Humboldt-Universität zu Berlin - Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät - Nordeuropa-Institut

Warum erscheinen uns schlanke Menschen als attraktiv? Was hat Ernährung mit Religion zu tun? Und warum verschlingen wir Bücher, aber keine Filme?
 
Phänomene des Essens und des Hungers sind mit gesellschaftlichen, sozialen und ökonomischen Entwicklungen verwoben. In ihrem neuen Buch Ökonomien des Hungers begibt sich Stefanie von Schnurbein auf eine fesselnde Spurensuche in der skandinavischen Literatur des 19. Jahrhunderts. Im Mittelpunkt stehen bekannte Autorinnen und Autoren wie Henrik Ibsen, August Strindberg und Karen Blixen, aber auch heute weniger bekannte wie Fredrika Bremer und Victoria Benedictsson, die die internationale Literaturszene ihrer Zeit prägten. Stefanie von Schnurbein erzählt von festlichen literarischen Gelagen und Nahrungsverweigerung und deren Zusammenhang mit künstlerischer Autonomie, von weiblichen schlanken Körpern, die einem neuen Schönheitsideal entsprechen, aber doch ambivalent bleiben, von Hunger-Künstlern und Lebenshunger und davon, wie Ernährung zur neuen Religion wird. In der Umbruchszeit der beginnenden Moderne entstehen neue Umgangsweisen mit Essen und Hunger, die auch die Gegenwart prägen. Die literarischen Texte ermöglichen daher einen neuen und frischen Blick auf das Verhältnis von Essen, Körper und Identität.

All dies geschieht im Gespräch der Autorin mit Prof. Dr. Frederike Felcht (Universität Frankfurt a.M.), die ebenfalls zu Phänomenen des Hungers in der Literatur forscht. Die literarischen Texte selbst kommen mit Hilfe der Schauspielerin Saskia von Winterfeld zu Wort. Es moderiert Dr. Clemens Räthel (Nordeuropa-Institut).

Die Veranstaltung ist eine Zusammenarbeit der Dag-Hammarsköld und Henrik-Steffens-Professuren.

Det mest effektiva sättet att förändra samhället är genom den utbildning som samhällets uppväxande generationer tar del av. Svensk skolas digitalisering var tidig och mer kaotisk än andra länders digitaliseringsprocesser. Ängslighet, kommersiella intressen och konsulter drev utvecklingen, inte elever och lärares behov. Vad ska skolan vara? I varje tid finns inflytanden som bör främjas och andra som bör begränsas, utbildningsväsendet gick från att vara ett av de bästa med avseende på elevers kunskapsresultat och jämlikhet till ett av de sämre. Nilssons föreläsning handlar om hur ny teknik sammanföll med uppgörelsen av värderingar som skedde på 1980-talet, och hur 1990-talets reformer flyttade svensk skola från en akademisk sfär till en sfär av kommers, konkurrens och underhållning.

I den nyutkomna boken De samhällsbesvärliga undersöker idéhistorikern Annika Berg hur patienter med kontroversiella diagnoser som psykopati och kverulansparanoia kunde förhandla om utskrivning med läkare och myndigheter i 1930- och 40-talens Sverige. Det här var en tid då den psykiatriska vården byggdes ut kraftigt till följd av ett upplevt behov, men också skapades om till en mindre sluten apparat med möjligheter till försöksutskrivning och öppnare vårdformer. Det var också en tid då psykiatrin angreps från olika håll, och anklagades för att spärra in folk på lösa och oklara grunder. Mot bakgrund av detta, hur gick hanteringen av psykopater och kverulanter ihop med tidens tankar om medborgerliga fri- och rättigheter och den faktiskt utvidgade demokratin? Hur betraktade patienterna sig själva? Och hur påverkades förhandlingarna i enskilda fall av föreställningar om exempelvis klass, kön och sexualitet?

Med utgångspunkt i olika former av tystnad undersöker denna föreläsning på ett personligt vis det svenska invandrarsamhället och hur historien påverkar dagens postkommunistiska Centraleuropa. Hynek Pallas är uppväxt i en släkt med lång historia av exil och migration. Han har under många år skrivit om hur dessa frågor påverkar människor – och länder. Hans förra bok ”Oanpassbara medborgare” handlade om romernas glömda 1900-talshistoria i Tjeckoslovakien och vad denna tystnad har för konsekvenser idag. Nya boken ”Ex: Migrationsmemoar 1977 – 2018” gräver vidare i Centraleuropas tystnad samtidigt som Pallas tar sig an den tystnad som finns i invandrarlandet Sverige – där invandrarna själva och deras migrationshistoria har litet utrymme i offentligheten.

Genom historien har arkitekturen varit mer eller mindre autonom i sin relation till samhället och dess utmaningar och mål. Föredraget ger en orientering om olika inriktningar som en mer samhällsrelaterad arkitektursyn tidigare har haft och gett upphov till men önskar framför allt diskutera hur vi idag återigen är i stort behov av arkitekturen och samhället återigen formulerar gemensamma strävanden. Arkitekturen kan spela en avgörande roll för om samhället som helhet kommer att lyckas - eller inte - inför de gigantiska utmaningar vi alla står inför!

Motsättningen mellan egennyttan och det allmänna bästa har diskuterats under långa tider. I vår forskning har vi studerat politiska debatter där frågan om privat eller offentlig drift har ställt på sin spets: från 1600-talets diskussioner om utarrendering av skatter och tullar, via 1800-talets satsningar på ny infrastruktur till det sena 1900-talets privatiseringsvåg. Fokus har legat på den svenska riksdagen och de styrande i Stockholms stad. Resultaten pekar på viktiga förändringar men också på historisk kontinuitet och ger därför betydelsefulla perspektiv på dagens debatt om vinster i välfärden.

I Sverige var 1920-talet en omvälvande tid innan „tröskeln“ till det moderna överskreds, ofta förknippat med funktionalism och social ingenjörskonst. Årtiondet rymmer en mängd möjliga utvecklingsvägar: ideologiskt utkämpades en kamp mellan socialism och kapitalism, ekonomiskt rådde skarpa motsättningar inom både borgerskapet och arbetarklassen - och arkitektoniskt letade städerna efter former och ideal såväl historiskt nationellt som tidlöst internationellt. Arkitekturen, som under 1920-talet kom att betecknas med epitetet „Swedish Grace“, rymde egentligen uppgörelser på alla fronter. En ung demokrati sökte sin gestaltning mellan två världskrig och mellan medborgarnas nya behov och maktens nya representativitet.