche nach einem Glauben auf einem modernen Wanderweg sind höchst unterschiedliche Vorhaben.

Und doch haben die professorale Autorin und die studentischen Filmemacher*innen Gemeinsamkeiten in ihren Interessen und schwer beantwortbaren akademischen aber auch persönlichen Fragen entdeckt. Woher rührt die Faszination an den wissenschaftlich kaum haltbaren Rekonstruktionen eines „germanischen Heidentums“? Wann kippt eine solche Suche nach spirituellem Ursprung und religiöser Erneuerung in politisch und ideologisch problematische Nationalismen? Welche Brisanz entwickeln sie in aktuellen gesellschaftlichen Formationen? Welche Verantwortung ergibt sich daraus?

Ein Gespräch über Buch und Film sucht Antworten auf diese und andere Fragen.

In Zusammenarbeit mit den Nordischen Botschaften und Kulturhus.

The lecture will focus on particular strategies of criticality employed in artistic practices. Criticality is a rather dominant trajectory of Western contemporary art, and which partly stems from not only new technologies, but from artistic practices that aim beyond both the market and the contemplative, autonomous artwork.

In a context of art production that questions, investigates, and problematizes socio-cultural aspects (like for example gender, labor, and power) interventions and relational aesthetics have been key to rethinking what, when, and where art is hence also the status of the beholder. By spotlighting humor and surprise as both modes and effects, with examples from the Swedish art context, we may (re-)consider the relational impact of criticality.

Docent Johan Svanberg från Historiska institutionen vid Stockholms universitet föreläser om hur efterkrigstidens migrationer från Tyskland till Sverige tog form, direkt påverkade av arbetsmarknadsrelationer på internationell, nationell och lokal nivå. I fokus står den så kallade Schleswig-Holstein-aktionen 1950–1951, varigenom drygt 800 tyska ungdomar kom till Sverige för att yrkesutbildas och arbeta. Majoriteten var kvinnor och de anställdes företrädesvis i konfektions- och textilfabriker. En stor andel av de unga kvinnorna hörde också till de miljontals tyskar som tidigare hade flytt eller fördrivits från sina hem i Central- och Östeuropa i samband med andra världskrigets slut.

Föredraget ger inblickar i agerandet hos såväl tyska och svenska myndigheter, som arbetsgivare och fackliga organisationer i Sverige. Vilken betydelse hade migrationerna för arbetsdelningen på den svenska arbetsmarknaden, ifråga om kön, etnicitet, ålder och klass? Hur påverkade migranternas ankomst de allmänna arbetsvillkoren och samvaron i arbetslivet?

Nell Roslund från Landskrona blir Herwarth Waldens främsta vapendragare inom Sturmrörelsen i Berlin 1910-26. Tillsammans lanserar de år- hundradets mest betydande konstnärer inom expressionismen. De ger ut tidskriften Der Sturm, startar förlag och scen. De bygger upp en betydande konstsamling. Med sin andre make kvinnoläkaren Hans Heimann samlar Nell Walden etnografica. 1933 räddar hon samlingarna till Schweiz. Heimann arresteras. Under tiden emigrerar Herwarth Walden till Ryssland. Där fängslas också han.

Nell Walden arbetar för att odödliggöra Der Sturm. Hon skriver böcker, ställer ut, donerar till museer och arkiv. Under 70-talet hämtar Margareta Alin hem flera donationer från Schweiz samt intervjuar henne.
Nu – ett halvt sekel senare djupdyker hon i Nell Waldens berättelse.