Humboldt-Universität zu Berlin - Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät - Nordeuropa-Institut

Dag-Hammarskjöld-Vorlesungen SoSe 2019

▼ Dag-Hammarskjöld-Vorlesungen im Sommersemester 2019

Seit 1. Oktober 2017 ist Herr Prof. Håkan Forsell Inhaber der Dag-Hammarskjöld-Gastprofessur. Studentische Mitarbeiterin war Michelle Bahr.

 

Ökonomien des Hungers – Stefanie von Schnurbein

OBS! Findet in den Nordischen Botschaften statt! Stefanie von Schnurbein über ihr jüngstes Buch, in dem es um Essen und Körper in der skandinavischen Literatur geht. Mit Frederike Felcht (Goethe-Universität Frankfurt a.M.), Saskia von Winterfeld und Clemens Räthel.
  • Ökonomien des Hungers – Stefanie von Schnurbein
  • 2019-04-16T18:00:00+02:00
  • 2019-04-16T20:00:00+02:00
  • OBS! Findet in den Nordischen Botschaften statt! Stefanie von Schnurbein über ihr jüngstes Buch, in dem es um Essen und Körper in der skandinavischen Literatur geht. Mit Frederike Felcht (Goethe-Universität Frankfurt a.M.), Saskia von Winterfeld und Clemens Räthel.
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung Henrik-Steffens-Vorlesung
  • Wann 16.04.2019 von 18:00 bis 20:00
  • Wo Felleshus der Nordischen Botschaften, Rauchstr. 1, Berlin-Tiergarten
  • iCal

Ökonomien des Hungers – Essen und Körper in der skandinavischen Literatur 

Stefanie von Schnurbein
 ist Professorin für neuere skandinavische Literaturen und Direktorin des Nordeuropa-Instituts. Ihre Publikations- und Forschungsschwerpunkte liegen in den Bereichen der Neueren skandinavischen Literaturen, der Geschlechterforschung, der Germanenideologie und der neuheidnischen Bewegungen.
Der Vortrag wird auf Deutsch gehalten.
20190416 hsv

Foto: Rett Rossi      

Warum erscheinen uns schlanke Menschen als attraktiv? Was hat Ernährung mit Religion zu tun? Und warum verschlingen wir Bücher, aber keine Filme?
 
Phänomene des Essens und des Hungers sind mit gesellschaftlichen, sozialen und ökonomischen Entwicklungen verwoben. In ihrem neuen Buch Ökonomien des Hungers begibt sich Stefanie von Schnurbein auf eine fesselnde Spurensuche in der skandinavischen Literatur des 19. Jahrhunderts. Im Mittelpunkt stehen bekannte Autorinnen und Autoren wie Henrik Ibsen, August Strindberg und Karen Blixen, aber auch heute weniger bekannte wie Fredrika Bremer und Victoria Benedictsson, die die internationale Literaturszene ihrer Zeit prägten. Stefanie von Schnurbein erzählt von festlichen literarischen Gelagen und Nahrungsverweigerung und deren Zusammenhang mit künstlerischer Autonomie, von weiblichen schlanken Körpern, die einem neuen Schönheitsideal entsprechen, aber doch ambivalent bleiben, von Hunger-Künstlern und Lebenshunger und davon, wie Ernährung zur neuen Religion wird. In der Umbruchszeit der beginnenden Moderne entstehen neue Umgangsweisen mit Essen und Hunger, die auch die Gegenwart prägen. Die literarischen Texte ermöglichen daher einen neuen und frischen Blick auf das Verhältnis von Essen, Körper und Identität.
All dies geschieht im Gespräch der Autorin mit Prof. Dr. Frederike Felcht (Universität Frankfurt a.M.), die ebenfalls zu Phänomenen des Hungers in der Literatur forscht. Die literarischen Texte selbst kommen mit Hilfe der Schauspielerin Saskia von Winterfeld zu Wort. Es moderiert Dr. Clemens Räthel (Nordeuropa-Institut).
Die Veranstaltung ist eine Zusammenarbeit der Dag-Hammarsköld und Henrik-Steffens-Professuren.

Det digitala hotet mot den svenska folkskolan – Jenny Maria Nilsson

Jenny Maria Nilsson är journalist och författare.
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 30.04.2019 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

Det digitala hotet mot den svenska folkskolan

Jenny Maria Nilsson
är journalist och författare. Hon publiceras regelbundet i Svenska Dagbladet och HD-Sydsvenskan. 2014 debuterade hon med en essäistisk biografi över Albert Camus, för vilken hon tilldelades Gerard Bonniers essäpris. Hennes andra bok ”Time / Light / Love. Swedish Photographic Portraits 1840-2017”, blev vinnare av Svensk Bokkonsts ”bästa böcker 2017”. Just nu skriver hon på ett kapitel i en bok om svenska skolans digitalisering, en bok som ges ut av Natur & Kultur.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
Det mest effektiva sättet att förändra samhället är genom den utbildning som samhällets uppväxande generationer tar del av. Svensk skolas digitalisering var tidig och mer kaotisk än andra länders digitaliseringsprocesser. Ängslighet, kommersiella intressen och konsulter drev utvecklingen, inte elever och lärares behov. Vad ska skolan vara? I varje tid finns inflytanden som bör främjas och andra som bör begränsas, utbildningsväsendet gick från att vara ett av de bästa med avseende på elevers kunskapsresultat och jämlikhet till ett av de sämre. Nilssons föreläsning handlar om hur ny teknik sammanföll med uppgörelsen av värderingar som skedde på 1980-talet, och hur 1990-talets reformer flyttade svensk skola från en akademisk sfär till en sfär av kommers, konkurrens och underhållning.
Humboldt-Universität zu Berlin | Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät | Nordeuropa-Institut | TERMINE | SoSe 2019 | Dag-Hammarskjöld-Vorlesungen Sommersemester 2019 | De sjukligt kränkta och de obotligt störda: Psykopati, kverulans och samhällsbesvärlighet i 1930- och 40-talens Sverige – Annika Berg

De sjukligt kränkta och de obotligt störda: Psykopati, kverulans och samhällsbesvärlighet i 1930- och 40-talens Sverige – Annika Berg

Annika Berg är docent i idéhistoria (2018)och universitetslektor i idéhistoria på institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet sedan 2016.
  • De sjukligt kränkta och de obotligt störda: Psykopati, kverulans och samhällsbesvärlighet i 1930- och 40-talens Sverige – Annika Berg
  • 2019-05-14T18:00:00+02:00
  • 2019-05-14T20:00:00+02:00
  • Annika Berg är docent i idéhistoria (2018)och universitetslektor i idéhistoria på institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet sedan 2016.
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 14.05.2019 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

De sjukligt kränkta och de obotligt störda: Psykopati, kverulans och samhällsbesvärlighet i 1930- och 40-talens Sverige

Annika Berg
är docent i idéhistoria (2018)och universitetslektor i idéhistoria på institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet sedan 2016. Hon disputerade i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet 2009 med avhandlingen "Den gränslösa hälsan: Signe och Axel Höjer, folkhälsan och expertisen." Hennes arbete är mest inriktad på medicinens – inklusive hälsovårdens och psykiatrins – sociala, kulturella och politiska historia, frågor om makt, samhällsstyrning och socialpolitik, ofta med genus- och transnationella perspektiv. Hennes senaste bok "De samhällsbesvärliga: Förhandlingar om psykopati och kverulans i 1930-talens Sverige" kom ut på Makadam förlag 2018.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
I den nyutkomna boken De samhällsbesvärliga undersöker idéhistorikern Annika Berg hur patienter med kontroversiella diagnoser som psykopati och kverulansparanoia kunde förhandla om utskrivning med läkare och myndigheter i 1930- och 40-talens Sverige. Det här var en tid då den psykiatriska vården byggdes ut kraftigt till följd av ett upplevt behov, men också skapades om till en mindre sluten apparat med möjligheter till försöksutskrivning och öppnare vårdformer. Det var också en tid då psykiatrin angreps från olika håll, och anklagades för att spärra in folk på lösa och oklara grunder. Mot bakgrund av detta, hur gick hanteringen av psykopater och kverulanter ihop med tidens tankar om medborgerliga fri- och rättigheter och den faktiskt utvidgade demokratin? Hur betraktade patienterna sig själva? Och hur påverkades förhandlingarna i enskilda fall av föreställningar om exempelvis klass, kön och sexualitet?

Migrationsmemoarer – en personligt reflexion över tystnadens Europa – Hynek Pallas

Med utgångspunkt i olika former av tystnad undersöker denna föreläsning på ett personligt vis det svenska invandrarsamhället och hur historien påverkar dagens postkommunistiska Centraleuropa.
  • Migrationsmemoarer – en personligt reflexion över tystnadens Europa – Hynek Pallas
  • 2019-05-28T18:00:00+02:00
  • 2019-05-28T20:00:00+02:00
  • Med utgångspunkt i olika former av tystnad undersöker denna föreläsning på ett personligt vis det svenska invandrarsamhället och hur historien påverkar dagens postkommunistiska Centraleuropa.
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 28.05.2019 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

Migrationsmemoarer – en personligt reflexion över tystnadens Europa

Hynek Pallas
är född i Prag, Tjeckoslovakien 1975 och uppväxt i Sverige. Han absolverade sina studier i Islamologi samt Internationell migration och etniska relationer och har en Doktor i Filmvetenskap, där han disputerade 2011 med avhandlingen „Vithet i svensk spelfilm 1989-2010“. Desvidare är han kännd som regissör bakom tv-serien „Bergmans video“ (2012) (SVT) och dokumentärfilmen „Trespassing Bergman“ (2013) och har skrivit fem böcker, bland annat „Oanpassbara medborgare“ (2016) och „Ex: Migrationsmemoar 1977-2018“ (2018).
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
20190528_dhv.png

 

Med utgångspunkt i olika former av tystnad undersöker denna föreläsning på ett personligt vis det svenska invandrarsamhället och hur historien påverkar dagens postkommunistiska Centraleuropa. Hynek Pallas är uppväxt i en släkt med lång historia av exil och migration. Han har under många år skrivit om hur dessa frågor påverkar människor – och länder. Hans förra bok ”Oanpassbara medborgare” handlade om romernas glömda 1900-talshistoria i Tjeckoslovakien och vad denna tystnad har för konsekvenser idag. Nya boken ”Ex: Migrationsmemoar 1977 – 2018” gräver vidare i Centraleuropas tystnad samtidigt som Pallas tar sig an den tystnad som finns i invandrarlandet Sverige – där invandrarna själva och deras migrationshistoria har litet utrymme i offentligheten.

Mot en arkitektur baserad på samhället! – Christer Malmström

Christer Malmström är professor vid Institutionen för arkitektur och byggd på Lunds Universitetet.
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 11.06.2019 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

Mot en arkitektur baserad på samhället! – Diskussion om arkitekturens framtid

Christer Malmström
är professor vid Institutionen för arkitektur och byggd på Lunds Universitetet.
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
Genom historien har arkitekturen varit mer eller mindre autonom i sin relation till samhället och dess utmaningar och mål. Föredraget ger en orientering om olika inriktningar som en mer samhällsrelaterad arkitektursyn tidigare har haft och gett upphov till men önskar framför allt diskutera hur vi idag återigen är i stort behov av arkitekturen och samhället återigen formulerar gemensamma strävanden. Arkitekturen kan spela en avgörande roll för om samhället som helhet kommer att lyckas - eller inte - inför de gigantiska utmaningar vi alla står inför!

Egenintresse eller det allmänt bästa? – Mats Hallenberg och Magnus Linnartsson

Konflikter om privat och offentlig drift i Sverige från 1600- till 2000- talet.
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 25.06.2019 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Haus 1, Raum 1.102
  • iCal

Egenintresse eller det allmänt bästa? – Konflikter om privat och offentlig drift i Sverige från 1600- till 2000- talet


Mats Hallenberg
är professor i historia vid Stockholms universitet. Hans forskning rör politisk historia, sociala konflikter och ideologisk förändring från 1500-talet till modern tid.

  

Magnus Linnarsson
är docent i historia och forskare vid Stockholms universitet med politisk historia som specialområde.
är docent i historia och forskare vid Stockholms universitet med politisk historia som specialområde.

Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
20190625 dhv

  Dag-Hammarskjöld-Vorlesungen

 

Wir haben für heute Abend einen größeren und hoffentlich etwas kühleren Raum für die Vorlesung:

Raum 1.102 (im Haus 1)!

Motsättningen mellan egennyttan och det allmänna bästa har diskuterats under långa tider. I vår forskning har vi studerat politiska debatter där frågan om privat eller offentlig drift har ställt på sin spets: från 1600-talets diskussioner om utarrendering av skatter och tullar, via 1800-talets satsningar på ny infrastruktur till det sena 1900-talets privatiseringsvåg. Fokus har legat på den svenska riksdagen och de styrande i Stockholms stad. Resultaten pekar på viktiga förändringar men också på historisk kontinuitet och ger därför betydelsefulla perspektiv på dagens debatt om vinster i välfärden.
Humboldt-Universität zu Berlin | Sprach- und literaturwissenschaftliche Fakultät | Nordeuropa-Institut | TERMINE | SoSe 2019 | Dag-Hammarskjöld-Vorlesungen Sommersemester 2019 | Demokrati, kaos och minne – Stadspolitik och arkitektur i Sverige under 1920-talet – Prof. Dr. Håkan Forsell

Demokrati, kaos och minne – Stadspolitik och arkitektur i Sverige under 1920-talet – Prof. Dr. Håkan Forsell

I Sverige var 1920-talet en omvälvande tid innan „tröskeln“ till det moderna överskreds, ofta förknippat med funktionalism och social ingenjörskonst...
  • Demokrati, kaos och minne – Stadspolitik och arkitektur i Sverige under 1920-talet – Prof. Dr. Håkan Forsell
  • 2019-07-09T18:00:00+02:00
  • 2019-07-09T20:00:00+02:00
  • I Sverige var 1920-talet en omvälvande tid innan „tröskeln“ till det moderna överskreds, ofta förknippat med funktionalism och social ingenjörskonst...
  • Was Öffentliche Veranstaltung Dag-Hammarskjöld-Vorlesung
  • Wann 09.07.2019 von 18:00 bis 20:00
  • Wo DOR24, Raum 3.134 (Brandes)
  • iCal

Demokrati, kaos och minne – Stadspolitik och arkitektur i Sverige under 1920-talet

Prof. Dr. Håkan Forsell
 
Der Vortrag wird auf Schwedisch gehalten.
20190709 dhv 1
Foto: Okänd (1919 - 1920, Stockholms stadsmuseum [CC-BY-4.0]
I Sverige var 1920-talet en omvälvande tid innan „tröskeln“ till det moderna överskreds, ofta förknippat med funktionalism och social ingenjörskonst. Årtiondet rymmer en mängd möjliga utvecklingsvägar: ideologiskt utkämpades en kamp mellan socialism och kapitalism, ekonomiskt rådde skarpa motsättningar inom både borgerskapet och arbetarklassen - och arkitektoniskt letade städerna efter former och ideal såväl historiskt nationellt som tidlöst internationellt. Arkitekturen, som under 1920-talet kom att betecknas med epitetet „Swedish Grace“, rymde egentligen uppgörelser på alla fronter. En ung demokrati sökte sin gestaltning mellan två världskrig och mellan medborgarnas nya behov och maktens nya representativitet.