Humboldt-Universität zu Berlin - Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät - Nordeuropa-Institut

1765-66 års riksdag i Sverige brukar kallas reformriksdag. Ett nytt, liberalt parti – de ”yngre mössorna” – hade fått majoritet i stånden. De luckrade upp en del av det merkantilistiska näringstvång som hade rått på ekonomins område. En av radikalerna, kaplanen Anders Chydenius från Nedervetil i Österbotten, ett finskt landskap som tillhörde svenska riket, lade i prästeståndet fram ett antal förslag som ledde till antagandet av världens första grundlagsskyddade tryckfrihetsförordning.

Den avskaffade förhandscensuren för alla skrifter utom de religiösa. Den införde principen om allmänna handlingars offentlighet, det vill säga att det som skrivs i tjänsten av statens ämbetsmän inte får undanhållas allmänheten, undersåtarna, idag medborgarna. Även om skyddet för tryckta skrifter på olika sätt har inskränkts under vissa epoker, har offentlighetsprincipen förblivit oantastad. I Sverige är offentlighet huvudregeln, sekretess undantaget. I de flesta jämförbara länder är det tvärtom. Om denna ”rätt att kritisera överheten” har det ofta stått strid. Anförandet vill belysa tryckfrihetens centrala plats i Sveriges politiska liv.

Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten