Dag-Hammarskjöld-Vorlesungen Wintersemester 2015/16
Vom 1. Oktober 2014 bis zum 30. September 2017 war Herr Prof. Otto Fischer Inhaberin der Dag-Hammarskjöld-Professur. Studentische Mitarbeiterin war Therese Korritter.
Hålla på hemligheter. Organiseringen av europeiska frimurarkiv 1750–1810
ist Doktorand an der literaturwissenschaftlichen Fakultät der Universität in Uppsala.
Berndtsson kommer att tala utifrån sitt pågående avhandlingsprojekt „Making Secrets. The Organisation of European Freemason Archives 1750–1810“, vilket handlar om etableringen av europeiska, främst svenska, ordensarkiv under det långa 1700-talet. Frimurarordens arkiv var bland de första organiserade arkiv som uppstod utanför staten, kyrkan och de adliga släktarkiven, i en „offentlighet“ – samtidigt som de i högsta grad var „icke-offentliga“ i vardaglig mening. Dessa arkiv är inte (endast) dammiga förvaringsutrymmen på källarplan utan också centrala funktioner i ett nedskrivningssystem; arkiven möjliggör och formaliserar en mängd (skriv)praktiker och kunskapsformer – alltifrån räkenskapsböcker till kabbalistiska manualer. Genom att undersöka de faktiska arkivens historiska organisation går det att få syn på de trådar av vilka sedermera „historier“ vävs. Det öppnar till nya infallsvinklar kring den symboliska kraft som idén om ett „hemligt arkiv“ utövar på fantasins område.
Linguistic ideology, language policy and folk linguistics in the Nordic countries
ist Professor für isländische Linguistik an der Universität in Reykjavík.
Lekmannen: en dement komedi
debütierte 2006 mit dem Roman „Oneirine“ und ist auch als Literaturkritiker für Svenska Dagbladet tätig.
Föredrag om Fabian Kastners senaste roman „Lekmannen“ (Bonniers 2013), en dement komedi om en mentalpatients instängda liv och vilda visioner av kosmos som en väldig arkitektur av nerver. Romanen är baserad på den tyske domaren Daniel Paul Schrebers (1842–1911) självbiografiska essä „Denkwürdigkeiten eines Nervenkranken“, som bland annat Sigmund Freud skrivit en berömd fallstudie över.
Exil, minne och identitet i modern tid
ist Journalist und Schriftsteller.
En personlig, existentiell, allmän och litterär reflektion kring ett tema lika gammalt som mänsklighetens kollektiva minne: Exilen. Om utmaningarna som uppstår i brottets kultur. När tradition möter modernitet, förflutenhet möter framtid och främlingens drömmar om frihet möter verkligheten. Den kanske mest intressanta moderna litteraturen skrivs av „gränsmänniskor“. Författare som inte håller sig inom, utan spränger ett samhälles språkliga, politiska och kulturella ramar. Vare sig de emigrerat, är födda i landet de verkar i eller skriver på dess språk. Att tänka bort exilen – smärtans och längtans estetik – som tema i poesin och i litteraturen är att tänka bort själva litteraturhistorien.
"Give Something Back To Berlin" - att få världar att mötas.
Svenska grundaren Annamaria Olsson berättar om resan från en spontan Facebook-post 2012 till ett stort grässrotsnätverk av hundratals aktivister och volontärer i hela Berlin.
"Give Something Back To Berlin" är ett integrationsprojekt för, av och mellan flera världar. Den svenska modellen och den tyska. Det lokala samhället och den stora internationella migrationsvågorna. Politiken och den kreativa scenen.
Projektplattformen bringar genom interkulturellt volontärarbete samman och skapar möten mellan människor och grupper som annars inte skulle träffas och har vunnit flertalet priser för sitt arbete.
Från arbetarlitteratur till arbetskritik
ist Schriftstellerin, Literaturkritikerin und Redakteurin.
Arbetarlitteraturen är en stark svensk tradition – författare som Moa Martinson, Eyvind Johnson och Maria Sandel skrev böcker med höga litterära och politiska ambitioner som fångade arbetarnas liv i Sverige.
I dag ser svenska arbetsplatsskildringar annorlunda ut. Ofta utspelar sig böckerna nu i kontorsmiljö, på platser som traditionellt befolkats av medelklassen. Även detta arbete förknippas nu med dåliga villkor och osäkra anställningar.
Författaren Elise Karlsson föreläser utifrån sin bok Linjen om den nya svenska arbetskritiska litteraturen. Har författare som Johan Jönson och Kristina Sandberg förnyat en genre, eller skapat en ny?
Poesi och politik – om kamp, organisering och poesins möjligheter
ist Schriftstellerin.
Jenny Wrangborg gjorde med debuten „Kallskänken“ (2010) en cafébiträdes vardag till poesi och hon har sedan dess haft en självklar plats bland samtidens politiska författare och den svenska arbetarlitteraturen. Uppföljaren „Vad ska vi göra med varandra“ (2014) kretsar kring ett samhälle som faller isär men dikterna handlar också om hoppet i att allting skulle kunna se annorlunda ut. Med utgångspunkt i sina två diktsamlingar pratar Wrangborg om hur politiken bryter sig in i våra liv, om den svenska arbetsmarknaden och vikten av att organisera sig.
Katarina Taikon: Folkhemmet och den bortglömda kampen för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige.
ist Schriftstellerin, Journalistin und Redakteurin.
Katarina Taikon kan räknas som en av 1900-talets stora gestalter för mänskliga rättigheter i Sverige. Ändå var hon fram till nyligen nästan helt okänd för den breda allmänheten. Hur är det möjligt? Katarina Taikon var författare och aktivist på 1960- och 70-talen. Hon är mest känd för de självbiografiska böckerna om Katitzi, en romsk flicka som växer upp i Sverige på 30- och 40-talen. Böckerna fängslade generationer av läsare och tillhör idag de svenska barnboksklassikerna. Men Katarina Taikon var även en röststark aktivist som i början av 60-talet inledde kampen för lika rättigheter för romer; rätt till bostad, utbildning och arbete. Hennes kamp blev framgångsrik och stora reformer genomfördes för att bryta diskrimineringen mot romer. Detta kapitel i svensk efterkrigstidshistoria har lyfts fram av författaren och dokumentärfilmaren Lawen Mohtadi. Hon föreläser utifrån sin bok Den dag jag blir fri (2012) och filmen Taikon (2015) om Katarina Taikons liv och hennes kamp mot rasismen mitt i det svenska Folkhemmet.
Det svenska miljonprogrammet och stadens rasifiering.
ist Professorin für Kulturgeografie an der Universität Uppsala.
I min forskning under de senaste 30 åren har jag fokuserat på urban segregation i Sverige. Det finns både socioekonomisk och etnisk segregation i de svenska städerna. Det svenska miljonprogrammet som var tänkt att lösa bostadsbristen i 1960-talets Sverige, kom att cementera och försvåra den redan befintliga klassegregationen. Vissa områden är starkt stigmatiserade som ”icke svenska”. Migrationspolitiken efter andravärldskrigets slut och en växande rasism i samhället har gjort att segregationen nu måste ses som en kombination av klass och etnicitet. Från 1990-talet har en neoliberalisering av ekonomin intensifierats i landet vilket kommit att ha särskilda effekter på urban segregation. Detta kommer föreläsningen att handla om.