Omänskliga historier: undersökningar av tid och temporalitet i ny svensk litteratur

I det sena 1900-talet lyfte en rad teoretiker och tänkare (Foucault, Jameson, m.fl.) fram rumsligheten som karakteristisk för ett "postmodernt" tillstånd. Under 2000-talets första decennier har frågor om tid fått en lika framskjuten position inom litteratur, konst och teori. Inte minst handlar det om tider och temporaliteter som överskrider en snävare mänsklig erfarenhet, till exempel de hypersnabba processer som reglerar digital teknologi eller de utdragna och sammansatta tider som formar miljö, klimat och natur. I bägge fallen rör det sig om processer med akuta och avgörande effekter på liv och samhälle, vilka också är svåra att omfatta, förstå och bemöta. Denna föreläsning vill närma sig en sådan tidsproblematik genom en läsning av ett antal verk ur samtida svensk litteratur – prosa och poesi av Ida Börjel, Lars Jakobson, Lotta Lotass och andra. Avsikten är inte så mycket att urskilja en trend eller tendens, även om en sådan kanske föreligger, som att peka på olika estetiska bearbetningar av tiden som ett existentiellt, politiskt och kunskapsmässigt problem, som något på en gång radikalt främmande och helt bestämmande för tillvaron.