Humboldt-Universität zu Berlin - Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät - Nordeuropa-Institut

Dag-Hammarskjöld-Vorlesungen WiSe 19/20

Humboldt-Universität zu Berlin | Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät | Nordeuropa-Institut | TERMINE | WiSe 2019/20 | DHV | Institutionaliserad modernism? Nordisk konstmusik och ljudkonst under 50 år – Andreas Engström

Institutionaliserad modernism? Nordisk konstmusik och ljudkonst under 50 år – Andreas Engström

Föreläsningen belyser svensk och nordisk konstmusik och ljudkonst utifrån nedslag i några emblematiska konstnärskap...

  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 04.02.2020 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

Institutionaliserad modernism? Nordisk konstmusik och ljudkonst under 50 år

Andreas Engström
bosatt i Berlin, verkar som arrangör av festivaler och konsertserier och är kritiker och redaktör. Vidare har han undervisat inom såväl musikvetenskap som på konsthögskolor och leder ofta workshops i konst- och musikkritik.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
Den svenska och nordiska musikhistorien från 1960-talet och framåt kan beskrivas som en resa från att vara en sen mottagare av den centraleuropeiska modernismen till att till den radikala samtiden. Påverkad av de Centraleuropas avantgardistiska amerikanska strömningarna och med en inhemsk progressiv kulturpolitik blev Norden nu del av en radikal europeisk konstnärlig gemenskap. Föreläsningen belyser svensk och nordisk konstmusik och ljudkonst utifrån nedslag i några emblematiska konstnärskap och genrer som visar hur konsten påverkas av nya stilistiska riktningar samtidigt som förutsättningar för konstnärligt skapande också rör frågor som kulturpolitik, relationen stad och land, internationalisering och kritikens roll.

 

 

Humboldt-Universität zu Berlin | Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät | Nordeuropa-Institut | TERMINE | WiSe 2019/20 | DHV | Ensamvargar i offentligheten: Stil, metod och självreflektion i biografisk sakprosa – med exemplet Stig Ahlgren och Birgit Tengroth – Ulrika Milles

Ensamvargar i offentligheten: Stil, metod och självreflektion i biografisk sakprosa – med exemplet Stig Ahlgren och Birgit Tengroth – Ulrika Milles

Biografin ”Ensamvargar” berättar om offentligheten som en offerplats, om en resa från kulturens centrum till dess skugga, om litteraturens förändrade plats och vad glömska kan få oss att minnas.

  • Ensamvargar i offentligheten: Stil, metod och självreflektion i biografisk sakprosa – med exemplet Stig Ahlgren och Birgit Tengroth – Ulrika Milles
  • 2020-01-21T18:00:00+01:00
  • 2020-01-21T20:00:00+01:00
  • Biografin ”Ensamvargar” berättar om offentligheten som en offerplats, om en resa från kulturens centrum till dess skugga, om litteraturens förändrade plats och vad glömska kan få oss att minnas.
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 21.01.2020 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

Ensamvargar i offentligheten: Stil, metod och självreflektion i biografisk sakprosa – med exemplet Stig Ahlgren och Birgit Tengroth

Ulrika Milles
är litteraturkritiker och författare, verksam framförallt i Dagens Nyheter och Sveriges Televisions Kulturnyheterna. Tidigare utgivning bl a: Feministisk bruksanvisning (1995, tills med Claudia Lindén)
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
foto

By Unknown photographer - Svensk Filmindustri via IMS Vintage Photos, Public Domain, Wikimedia

I 1900-talets svenska offentlighet var de två fixstjärnor: Stig Ahlgren, beundrad och fruktad litteraturkritiker, och Birgit Tengroth, skådespelare och filmstjärna som blev omsusad författare med skandalrykte. Det som förenar deras verk är stor integritet och en särpräglad känsla för stil. Idag är hennes litteratur bortglömd och minnet av honom bilden av en svunnen tids manliga makthavare. Biografin ”Ensamvargar” berättar om offentligheten som en offerplats, om en resa från kulturens centrum till dess skugga, om litteraturens förändrade plats och vad glömska kan få oss att minnas.

 

 

Att skriva essäistik: Ett kärleksarbete – Maria Küchen

„Författandet är en krävande upptäcksfärd i okända marker.“

  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 10.12.2019 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

Att skriva essäistik: Ett kärleksarbete

Maria Küchen
är författare och skribent. Hon har gett ut ett trettiotal böcker – poesi, skönlitteratur, reflektioner och sakprosa – sedan debuten 1989 med diktsamlingen „Hos Ljusmålaren“. Hennes senaste bok, „Rymdens alfabet“ gavs ut juni 2019 och behandlar rymdflyg ur litterärt och existentiellt perpsektiv.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
Foto

Bild von Jonny Lindner auf Pixabay

„Författandet är en krävande upptäcksfärd i okända marker.“ Maria säger att hon inte skrev en essäsamling om trafikflyg för att hon visste något om trafikflyg, eller om rymdfart för att hon vet något om rymdfart. Det var tvärtom. Hon älskar flyg och rymd, och säger att hon inte vet mycket om flyg och rymd och att hon skriver för att upptäcka och bättre förstå det hon älskar. Hon konstaterar att skönlitteratur kanske ofta arbetar så, inte bara den litterära sakprosan utan även poesin och romankonsten: den skrivande arbetar inte för att förmedla något hon vet. Hon arbetar för att med språkets hjälp upptäcka något hon inte vet. Det kräver konkreta metoder och modet att överge all metod.

 

 

Humboldt-Universität zu Berlin | Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät | Nordeuropa-Institut | TERMINE | WiSe 2019/20 | DHV | Normeringen av satskonstruktioner: Infödda och inflyttades svenska i ljuset av svensk nationalspråksideologi – Maria Bylin och Sofia Tingsell

Normeringen av satskonstruktioner: Infödda och inflyttades svenska i ljuset av svensk nationalspråksideologi – Maria Bylin och Sofia Tingsell

...Därför kontrasterar vi med hur man diskuterar språkriktighet och vad innebörden av begrepp som rätt och fel, korrekt och inkorrekt, normenlighet är i språksamhällen med längre traditioner av mångspråkighetsmedvetenhet och pluricentrism, som t.ex. Spanien, Finland och Kanada

  • Normeringen av satskonstruktioner: Infödda och inflyttades svenska i ljuset av svensk nationalspråksideologi – Maria Bylin och Sofia Tingsell
  • 2019-11-26T18:00:00+01:00
  • 2019-11-26T20:00:00+01:00
  • ...Därför kontrasterar vi med hur man diskuterar språkriktighet och vad innebörden av begrepp som rätt och fel, korrekt och inkorrekt, normenlighet är i språksamhällen med längre traditioner av mångspråkighetsmedvetenhet och pluricentrism, som t.ex. Spanien, Finland och Kanada
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 26.11.2019 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

Normeringen av satskonstruktioner: Infödda och inflyttades svenska i ljuset av svensk nationalspråksideologi

Maria Bylin
är examinerad språkkonsult i svenska och fil. Dr. i nordiska språk och disputerade 2013 på en avhandling om aspektuella hjälpverbs grammatikalisering i svenskan. Därefter har hon forskat och undervisat inom grammatik, språkvård och språkpolitik på Stockholms universitet. Hennes publikationer har behandlat förlusten av futural betydelse hos det modala hjälpverbet vilja i svenskan, sexusböjningens -a och -e i den nye/nya chefen, samt grammatiska och estetiska argument i språkvårdsdiskussioner. Sedan två år tillbaka är jag verksam som språkvårdare i svenska på Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.

Sofia Tingsell
är fil. dr i nordiska språk, och har huvudsakligen arbetat med grammatik och flerspråkighet, tidigare som lektor i svenska som andraspråk på Göteborgs universitet, nu som språkvårdare i svenska på Språkrådet.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.

Bild von Christian Dorn auf Pixabay

Föredraget diskuterar den svenska språkvårdens sätt att använda begrepp som rätt och fel respektive variation, korrekt och inkorrekt, normenligt eller avvikande, utifrån avvikelser från svenskans traditionella syntaktiska mönster med verbet på andra plats: Sen gick vi, Han skrek bara. Korpusspråkvård är en ideologiskt grundad verksamhet, och varje språkriktighetsdiskussions argument hämtar relevans ur sin tids språkideologier. Den svenska språkriktighetsdebatten har länge varit tydligt grundad i en enspråkighetsideologi, som beskriver modersmålstalares avvikelser som variation, men inlärares avvikelser som fel. Därför kontrasterar vi med hur man diskuterar språkriktighet och vad innebörden av begrepp som rätt och fel, korrekt och inkorrekt, normenlighet är i språksamhällen med längre traditioner av mångspråkighetsmedvetenhet och pluricentrism, som t.ex. Spanien, Finland och Kanada.

 

 

Humboldt-Universität zu Berlin | Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät | Nordeuropa-Institut | TERMINE | WiSe 2019/20 | DHV | Den magiska spegeln: Bilder av kvinnan i svensk reklam 1870-1914 – Leif Runefelt

Den magiska spegeln: Bilder av kvinnan i svensk reklam 1870-1914 – Leif Runefelt

Leif Runefelt är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Han disputerade 201 i i ekonomisk historia med avhandlingen Hushållningens dygder, om 1600-talets ekonomiska tänkande.

  • Den magiska spegeln: Bilder av kvinnan i svensk reklam 1870-1914 – Leif Runefelt
  • 2019-11-12T18:00:00+01:00
  • 2019-11-12T20:00:00+01:00
  • Leif Runefelt är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Han disputerade 201 i i ekonomisk historia med avhandlingen Hushållningens dygder, om 1600-talets ekonomiska tänkande.
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 12.11.2019 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

Den magiska spegeln: Bilder av kvinnan i svensk reklam 1870-1914

Leif Runefelt
är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Han disputerade 201 i i ekonomisk historia med avhandlingen Hushållningens dygder, om 1600-talets ekonomiska tänkande. Hans forskning har främst fokuserat svenska eliters tankesätt under förmodern tid, samt olika förhållningssätt till konsumtion och resursutnyttjande. Han har bland annat gett ut En idyll försvarad (2011) om svensk herrgårdskultur 1800–1860; Att hasta mot undergången (2015) om svensk konsumtionskritik och konsumtionsdebatt under 1700-talet, samt Den magiska spegeln (2019) om den tidiga industrikapitalismens bildsatta reklam.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
Vid sekelskiftet 1900 lades grunden för ett självklart inslag i vårt moderna liv: reklambilden. Industrialismens otaliga produkter skulle säljas med en teckning eller ett foto: cyklar, blusar, tvålar, tidningar, underkläder och allt möjligt annat. I föredraget kommer Leif tar upp idealbilder av kvinnan i svenska tidningsannonser under reklamens genombrottstid. Utifrån ett antal bildsatta annonser diskuterar han det första skedet i vår kapitalistiska konsumtionskultur, där valen mellan olika varor står i centrum för hur vi skapar oss själva som individer.

 

 

Humboldt-Universität zu Berlin | Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät | Nordeuropa-Institut | TERMINE | WiSe 2019/20 | DHV | Det naturliga: En kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet – Fredrik Svenaeus

Det naturliga: En kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet – Fredrik Svenaeus

Fredrik Svenaeus är författare, filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.

  • Det naturliga: En kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet – Fredrik Svenaeus
  • 2019-10-29T18:00:00+01:00
  • 2019-10-29T20:00:00+01:00
  • Fredrik Svenaeus är författare, filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 29.10.2019 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

Det naturliga: En kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet

Fredrik Svenaeus
är författare, filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Hans senaste bok „Phenomenological Bioethics: Medical Technologies, Human Suffering, and the Meaning of Being Alive“ publicerades 2017.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
Queerfilosofer och tranhumanister drömmer om ett liv utan den egensinniga och känslofyllda kroppen. Idén om en naturlig kropp är för dem och många andra samtidsdebattörer bara en förlegad och farlig fördom. Boken och föredragshållaren tar sig an uppdraget att definiera och försvara det naturliga som livsideal genom undersökningar av fenomen som könsidentitet, sexualitet, kronisk smärta, utmattningssyndrom, datorspelsberoende, metoo-rörelsen och förändringen av människan på medicinsk väg. Slutsatsen är att vi behöver en uppdaterad version av det naturliga för att orientera oss i tillvaron. Det naturliga rymmer inte bara vår biologi utan också känslan av det äkta och egna.

 

 

Humboldt-Universität zu Berlin | Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät | Nordeuropa-Institut | TERMINE | WiSe 2019/20 | DHV | Dokumentära dubbelheter: Om representation och performativitet i litterär sakprosa – Anna Jungstrand

Dokumentära dubbelheter: Om representation och performativitet i litterär sakprosa – Anna Jungstrand

...Viktigast är hur röst och tilltal skapas ur en dubbel kommunikation, genom förhandling mellan verklighetens situation och textens situation – en process som helt saknar motsvarighet i skönlitteraturen.

  • Dokumentära dubbelheter: Om representation och performativitet i litterär sakprosa – Anna Jungstrand
  • 2019-10-15T18:00:00+02:00
  • 2019-10-15T20:00:00+02:00
  • ...Viktigast är hur röst och tilltal skapas ur en dubbel kommunikation, genom förhandling mellan verklighetens situation och textens situation – en process som helt saknar motsvarighet i skönlitteraturen.
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 15.10.2019 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

Dokumentära dubbelheter: Om representation och performativitet i litterär sakprosa

Anna Jungstrand
är doktor i litteraturvetenskap och lektor i estetik vid Södertörns högskola. Hon disputerade i Stockholm 2013 på en avhandling om det litterära reportaget och har sedan dess undervisat i, och arbetat med, olika aspekter av litterär sakprosa – både i och utanför det akademiska sammanhanget. Till årsskiftet kommer hennes nästa bok i ämnet: en teori om det dokumentärlitterära som fenomen med nedslag i svensk 68-litteratur.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
Som mest avgörande för den litterära sakprosan brukar vi se verklighetsanspråket; att gestaltningen svarar mot faktainnehållet, att framställningen speglar det sanna sakförhållandet. Men sanningen är bara halva sanningen. Lika avgörande är sakprosans performativitet – texten måste framställa sitt verklighetsanspråk i samma rörelse som den framställer verkligheten. Detta självutpekande rymmer viktig förståelse för hur subjektivitet, ifrågasättande och själva re-presentationens process blir betydelsebärande. Föreläsningen fokuserar dokumentärlitteraturens särskilda performativitet med exempel ur den svenska dokumentärlitteraturen kring 1968.  Viktigast är hur röst och tilltal skapas ur en dubbel kommunikation, genom förhandling mellan verklighetens situation och textens situation – en process som helt saknar motsvarighet i skönlitteraturen.