Humboldt-Universität zu Berlin - Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät - Nordeuropa-Institut

Stjärnor i det svenska folkhemmets 1930- och 40-tal – Ulrika Holgersson

Ulrika Holgersson visar hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen.
  • Stjärnor i det svenska folkhemmets 1930- och 40-tal – Ulrika Holgersson
  • 2018-11-13T18:00:00+01:00
  • 2018-11-13T20:00:00+01:00
  • Ulrika Holgersson visar hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen.
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 13.11.2018 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

Stjärnor i det svenska folkhemmets 1930- och 40-tal

Ulrika Holgersson
är docent i historia och forskare och lärare i mediehistoria vid Lunds universitet. Förrutom boken „Hembiträdet och spelfilmen“ (2017) har hon tidigare gett ut „Populärkulturen och klassamhället“ (2005) och „Klass. Feministiska och kulturanalytiska perspektiv“(2011, på engelska 2016).
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
Foto: A scene from the film "Faster's Millioner", 1934

Svensk Filmindustri via IMS Vintage Photos, Wikimedia [Public domain]

I början av 1930-talet var nära 200 000 kvinnor anställda som hembiträden i svenska hushåll, men många var missnöjda med sin arbetssituation. Under hotet om deras flykt från yrket aktualiserades genom en motion i Sveriges riksdag 1931 den så kallade hembiträdesfrågan. Året därpå fick den svenska ljudfilmen sin första stora braksuccé: Vi som går köksvägen med Tutta Rolf i huvudrollen. Därefter växte en hel filmgenre fram, där kända stjärnor spelade hembiträden. I föredraget visas hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen. Härigenom ges också exempel på hur historia kan skrivas med spelfilmen som källa.